SR, P1 2025-03-16

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

565: Fallet Landerholm alltmer deckarlikt Hur mycket huvudvärk ger fallet Landerholm och de förlorade dokumenten Ulf Kristersson? Och varför fångar inte regeringen väljarnas hjärtan när landet är i kris? Den tidigare säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm åtalas för vårdslöshet med hemlig uppgift sedan han glömt hemligstämplade dokument i ett olåst skåp på en kursgård. Dokument som sedan hittades av personal på kursgården med kopplingar till våldsbejakande extremism. Hur allvarligt är det här och hur mycket skvätter det över på Ulf Kristersson? Varför lyckas Moderaterna inte lyfta i opinionen trots att försvar och kriminalpolitik står högt på agendan - och samtidigt visar en ny mätning att partiet har ännu mer att bekymra sig för. Medverkande: Ekots politikkommentatorer Fredrik Furtenbach och Helena Gissén Programledare: Parisa Höglund Producent: Lena Bejerot Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Från i eftermiddags. Sänds även på onsdag kl. 20.03.

Underhållning

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Upp kan betyda ner och ner kan betyda upp Upp och ner i språket. Ett hus kan brinna både upp och ner, men en upptrampad stig är någonting annat än en nedtrampad stig. - Man "skriver upp" och man "skriver ner" ungefär samma grejer, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Men i ordböckerna skrivs det fram en liten, liten skillnad. Båda har betydelsebeskrivningen "notera skriftligen", men skriva ner något gör man "ofta tämligen snabbt". Därför åker värmlänningar upp till StockholmLär dig också om varför det blir vanligare att säga uppsidan och nedsidan istället för fördel och nackdel, och varför värmlänningar säger att de åker upp till Stockholm trots att det ligger österut. - Det kan handla om att det är en social riktning: Stockholm är ett maktcentrum. Men man kan också tänka sig att det är en spegling av äldre tiders färdvägar när man åkte båt snarare än tåg till Stockholm. Värmland ligger ju norr om Vänern och ska man ta vattenvägen till Stockholm så är ju Vänern lite söderut, förklarar Susanna Karlsson. Språkfrågor om upp och nerÄr det någon skillnad på att skriva upp något och att skriva ner något? Hur kan två motsatsord betyda ungefär samma sak? En stig kan vara både upptrampad och nedtrampad, men betyder det samma sak? I en artikel beskrivs ett hus ha brunnit upp och ett annat hus ha brunnit ner. Vad är skillnaden, om det finns någon? Hur kommer det sig att orden uppsida och nersida allt oftare ersätter orden fördel och nackdel? I Norrlands kustland säger man att man åker upp till fjällen trots att det egentligen ligger västerut. Samma sak gäller för värmlänningar som åker upp till Stockholm - som ju ligger österut från Värmland. Varför är det så? Finns det någon skillnad på ner (med r) och ned (med d)? Har ordet uppdrag något med "att dra" att göra? Vad betyder det att man sågar upp ett träd? Är det bara okunnigt språkbruk? Mer om upp och ner i språketSvara på frågan Heter det uppochned eller uppochner? från Frågelådan i svenska, ISOF. Sök på ordet "upp" i Svenska Akademiens ordböcker. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman. Från i måndags. Sänds även kl. 14.03.

Vetenskap, Repris

Det tog 40 år för Lilian att hitta sin bror Lilian växer upp med sin mamma men längtar efter ett syskon. Mamman berättar en dag om en pojke som är så lik hennes far. Det ska ta 20 år innan hemligheten avslöjas. Och 20 år till innan de ses. Har du avslöjat en familjehemlighet som förändrat ditt liv? Hör då av dig till programmet och Gunilla Nordlund så kan din berättelse bli ett nytt avsnitt av serien. Maila till familjehemligheten@sverigesradio.se Producent för serien är Ola Hemström. Programmet är gjort 2025. Från i onsdags.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Henri Dunant - Röda Korsets grundare Upplevelser av krigets fasor lade grunden för Röda Korset och Genèvekonventionerna. Hör historien om Henri Dunant som blev humanitär pionjär. UR. Medverkande: Anna Hägg-Sjöquist Ordförande, Svenska Röda Korset Olle Larsson Historiker Reporter, Anna Hammarén Producent, Elin Iskra Lyssna på alla säsonger av Bildningsbyrån - tänka mot strömmen på UR Play Från i måndags

Utbildning, Repris

Cancerresan, del 7: Mäns sexuella hälsa har blivit min mission Ullakarin Nyberg möter Per Gulbrandsen, som efter sin prostatacancerbehandling tycker att han fått ett rikare sexliv - Att prata om sexuella hälsa för män är fortfarande skambelagt, säger Per Gulbrandsen, som var 67 år när han fick veta att han hade prostatacancer. Efter operationen sökte han hjälp med sin sexuella rehabilitering men från vården var stödet knapphändigt. Istället hittade han sina egna vägar och idag, sex år senare, är han en flitigt anlitad föreläsare och bloggare inom området erektil dysfunktion. Och själv tycker han att hans sexliv faktiskt har blivit rikare, efter cancern. - Jag har lärt mig att kroppen vill hjälpa oss att njuta och läka, säger Per. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige - varje år får omkring 11 000 män diagnosen. Trots att överlevnaden är hög så är prostatacancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och onkolog som själv fick cancer, män som alla lever med prostatacancer. För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med, ring Cancerlinjen på 010 -199 10 10 eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Du kan också söka upp Prostatacancerförbundet på www.prostatacancerforbundet.se Producent: Siri Ambjörnsson, Klippan Produktion Från i måndags.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Dubbla din förmåga med en vän Julia får fart med diskborsten. Sara ringer ett viktigt samtal. Uppgifter som känns övermäktiga blir gjorda när en annan person är närvarande. En amerikansk adhd-coach, Linda Anderson, skapade konceptet bodydoubling på 90-talet. På senare tid har metoden blivit alltmer populär. Metoden går ut på att själva närvaron av en annan person gör det lättare att genomföra vissa uppgifter. Att en annan person finns med i rummet, eller i tanken, gör att fokus ökar och det blir lättare att komma till skott med saker som annars inte blir gjorda. Julia är med i en digital bodydoubling-grupp. Medlemmarna bestämmer tid när en uppgift ska utföras och peppar varandra när de är klara. Sara får besök av sin boendestödjare, Åsa, två timmar i veckan. Att Åsa sitter med gör att Sara tar itu med vardagssysslor som tidigare aldrig blev av. Hon tar tag i sin tvätt och sorterar in i skåpet. Hon kommer iväg till tandläkaren och ringer samtal som hon annars undviker. Medverkande i programmet: Sven Bölte, professor vid Karolinska Institutet, Maria Bühler, psykolog och specialist i neuropsykologi, Åsa Andersen och Johanna Dehlin, boendestödjare Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Reportrar: Ninos Chamoun och Simon Sarnecki Producent: Stina Näslund Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

"The Passenger" - Iggy Pops hyllning till kollektivtrafiken i Västberlin "The Passenger" från 1977 är en livsbejakande låt av punkens gudfader, hans i särklass mest spelade med en lallande David Bowie i refrängen. Ett av rockvärldens enklaste och mest välkända riff uppstod i ett drömlikt tillstånd under ett blommande äppelträd och blev en hyllning till de körkortslösa och kollektivtrafiken i Berlin. Texten skrev Iggy på uppstuds i studion, precis som många låtar på albumet "Lust for life". Lösa textfragment upprepades medan det riff som gitarristen Ricky Gardiner skapat som i en dröm malde på. Några rader stal han rakt av från en dikt av Jim Morrison, en av hans egna idoler, som i sin tur inspirerats av beatpoeten Jack Kerouacs "På drift". Anna Tullberg berättar bakgrundshistorien till "The Passanger" försommaren 1977 i Berlin.

Kultur

Hajarnas barnkammare - och berguv och ljunghed i Änggårdsbergen Vi letar vårtecken i Änggårdsbergen i Göteborg, möter randiga hajungar och längtar efter vårens första humla. Strax bakom Sahlgrenska sjukhuset breder en rejäl bit natur ut sig - Änggårdsbergens naturreservat. Göteborgs gröna lunga är omringat av stadsbebyggelse men trots det finns här en rik mosaik där djur, växter och människor kan hitta en tillflyktsort. Tillsammans med reservatsförvaltaren Henrik Antonsson på Västkuststiftelsen letar morgonens fältreporter Jonatan Martinsson vårtecken i flera av naturtyperna i området. De rör sig från ädellövskogen i Vitsippsdalen där tidiga vårblommor börjar titta upp och fåglarna vaknat, till den öppna ljungheden. Genom bränning, röjning och bete jobbar man med att bevara naturtypen och artrikedomen som knuten till den. Mitt i naturreservatet finns ett arboretum insprängt, där Mats Havström, forskningschef på Botaniska trädgården i Göteborg, guidar bland exotiska träd från hela världen. Dessutom får vi träffa berguven som till många fågelskådares glädje slagit sig ner i området den här vintern. Fågelskådarna Lars Andersson och Elisabeth Lidström är några av de lyckliga som fått se den på nära håll. Varför är just hajar så sårbara för överfiske? Jo, deras reproduktion skiljer sig avsevärt från benfiskarnas. En hajhona får bara några få ungar, medan många fiskar lägger miljontals ägg. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall tittar in i hajarnas barnkammare på Universeum i Göteborg, där randiga hajungar av arten brunbandad bambuhaj simmar runt. Marinbiolog Klas Malmberg ger oss en inblick i deras liv, och visar upp de säregna äggkapslarna som ungar föds ur. En solig dag i mars kan den första humledrottningen titta fram från sin vintervila. Naturmorgonlyssnaren Ingegerd undrar varför hon ofta ser dem på sin husvägg. Vi ringer upp ekolog och humleforskare Anna Persson på Lunds universitet för att få reda på det, och också höra de första resultaten från projektet "Hitta vårens första humla" där allmänheten fått rapportera in sina premiärhumlor de senaste åren. Hur låter musik som till inspirerats av, och till viss del spelats in på, Mount Everest? Vi ringer upp kompositören Patrik Berg Almkvisth. Många känner nog igen sig i veckans kråkvinkel, som handlar just om att INTE känna igen sig själv, framför allt sitt eget ansikte. Det är riktigt jobbigt när inte ens mobilen verkar vilja veta av dig. Mats Ottosson längtar ut i skogen där man ser sig själv inifrån, inte utfrån. Programledare är Karin Gyllenklev. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Hajarnas barnkammare - och berguv och ljunghed i Änggårdsbergen Vi letar vårtecken i Änggårdsbergen i Göteborg, möter randiga hajungar och längtar efter vårens första humla. Strax bakom Sahlgrenska sjukhuset breder en rejäl bit natur ut sig - Änggårdsbergens naturreservat. Göteborgs gröna lunga är omringat av stadsbebyggelse men trots det finns här en rik mosaik där djur, växter och människor kan hitta en tillflyktsort. Tillsammans med reservatsförvaltaren Henrik Antonsson på Västkuststiftelsen letar morgonens fältreporter Jonatan Martinsson vårtecken i flera av naturtyperna i området. De rör sig från ädellövskogen i Vitsippsdalen där tidiga vårblommor börjar titta upp och fåglarna vaknat, till den öppna ljungheden. Genom bränning, röjning och bete jobbar man med att bevara naturtypen och artrikedomen som knuten till den. Mitt i naturreservatet finns ett arboretum insprängt, där Mats Havström, forskningschef på Botaniska trädgården i Göteborg, guidar bland exotiska träd från hela världen. Dessutom får vi träffa berguven som till många fågelskådares glädje slagit sig ner i området den här vintern. Fågelskådarna Lars Andersson och Elisabeth Lidström är några av de lyckliga som fått se den på nära håll. Varför är just hajar så sårbara för överfiske? Jo, deras reproduktion skiljer sig avsevärt från benfiskarnas. En hajhona får bara några få ungar, medan många fiskar lägger miljontals ägg. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall tittar in i hajarnas barnkammare på Universeum i Göteborg, där randiga hajungar av arten brunbandad bambuhaj simmar runt. Marinbiolog Klas Malmberg ger oss en inblick i deras liv, och visar upp de säregna äggkapslarna som ungar föds ur. En solig dag i mars kan den första humledrottningen titta fram från sin vintervila. Naturmorgonlyssnaren Ingegerd undrar varför hon ofta ser dem på sin husvägg. Vi ringer upp ekolog och humleforskare Anna Persson på Lunds universitet för att få reda på det, och också höra de första resultaten från projektet "Hitta vårens första humla" där allmänheten fått rapportera in sina premiärhumlor de senaste åren. Hur låter musik som till inspirerats av, och till viss del spelats in på, Mount Everest? Vi ringer upp kompositören Patrik Berg Almkvisth. Många känner nog igen sig i veckans kråkvinkel, som handlar just om att INTE känna igen sig själv, framför allt sitt eget ansikte. Det är riktigt jobbigt när inte ens mobilen verkar vilja veta av dig. Mats Ottosson längtar ut i skogen där man ser sig själv inifrån, inte utfrån. Programledare är Karin Gyllenklev. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Tove, 17, fick hjärnblödning - vaknade efter 17 dagar När Tove vaknar är halva skallen bortsågad. Mörkret inom henne växer. Hur ska hon fortsätta leva? Nu riskerar familjen att förlora henne - igen. Reporter, ljuddesign och producent: Gustav Asplund. Slutmix: Astrid Ankarcrona Verkligheten görs av produktionsbolaget Filt. Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Lorents Burman (S) om Northvolts konkurs: "Ett mardrömsbesked" Skellefteås kommunalråd om konkursen, kommunens satsningar på Northvolt och om varför han tycker att staten ska gå in med pengar för att rädda fabriken. Lorents Burman (S) är kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå. Under det senaste decenniet har han jobbat för Northvolts etablering i kommunen. Veckans konkursbesked var ett hårt slag: "Det är klart att det är ett mardrömsbesked. Det är 3 000 personer som jobbar direkt i fabriksanläggningen och för dem är det förstås en stor oro och förtvivlan vad det kommer att innebära.", säger Lorents Burman. Enligt en rapport som Region Västerbotten beställt visar att en konkurs kan innebära fem procent minskade skatteintäkter de kommande åren. Lorents Burman hoppas att en eller flera nya ägare nu stiger fram och köper fabriken, så att verksamheten kan fortsätta. Han säger att det finns flera stora intressenter som vill ta över batteriproduktionen i Skellefteå. Men de förra ägarna lyckades ju inte få till produktionen i den skala som krävdes. Vad talar för att nya ägare skulle lyckas? "Jag tror man kan dra många lärdomar under de här åren, åtta år senare finns det en mycket större kompetens i Europa och i Sverige hur den här typen av ny produktionsteknik ska gå till. Det är väl ofta så att när det sker sådana här stora skiftbyten i industripolitik, det är en ny hundraårig industriera som skapas nu i Europa, så har man lärt sig mycket." För att nya ägare ska kunna driva vidare fabriken krävs att personalen stannar kvar i Skellefteå. Många har kommit från länder utanför EU, de måste lämna landet inom tre månader om de inte fått en ny anställning. Lorents Burman tycker att regeringen och staten, dels ska göra ett undantag på reglerna, och dels ska hjälpa till för att snabbt få nya ägare på plats: "Om den svenska regeringen är delaktig i samtalen med de här finansiärerna och de ny ägarkonstellationerna så stärker ju det också tron på att man ska våga satsa vidare på batterifabrik i uppe i Skellefteå för Sveriges skulle och Europas skull." Staten måste också ge nya ekonomiska stöd och finansiella garantier, enligt Burman: "Det kan vara direkta medel från regeringen", säger Lorents Burman. Northvolt valde att etablera sig i Skellefteå eftersom Skellefteå var den kommun som erbjöd de bästa förutsättningarna för företaget; billig el från kommunägda kraftbolaget Skellefteå Kraft, elnät, industrimark och en utbyggd hamn. Under de senaste åren har kommunkoncernen investerat flera miljarder i elnät, elproduktion, bostäder och infrastruktur - investeringar som till del varit till nytta för Northvolt. Skellefteå Kraft gick också in med 100 miljoner kronor i Northvolt 2018. Men Lorents Burman menar att industritomten är det enda som kommunen investerat direkt i Northvolt. "Det var väl ungefär 150 miljoner med anslutningsvägar och sånt och vatten och avlopp. Men det är en ganska normal prisbild.", säger Lorents Burman. Gäst: Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå Programledare: Marcus Nilsson Kommentar: Pär Ivarsson, Ekonomiekot Tekniker: Tor Sigvardson Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredag den 14 mars 2025. Från gårdagen. Sänds även natt mot tisdag kl. 04.02.

Aktualiteter, Repris

Vetenskap

Aktualiteter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ekot 08:00 Brå mfl kritiska mot förslag om vite mot föräldrar som vägrar hjälp Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Beatrice Fihn - från Nobelpris till motvind Hon har ägnat hela sitt vuxna liv åt anti-kärnvapenfrågan - ofta med stor framgång. Nu fruktar Beatrice Fihn kärnvapen i Sverige. Beatrice Fihn är faktiskt den enda personen i världen som både blivit Årets Göteborgare och tagit emot Nobels fredspris. Hon var under många år chef för organisationen "Ican", Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, som fick stort genomslag 2017. Organisationen spelade en nyckelroll i att driva igenom ett förbud i FN mot kärnvapen, och tilldelades därefter ett Nobels fredspris för sitt arbete. Nu, åtta år senare, blåser plötsligt hårda kärnvapen-positiva vindar i debatten, efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och USA:s förändrade retorik gentemot sina allierade i Europa. Tror Beatrice Fihn fortfarande att en kärnvapenfri värld är möjlig? Programledare: Martin Wicklin Producent: Filip Bohm Kontakt: sondagsintervjun@sr.se Sänds även kl. 21.03 samt natt mot onsdag kl. 01.02.

Aktualiteter

Lever vi i ett multiversum? Den här säsongen handlar om matematiker och fysikers försök att hitta förklaringen till hur vårt universum skapades och fungerar. Flera vetenskapliga teorier föreslår att det finns flera, kanske oändligt många, universum utöver vårt eget. Men var är bevisen på att det verkligen skulle vara så? Kan de nya avancerade kvant-datorerna presentera svaret på om det finns parallella universum? : Från i går. Sänds även på onsdag kl. 14.50.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Northvolt-kompetens kan tvingas lämna landet och stiltje i frågan om vapenvila i Ukraina P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik, trender och analyser. I första timmen: Klockan tickar för de som kommit till Skellefteå från utanför EU för att jobba på Northvolt. Hur ska Sverige hantera risken att kompetent arbetskraft lämnar landet? Hör arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson. På plats i Skellefteå finns de som riskerar sitt jobb och uppehälle, men också de som bott i Skellefteå sen långt innan Northvolt kom dit. Hör hur förtvivlan blandas med framtidstro i reportage av Nina Benner. Med svaga opinionssiffror och ett åtal mot tidigare säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm i veckan så samlas Moderaterna i Karlstad. Hur pressat är regeringspartiet? Hör inrikespolitiska kommentator Helena Gissén. Vittnesmålen från massakern på framför all civila alawiter i Syrien fortsätter strömma in, och nu väcks frågan vem som visste vad och beordrade attacken. Hör reportage från gränsen mellan Syrien och Libanon signerat Sveriges Radios internationella korrespondent Johan-Mathias Sommarström. Krönika av Nina Wormbs. Panelen med Leonidas Aretakis, Flamman, Emma Jaenson, Smålandsposten och Richard Sörman, Riks. I andra timmen: Putins ja med förbehåll till USA och Ukrainas gemensamma förslag till vapenvila satte stopp på planerna för nu. Det kom bara dagar efter att USA återupptagit sina vapenleveranser till Ukraina. Så vad har egentligen förändrats sen Trump började med vad han själv kallar för fredsmäklande? Hör Sveriges Radios utsände Richard Myhrenberg i Kiev och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti. Sen USA slutat betala ut bistånd så har flera organisationer tvingats se framtiden utan amerikanskt stöd, och inte minst demokratiprojekt i Lettland som jobbar för att motverka rysk propaganda som riktas mot den rysktalande delen av befolkningen. Reportage från Daugavpils nära gränsen mot Belarus, av Margareta Svensson. På fredag är det dags - den första av sex konserter när Kent gör sina första spelningar på nästan nio år. På många platser kan man märka av det, med poddar, Kentkvällar och Kentpromenad i bandets hemstad Eskilstuna. Men en helt vanlig återförening kan man inte kalla det. Hör Ekots Magnus Mjöhagen och Fredrik Strage, musikjournalist på EFN Finansmagasinet. På torsdag är det vårdagjämning, och naturen vaknar till liv. Tidigare sågs kunskapen om naturen och tillhörande artkunskap som grundläggande del i den allmänna bildningen, men idag nämns det knappt i skolans läroplan. Det kan leda till en del problem, men samtidigt kostar det att hålla kunskap vid liv. Reportage av Nina Sjöman. När ekonomin svajar brukar inte minst börsen göra det med, och det rapporteras frenetiskt om uppgångar och nedgångar i företag och index. Men vad säger det egentligen om ekonomin på sikt? Och vem och vad påverkas av börsens upp och nedgångar? Hör Bo Becker, professor i finansiell ekonomi på handelshögskolan i Stockholm. Kåseri av Mark Levengood. Programledare: Per Bergfors Nyberg Producent: Gustav Franzén Tekniker: Maria Stillberg Sänds även kl. 22.05 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Northvolt-kompetens kan tvingas lämna landet och stiltje i frågan om vapenvila i Ukraina P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik, trender och analyser. I första timmen: Klockan tickar för de som kommit till Skellefteå från utanför EU för att jobba på Northvolt. Hur ska Sverige hantera risken att kompetent arbetskraft lämnar landet? Hör arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson. På plats i Skellefteå finns de som riskerar sitt jobb och uppehälle, men också de som bott i Skellefteå sen långt innan Northvolt kom dit. Hör hur förtvivlan blandas med framtidstro i reportage av Nina Benner. Med svaga opinionssiffror och ett åtal mot tidigare säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm i veckan så samlas Moderaterna i Karlstad. Hur pressat är regeringspartiet? Hör inrikespolitiska kommentator Helena Gissén. Vittnesmålen från massakern på framför all civila alawiter i Syrien fortsätter strömma in, och nu väcks frågan vem som visste vad och beordrade attacken. Hör reportage från gränsen mellan Syrien och Libanon signerat Sveriges Radios internationella korrespondent Johan-Mathias Sommarström. Krönika av Nina Wormbs. Panelen med Leonidas Aretakis, Flamman, Emma Jaenson, Smålandsposten och Richard Sörman, Riks. I andra timmen: Putins ja med förbehåll till USA och Ukrainas gemensamma förslag till vapenvila satte stopp på planerna för nu. Det kom bara dagar efter att USA återupptagit sina vapenleveranser till Ukraina. Så vad har egentligen förändrats sen Trump började med vad han själv kallar för fredsmäklande? Hör Sveriges Radios utsände Richard Myhrenberg i Kiev och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti. Sen USA slutat betala ut bistånd så har flera organisationer tvingats se framtiden utan amerikanskt stöd, och inte minst demokratiprojekt i Lettland som jobbar för att motverka rysk propaganda som riktas mot den rysktalande delen av befolkningen. Reportage från Daugavpils nära gränsen mot Belarus, av Margareta Svensson. På fredag är det dags - den första av sex konserter när Kent gör sina första spelningar på nästan nio år. På många platser kan man märka av det, med poddar, Kentkvällar och Kentpromenad i bandets hemstad Eskilstuna. Men en helt vanlig återförening kan man inte kalla det. Hör Ekots Magnus Mjöhagen och Fredrik Strage, musikjournalist på EFN Finansmagasinet. På torsdag är det vårdagjämning, och naturen vaknar till liv. Tidigare sågs kunskapen om naturen och tillhörande artkunskap som grundläggande del i den allmänna bildningen, men idag nämns det knappt i skolans läroplan. Det kan leda till en del problem, men samtidigt kostar det att hålla kunskap vid liv. Reportage av Nina Sjöman. När ekonomin svajar brukar inte minst börsen göra det med, och det rapporteras frenetiskt om uppgångar och nedgångar i företag och index. Men vad säger det egentligen om ekonomin på sikt? Och vem och vad påverkas av börsens upp och nedgångar? Hör Bo Becker, professor i finansiell ekonomi på handelshögskolan i Stockholm. Kåseri av Mark Levengood. Programledare: Per Bergfors Nyberg Producent: Gustav Franzén Tekniker: Maria Stillberg Sänds även kl. 22.05 samt på tisdag kl. 01.02.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Vägen hem är vägen bort Litterär gudstjänst om att lämna en trång tro. Från Umeå med författare David Eklind Kloo och präst Susanne Dahl. Sång av Tomas Andersson Wij. På friluftsmuseet Gammlia i Umeå har gamla byggnader samlats, däribland den lilla träkyrkan Helena Elisabeth. Under litteraturfestivalen Littfest ordnas här en gudstjänst där författaren David Eklind Kloo medverkar genom att läsa utdrag ur sin bok "Den väg är bred - att tro på Gud men tvivla på sig själv". Universitetspräst Susanne Dahl pratar i gudstjänsten om vad det innebär att tro. - En gång var jag en som ville äga svaren. Att få det att gå ihop. Att en alltför trång tro skulle läggas som en formel över livet. Bli något att hålla mig i. Något som skulle hålla mig. Jag sökte trygghet och visshet, men fick i stället oron och tvivlet som följeslagare. Jag har förbannat mina kritiska tankar. Oförmågan att vila i svaren, nöjd och trygg. Nu tänker jag mer och mer att det är en välsignelse jag har fått, säger Susanne Dahl i gudstjänsten. Sångaren och låtskrivaren Tomas Andersson Wij medverkar i gudstjänsten med tre av sina sånger. Texter1 Moseboken 32:22-31 MusikAllt är nytt under solen (T Andersson Wij) Som bonden tar ett fång (Sv Ps 770) Var inte rädd (Sv Ps 256) Improvisation (J Wållberg) Om det var Gud (T Andersson Wij) Gud, för dig är allting klart (Sv Ps 217) Alltid på väg (I Johánsson, text bearbetad av T Andersson Wij) Blott en dag (Sv Ps 249) Vårimprovisation (J Wållberg) MedverkandeSusanne Dahl, gudstjänstledning och predikan David Eklind Kloo, uppläsning Tomas Andersson Wij, sång Andreaz Hedén, piano Johan Wållberg, piano Producent Helena Andersson Holmqvist Moskit media liv@sverigesradio.se Tekniker: Bo Andersin och Eskil Lövström Sveriges radio Västerbotten

Andliga frågor

Svenska krigskorrespondenter Sedan 1930-talet har Sveriges Radio haft utsända i krigszoner och konfliktområden. Den 11 mars 2014 mördades en av dessa i tjänsten i Kabul. Reportern var Nils Horner. Två andra krigskorrespondenter som hörs i dagens avsnitt är Barbro Alving från spanska inbördeskriget och Olle Tolgraven från Vietnamkriget. Producent: Tommy Johansson Från i fredags.

Kultur, Repris

Från i fredags.

Kultur, Repris

Ekot 12:30 Fler än 50 döda i brand i Nordmakedonien Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Kulturkollen: Varför vill vi se folk söka kärleken på tv? Programledare Andrea Valderrama pratar med Kulturnytts Tanja Ulriksson om varför vi vill se folk söka kärleken i tv-program som Love is blind.

Kultur

Upp kan betyda ner och ner kan betyda upp Upp och ner i språket. Ett hus kan brinna både upp och ner, men en upptrampad stig är någonting annat än en nedtrampad stig. - Man "skriver upp" och man "skriver ner" ungefär samma grejer, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Men i ordböckerna skrivs det fram en liten, liten skillnad. Båda har betydelsebeskrivningen "notera skriftligen", men skriva ner något gör man "ofta tämligen snabbt". Därför åker värmlänningar upp till StockholmLär dig också om varför det blir vanligare att säga uppsidan och nedsidan istället för fördel och nackdel, och varför värmlänningar säger att de åker upp till Stockholm trots att det ligger österut. - Det kan handla om att det är en social riktning: Stockholm är ett maktcentrum. Men man kan också tänka sig att det är en spegling av äldre tiders färdvägar när man åkte båt snarare än tåg till Stockholm. Värmland ligger ju norr om Vänern och ska man ta vattenvägen till Stockholm så är ju Vänern lite söderut, förklarar Susanna Karlsson. Språkfrågor om upp och nerÄr det någon skillnad på att skriva upp något och att skriva ner något? Hur kan två motsatsord betyda ungefär samma sak? En stig kan vara både upptrampad och nedtrampad, men betyder det samma sak? I en artikel beskrivs ett hus ha brunnit upp och ett annat hus ha brunnit ner. Vad är skillnaden, om det finns någon? Hur kommer det sig att orden uppsida och nersida allt oftare ersätter orden fördel och nackdel? I Norrlands kustland säger man att man åker upp till fjällen trots att det egentligen ligger västerut. Samma sak gäller för värmlänningar som åker upp till Stockholm - som ju ligger österut från Värmland. Varför är det så? Finns det någon skillnad på ner (med r) och ned (med d)? Har ordet uppdrag något med "att dra" att göra? Vad betyder det att man sågar upp ett träd? Är det bara okunnigt språkbruk? Mer om upp och ner i språketSvara på frågan Heter det uppochned eller uppochner? från Frågelådan i svenska, ISOF. Sök på ordet "upp" i Svenska Akademiens ordböcker. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Sexiga jeans och stora frisyrer - är "Shampoo" en av de bästa modefilmerna? "Shampoo" handlar om en snygg frisör som både klipper och ligger med sina lika snygga kvinnliga kunder. Filmen gjorde succé när den hade premiär 1975. Klädd i tajta utsvängda jeans, djupt uppknäppta skjortor, pilotbrillor och en mjuk mockajacka far frisören George Roundy, spelad av Warren Beatty, omkring i Beverly Hills på sin motorcykel för att bistå med service till kvinnliga kunder, vilket leder till en hel del svartsjuka. Filmen har blivit en klassiker, men också en outsinlig källa till inspiration när det gäller både kläder och frisyrer. Den blev en stor framgång redan när den hade premiär, 1975. Man gillade det satiriska anslaget och den rappa dialogen. Men allra mest gillade man att få titta på huvudrollsinnehavaren Warren Beatty - och de vackra kvinnor han lägrade i filmen. Det var stora namn som Julie Christie, Goldie Hawn och Lee Grant. Och alla hade han haft ihop det med, på riktigt. I veckans Stil tar vi en närmare titt på denna filmklassiker. Vi träffar den prisbelönta maskören Eva von Bahr, som vet allt om hur betydelsefull en frisyr kan vara - inte minst på film och i tv-serier. Vi gör också ett frisörbesök för att förstå varför frisörer så ofta får agera terapeuter. Och så tar vi reda på hur man egentligen tvättar håret på rätt sätt. Från i förrgår.

Kultur, Repris

Då är kärleksrelationen död Ungefär hälften av alla äktenskap slutar med skilsmässa. Vad i en relation går egentligen att fixa och vad kan terapi förändra? En parrelation kan vara torkad, skadad eller död, enligt Madeleine Cocozza. Hon är utsedd till Årets Familjeterapeut 2024 av Svenska föreningen för familjeterapi, och tycker att många par söker hjälp alldeles för sent. Men även om relationen är död, betyder inte det att man måste sluta leva ihop. Huvudsaken är att man spelar med öppna kort. I år är det trettio år sen Sveriges kommuner blev skyldiga att erbjuda rådgivning till par och familjer som upplever svårigheter i relationen, och allt fler söker hjälp. Programledare: Louise Epstein Gäst: Madeleine Cocozza, legitimerad psykoterapeut, lektor vid Linköpings universitet och författare Producent: Kicki Möller Sänds även i natt kl. 03.02 samt i morgon kl. 14.03.

Kultur

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Greken som reste hem till Turkiet Familjen kallar det "den stora katastrofen". 100 år senare återvänder Filip och hans pappa Niko till platsen släkten fördrevs från i tidernas största folkutbyte. Turkarna tror att de letar efter guld. För 100 år sedan genomfördes historiens största organiserade folkutbyte. De moderna staterna Grekland och Turkiet växte fram ur en blodig konflikt som slutade med att 1,2 miljoner greker deporterades från Turkiet till Grekland - och 400 000 turkar skickades i motsatt riktning. En nation, ett folk, var tanken. Men i de drabbade familjerna lever minnet av hemlandet kvar i generationer. När Niko för första gången återvänder till släktens hemtrakter bland de höga bergen i dagens Turkiet har han en handritad karta med sig som visar var hans grekiska familj bodde innan de fördrevs. De gamla fienderna, turkarna, visar sig vara överraskande vänliga. Men samtidigt börjar guldfebern sprida sig. Greken som reste hem till Turkiet är en dokumentär av Filip Kotsambouikidis från 2025. Producent: Ylva Lindgren Slutmix: André Ljungberg Sänds även på lördag kl. 05.02 samt kl 23:05.

Dokumentärer

Från i torsdags.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i onsdags.

Vetenskap

Ekot 16:45 Elden spred sig snabbt i lokalen Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Har hämnden blivit rumsren? Straffen skärps, pedofiler hängs ut på nätet, presidenter talar om hämnd. Har hämnden fått en renässans och kan det vara moraliskt rätt att hämnas? Hämnden har engagerat filosofer och religiösa tänkare genom historien. I Bibeln finns principen "öga för öga, tand för tand", som handlar om att hämnden ska vara proportionell. I vårt samhälle ses hämnd som något ociviliserat. Staten tar över och ska skipa rättvisa. Varför har hämnd blivit fult? Efter förintelsen var det många nazister som undgick straff eller fick låga straff. Samtidigt fanns det judar som tog lagen i egna händer för att hämnas nazismens fruktansvärda brott. Om rättssystemet låter förövare gå fria, är det då moraliskt rätt att ta lagen i egna händer och hämnas? Idag ser vi hur hämnden tar olika former: Gängkriminalitetetens hämndspiraler leder till strängare straff, pedofiler hängs ut på nätet, den misstänkte mördaren Luigi Mangione fick en fanclub efter att han skjutit ihjäl en VD för ett försäkringsbolag i USA. Men även statsmän talar om hämnd. Efter Hamas terror- attack skrev Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på X "vi kommer kraftfullt hämnas denna mörka dag" och Trump har sagt att han ska hämnas på sina fiender. Börjar hämnden bli rumsren? Medverkande: Kenneth Hermele, författare nu senast till boken Den vilda rättvisan: judisk hämnd efter förintelsen och Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Bok: Hadji-Murat - Leo Tolstoj TV-serie: Tyska huset - Isabel Prahl och Randa Chahoud

Kultur

Ekot 17:45 Myndigheterna utreder korruption i samband med branden i Nordmakedonien Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Vem ska granska journalisters ohederliga metoder? Journalistförbundets kongress förra veckan kom och gick utan större uppståndelse, förutom på en brännande punkt där åsikter går isär. En fråga som fortfarande hänger och dinglar som en piñata med oklart innehåll. Vem är det egentligen som bär det yrkesetiska ansvaret när det går fel i arbetet med en publicering? Är det den enskilda journalisten som faktiskt gjort felet eller är det den ansvariga utgivaren? Reporter: Alexandra Sannemalm Att berätta om en persons asylärende med efterföljande granskning av Migrationsverkets beslut, har blivit en vanligt förekommande form av reportage. Det är ofta känslostarka berättelser där personen själv berättar om sin situation och det fruktansvärda som kan vänta i hemlandet vid en utvisning. Samtidigt som Migrationsverket ofta framstår som enögda byråkrater. De senaste veckorna har några ukrainska fall av migrationsärenden fått stor uppmärksamhet i nyhetsrapportering och i sociala medier. Men just när det gäller ukrainska medborgare så finns det speciella omständigheter som skyddar från utvisning - men dom omständigheterna glöms och göms märkbart ofta bort i publiceringens vinkel. Reporter: Martina Pierrou Från i går.

Aktualiteter, Repris

Aktualiteter

Från i fredags.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i går. Sänds även natt mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i torsdags.

Underhållning, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Beatrice Fihn - från Nobelpris till motvind Hon har ägnat hela sitt vuxna liv åt anti-kärnvapenfrågan - ofta med stor framgång. Nu fruktar Beatrice Fihn kärnvapen i Sverige. Beatrice Fihn är faktiskt den enda personen i världen som både blivit Årets Göteborgare och tagit emot Nobels fredspris. Hon var under många år chef för organisationen "Ican", Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, som fick stort genomslag 2017. Organisationen spelade en nyckelroll i att driva igenom ett förbud i FN mot kärnvapen, och tilldelades därefter ett Nobels fredspris för sitt arbete. Nu, åtta år senare, blåser plötsligt hårda kärnvapen-positiva vindar i debatten, efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och USA:s förändrade retorik gentemot sina allierade i Europa. Tror Beatrice Fihn fortfarande att en kärnvapenfri värld är möjlig? Programledare: Martin Wicklin Producent: Filip Bohm Kontakt: sondagsintervjun@sr.se Från morgonen. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Aktualiteter, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Northvolt-kompetens kan tvingas lämna landet och stiltje i frågan om vapenvila i Ukraina P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik, trender och analyser. I första timmen: Klockan tickar för de som kommit till Skellefteå från utanför EU för att jobba på Northvolt. Hur ska Sverige hantera risken att kompetent arbetskraft lämnar landet? Hör arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson. På plats i Skellefteå finns de som riskerar sitt jobb och uppehälle, men också de som bott i Skellefteå sen långt innan Northvolt kom dit. Hör hur förtvivlan blandas med framtidstro i reportage av Nina Benner. Med svaga opinionssiffror och ett åtal mot tidigare säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm i veckan så samlas Moderaterna i Karlstad. Hur pressat är regeringspartiet? Hör inrikespolitiska kommentator Helena Gissén. Vittnesmålen från massakern på framför all civila alawiter i Syrien fortsätter strömma in, och nu väcks frågan vem som visste vad och beordrade attacken. Hör reportage från gränsen mellan Syrien och Libanon signerat Sveriges Radios internationella korrespondent Johan-Mathias Sommarström. Krönika av Nina Wormbs. Panelen med Leonidas Aretakis, Flamman, Emma Jaenson, Smålandsposten och Richard Sörman, Riks. I andra timmen: Putins ja med förbehåll till USA och Ukrainas gemensamma förslag till vapenvila satte stopp på planerna för nu. Det kom bara dagar efter att USA återupptagit sina vapenleveranser till Ukraina. Så vad har egentligen förändrats sen Trump började med vad han själv kallar för fredsmäklande? Hör Sveriges Radios utsände Richard Myhrenberg i Kiev och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti. Sen USA slutat betala ut bistånd så har flera organisationer tvingats se framtiden utan amerikanskt stöd, och inte minst demokratiprojekt i Lettland som jobbar för att motverka rysk propaganda som riktas mot den rysktalande delen av befolkningen. Reportage från Daugavpils nära gränsen mot Belarus, av Margareta Svensson. På fredag är det dags - den första av sex konserter när Kent gör sina första spelningar på nästan nio år. På många platser kan man märka av det, med poddar, Kentkvällar och Kentpromenad i bandets hemstad Eskilstuna. Men en helt vanlig återförening kan man inte kalla det. Hör Ekots Magnus Mjöhagen och Fredrik Strage, musikjournalist på EFN Finansmagasinet. På torsdag är det vårdagjämning, och naturen vaknar till liv. Tidigare sågs kunskapen om naturen och tillhörande artkunskap som grundläggande del i den allmänna bildningen, men idag nämns det knappt i skolans läroplan. Det kan leda till en del problem, men samtidigt kostar det att hålla kunskap vid liv. Reportage av Nina Sjöman. När ekonomin svajar brukar inte minst börsen göra det med, och det rapporteras frenetiskt om uppgångar och nedgångar i företag och index. Men vad säger det egentligen om ekonomin på sikt? Och vem och vad påverkas av börsens upp och nedgångar? Hör Bo Becker, professor i finansiell ekonomi på handelshögskolan i Stockholm. Kåseri av Mark Levengood. Programledare: Per Bergfors Nyberg Producent: Gustav Franzén Tekniker: Maria Stillberg Från morgonen. Sänds även natt mot tisdag kl.01.02.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Northvolt-kompetens kan tvingas lämna landet och stiltje i frågan om vapenvila i Ukraina P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik, trender och analyser. I första timmen: Klockan tickar för de som kommit till Skellefteå från utanför EU för att jobba på Northvolt. Hur ska Sverige hantera risken att kompetent arbetskraft lämnar landet? Hör arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson. På plats i Skellefteå finns de som riskerar sitt jobb och uppehälle, men också de som bott i Skellefteå sen långt innan Northvolt kom dit. Hör hur förtvivlan blandas med framtidstro i reportage av Nina Benner. Med svaga opinionssiffror och ett åtal mot tidigare säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm i veckan så samlas Moderaterna i Karlstad. Hur pressat är regeringspartiet? Hör inrikespolitiska kommentator Helena Gissén. Vittnesmålen från massakern på framför all civila alawiter i Syrien fortsätter strömma in, och nu väcks frågan vem som visste vad och beordrade attacken. Hör reportage från gränsen mellan Syrien och Libanon signerat Sveriges Radios internationella korrespondent Johan-Mathias Sommarström. Krönika av Nina Wormbs. Panelen med Leonidas Aretakis, Flamman, Emma Jaenson, Smålandsposten och Richard Sörman, Riks. I andra timmen: Putins ja med förbehåll till USA och Ukrainas gemensamma förslag till vapenvila satte stopp på planerna för nu. Det kom bara dagar efter att USA återupptagit sina vapenleveranser till Ukraina. Så vad har egentligen förändrats sen Trump började med vad han själv kallar för fredsmäklande? Hör Sveriges Radios utsände Richard Myhrenberg i Kiev och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti. Sen USA slutat betala ut bistånd så har flera organisationer tvingats se framtiden utan amerikanskt stöd, och inte minst demokratiprojekt i Lettland som jobbar för att motverka rysk propaganda som riktas mot den rysktalande delen av befolkningen. Reportage från Daugavpils nära gränsen mot Belarus, av Margareta Svensson. På fredag är det dags - den första av sex konserter när Kent gör sina första spelningar på nästan nio år. På många platser kan man märka av det, med poddar, Kentkvällar och Kentpromenad i bandets hemstad Eskilstuna. Men en helt vanlig återförening kan man inte kalla det. Hör Ekots Magnus Mjöhagen och Fredrik Strage, musikjournalist på EFN Finansmagasinet. På torsdag är det vårdagjämning, och naturen vaknar till liv. Tidigare sågs kunskapen om naturen och tillhörande artkunskap som grundläggande del i den allmänna bildningen, men idag nämns det knappt i skolans läroplan. Det kan leda till en del problem, men samtidigt kostar det att hålla kunskap vid liv. Reportage av Nina Sjöman. När ekonomin svajar brukar inte minst börsen göra det med, och det rapporteras frenetiskt om uppgångar och nedgångar i företag och index. Men vad säger det egentligen om ekonomin på sikt? Och vem och vad påverkas av börsens upp och nedgångar? Hör Bo Becker, professor i finansiell ekonomi på handelshögskolan i Stockholm. Kåseri av Mark Levengood. Programledare: Per Bergfors Nyberg Producent: Gustav Franzén Tekniker: Maria Stillberg Från morgonen.

Aktualiteter, Repris