SR, P1 2025-03-29

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i tisdags.

Aktualiteter, Repris

Samtal med Stil: "Hur får jag tillbaka lusten för mode?" Premiär för frågepodd! Susanne Ljung svarar på lyssnarfrågor och bjuder bland annat på oväntad stilinspiration. I Samtal med Stils första frågeprogram diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman pälsbärande och modeinspiration. Kan man få tillbaka sin lust till stil och kläder genom att gräva i modehistorien? Från i förmiddags.Sänds även i morgon kl. 12.05.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

De vill stoppa Putins historiekrig Historiker utan gränser kämpar för att vinna historiekrig i världens konflikter. Nu står skyttegravarna mellan den ryska och ukrainska historiesynen. I tio år har det finska initiativet Historiker utan gränser med små resurser arbetat för att föra samman historiker från olika sidor i världens konflikter. Ryska och ukrainska. Palestinska och israeliska. För idag har historia blivit ett vapen som används för att rättfärdiga krig och motivera ockupationer menar initiativtagaren Erkki Toumioja och den ukrainske historikern Georgiy Kassianov. Dessutom uppmärksammar vi de fejkade hällristningarna som länge lurade Riksantikvarieämbetet och utmanade den vedertagna bilden av bronsåldern. Arkeologen Mats Burström berättar om hällristningsjägaren som kan ha varit samma person som utfört ristningarna. Allt för att försköna forntiden och lägga historien tillrätta. Programledare är Tobias Svanelid. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Hoppet som en motståndshandling - Kent Wisti Kan vi odla ett så starkt hopp tillsammans att det växer till en trosvisshet? Det reflekterar prästen och författaren Kent Wisti över idag. Ur andakten: Det vi kallar gudsriket, den stora freden, finns redan här mitt ibland oss. Redan nu men ännu inte. Engagemang och kärlek är en motståndshandling och alla uppgifter om att motståndet skall upphöra är falska. Hela kosmos är genomlyst av kärlek och skiner igenom med termoskaffe, fågeltjatter och snälla morfäder som hämtar vid bussen. Kärleken bärs i engagemang vid en innebandyturnering och i plopp på ett provisoriskt cafébord. Jag fylls av tacksamhet över mamma, Dolly Parton och äggamackor. Större än så är inte livet, men sannerligen inte heller mindre. Så kamrater, medborgare och syskon i tro! Självomsorg är en motståndshandling! Hopp är en motståndshandling! Tillit är en motståndshandling! Alla uppgifter om att motståndet skall upphöra är falska. Det blir bra det här, inte nu men sen. Text: Jesaja 40:1 Musik: Du som gick före oss av Sven-Erik Bäck med Anders Widmark trio Producent: Susanna Németh liv@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Såsen utan status - béchamel Den vita såsen. Som ingen skryter med. Men ändå är en av grundsåserna. Vad kan man ha den till? Vi jämför också tre köpta och en hemlagad. - Det var inte så längesen jag gjorde en béchamelsås, säger kocken Stefan Karlsson. Han fick sin första stjärna i Michelinguiden för 25 år sen. Årets kock 2012. Och ligger bakom en handfull olika restauranger i Göteborg, bl a en-stjärniga SK mat & människor. Stjärnkockar talar sällan om den vita såsen. Så vad gjorde han med béchamelen? - Det var stuvad vitkål. Den används ju ofta för sin konsistens. Smör, mjöl, mjölk, salt och peppar. Enkel. Och kanske därför också lite svår. Att göra det milda riktigt gott kräver uppmärksamhet. Béchamel är en av de fem franska grundsåserna, modersåserna som lärs ut på kockutbildningar. En byggsten i matlagningen. De fem såserna är: béchamel, velouté, espagnole, tomatsås och hollandaise. Och så finns den kalla majonnäsen. - Béchamel är lite bonnig, säger Stefan Karlsson. Används ofta i stuvningar. Den kanske inte ligger i tiden, men det är klart att den går att utveckla och anpassa till dagens matlagning också. Han föreslår att mixa den fluffig med mixerstav och smaksätta med örter eller citronskal. På franskinspirerade Collage, en av Stefan Karlssons restauranger, finns béchamelsåsen med på menyn. - Vi gör en klassisk toast, en Croque Monsieur. Men kommer såsen spela huvudroll på stjärnkrogen SK mat & människor också? - Jag är inte riktigt där än, säger Stefan Karlsson. Vi provsmakar vår egen tjocka béchamelsås och tre köpta såser - en helkonserv (Dolmio) och två kylda (Knorr, Kelda). Skillnaden är stor. Från i torsdags. Sänds även kl. 22.05.

Fritid och hobby, Repris

Gängkrigen på sociala medier - Gangsterrap | Del 2/3 En stor artist sänder live i sociala medier och kritiserar sina fiender. Någon skriver: Du kommer att bli klippt. Ett år senare är artisten död. - Idag är gansterrappen i Sverige väldigt nära förknippad med faktisk och reell grov kriminalitet. Man rappar om det man gör - och man gör det på riktigt, säger före detta polisen Nadim Ghazale. Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist - och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg. Mordet på Einár I det andra avsnittet följer vi bland annat historien om rapparen Einár, som slog igenom och blev Sveriges mest spelade artist, innan han mördades 2021, 19 år gammal. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Agnes Cassel Från i torsdags. Sänds på måndag kl. 20.03.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Möt vinnaren av Sveriges Radios Novellpris! Novellprisvinnaren gästar P1 Kultur! Dessutom: Linus Tunström regisserar "Juloratoriet" på Dramaten - efter pappa Görans roman. Och vad blev efterspelet till Grammisgalan? LINUS TUNSTRÖM OM ATT GÖRA TEATER AV SIN FARS ROMAN "JULORATORIET" I helgen var det premiär för "Juloratoriet" på Dramaten. Regissör är Linus Tunström som alltså gjort teater av sin far Göran Tunströms älskade roman från 1983. En familjeberättelse som tar avstamp i Sunne i Värmland och spänner över tre generationer och två världsdelar - med relationen mellan fäder och söner i fokus. Linus Tunström är gäst i P1 Kultur. EFTERSPELET TILL GRAMMISGALAN - UPPROP FÖR REPLOKALERNAS ÖVERLEVNAD I ett pressmeddelande från Studieförbunden aviseras att en tredjedel av Sveriges replokaler försvinner och närmare 20 000 ungdomar förlorar sin kreativa fristad, till följd av nedskärningarna till studieförbunden. På Grammisgalan sjösattes en "räddningskampanj" via en film av Jonas Åkerlund. Kulturnytts musikreporter Tanja Ulriksson vet mer. ANDREA ARNOLD OM BIOAKTUELLA DRAMAT "BIRD" Möt Andrea Arnold ("Fish tank") som regisserat dramat "Bird" om 12-åriga Bailey som bor med sin opålitliga pappa Bug och sin halvbror Hunter i en husockupation i norra Kent. Men plötsligt dyker en mystisk man upp i ett grönområde. Han kallar sig Bird. P1 Kulturs Emma Engström har intervjuat Andrea Arnold. FILMTIPSET: INDISKA DRAMAT "ALL WE IMAGINE AS LIGHT" På filmfestivalen i Cannes tog "All we imagine as light" av regissören Payal Kapadia hem priset Grand Prix du Jury, festivalens andraplats efter Guldpalmen. Det är ett romantiskt vardagsdrama om sjuksystrar i Mumbai - och deras relationer. KLASSIKERN: "ATT HA OCH INTE HA" - BACALL OCH BOGART TROLLBINDER Lauren Bacall och Humphrey Bogart möttes för första gången på vita duken i "Att ha och inte ha" från 1944. Gnistorna flög rakt in i verkligheten - de blev ett par och filmhistoria skrevs. Kulturjournalisten Jenny Aschenbrenner djupdyker tillsammans med filmvetaren Stefan Ramqvist i regissörens Howard Hawkes klassiska filmatisering av Ernest Hemingways roman. Programledare: Lisa Bergström Producent: Henrik Arvidsson Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Så vet du att du behöver flera älskare Vad är det som lockar och skrämmer med andra relationsformer än den monogama? Och hur vet man om man behöver flera partners i sängen eller i livet? Gäster i programmet är Tanja Suhinina, psykolog och sexolog och Sara Edström, konstnär som lever flersamt. Programledare: Nicke Nordmark Producent: Pernilla Kommes Från i går förmiddag.

Aktualiteter, Repris

Från i går förmiddag.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Farfars trotjänarinna (R) 1957 börjar Britta Aronsson som hushållerska hos familjen Collin och blir kvar i 53 år. Lotten Collin söker svar på varför hon blev kvar så länge. Farfar ska snart fylla 90. Han pillar med sina frimärken och tillbringar eftermiddagarna på den exklusiva herrklubben Sällskapet. Och så planerar han för vad som ska hända med hans hushållerska Britta när han dör. Hon lagar mat, bakar och putsar kristallkronorna i sexrumsvåningen där de bor tillsammans. Men vem är hon egentligen - och varför har hon stannat i 53 år? Britta stiger av bussen i Bromma hösten 1957. Då har familjen Collin två barn. Ett år senare föds minstingen Fabian. Han ser till att Brittas kjolfåll inte sticker ut under rocken under promenaderna i Humlegården och handlar helgmaten med henne i Östermalmshallen. Han följer med henne till Västergötland på somrarna när hon åker tillbaka till gården för att hjälpa till med skörden. "Fabian blev Brittas son", säger farfar. Det blir en historia om hur två familjer flätas samman. Vem är det till slut som tar hand om vem? - När jag började spela in min farfar och hans hushållerska Britta 2008 hade RUT-reformen precis införts, berättar Lotten Collin. Pigdebatten rasade för fullt. Jag började fundera mer på Britta. Vem var hon egentligen? Varför hade hon stannat hos min farfar och farmor hela sitt liv? Britta var barnvakt även åt mig när jag var liten. Hon har lagat pannkakor till mig, borstat mina tänder, dragit min barnvagn. Ändå visste jag knappt vad hon hette i efternamn. Hon var bara Britta. Hon hade alltid varit där, och det kändes som att hon skulle stanna för alltid. Reporter Lotten Collin Producent Håkan Engström Slutmix Tor Sigvardsson Produktion Stockholm 2023 Från i söndags.

Dokumentärer, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Inga-Lina Lindqvist - Mormors begravning - Grannarna kom för att ta farväl, huset var fullt av folk. Vi var inte ensamma en minut. Inga-Lina Lindqvist är författare och litteraturkritiker på Aftonbladet Kultur. En judisk flicka från Sovjet som landade i Sverige sommaren före gymnasiet, blev upptäckt av Joseph Brodsky och erbjuden att ge ut dikter på stort fint svenskt förlag. En flicka som växte upp och blev kvinna, fick barn, blev vuxendöpt in i Svenska kyrkan, började skriva kulturjournalistik och barnböcker och romaner huller om buller. Bor gör hon i Stockholm. Och på Facebook. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.55.

Andliga frågor

Förunderlig fjällskog - och en morgon med kameran vid Delsjön I fjällskogen finns plats för både rödlistade arter och för fantasin. Men kommer skogen finnas kvar? Vi sänder också från naturfotografen Marie Mattssons favoritplats - en gammal soptipp. Det var ett möte med en steglits som startade Marie Mattssons karriär som naturfotograf. Hon hade aldrig sett denna färggranna, lite exotiska fågel tidigare och efter det blev hon som besatt av fåglar. Fältreporter Lena Näslund träffar henne i hemområdet Delsjön i utkanten av Göteborg. Där börjar grodornas och ormarnas tid nu. I ett litet dike har hon förevigat de vanliga grodornas lek. Hon fotograferar dem gärna fram på dagen när de skiftar lite i blått. Rådjuren återvänder just nu till skogen efter vintern runt villaträdgårdarna och ormvråken brukar vara på plats när hon kommer. Ett av favoritområdena är Brudarebacken - en gammal soptipp, övertäckt med makadam. Där trivs också mängder av gnagare som är som en magnet på många andra djur; rävar, ugglor och olika mårddjur till exempel. Och så all fågelsång som den sista marslördagen kan bjuda på: trastar, tofsmes, spillkråka och gröngöling? Och så tar vi oss ut i fjällskogen tillsammans med biologen Bjarne Tutturen. Han har ägnat mycket tid åt att inventera fjällskogar i Härjedalen för att hitta arter som kan berätta om hur höga naturvärdena i området är. Reporter Mats Ottosson följer med honom ut i en av hans favoritskogar. Men vad händer med de fjällnära skogarna? Kommer de att finnas kvar? För fem år sedan föreslogs hela bältet av fjällnära skog få ett långsiktigt skydd. Men de planerna har inte blivit verklighet, inte i sin helhet. Vi intervjuar Tommy Ek som var sekreterare för den skogsutredning som lade fram förslaget, och rapporterar hur det går med det skydd som ändå utlovats för den statliga delen av skogen. Nötskrikans skrän i skogen känner många igen. Men vi har fått in två inspelningar från lyssnare som hört helt andra och mer melodiska läten från den färgglada kråkfågeln. Vad handlar det om? Nötskrikekännaren Göran Bergengren förklarar. Och så är det nypremiär för nya fågelsånglektioner! Mats Ottosson har grävt vidare bland allt svårare fågelläten, och i lektion nummer 44 presenteras rovfåglarnas ofta snarlika pip och rop. I veckans kråkvinkel har Lisa Henkow hört ordet ekosystem en gång för mycket. Programledare är Joacim Lindwall. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Förunderlig fjällskog - och en morgon med kameran vid Delsjön I fjällskogen finns plats för både rödlistade arter och för fantasin. Men kommer skogen finnas kvar? Vi sänder också från naturfotografen Marie Mattssons favoritplats - en gammal soptipp. Det var ett möte med en steglits som startade Marie Mattssons karriär som naturfotograf. Hon hade aldrig sett denna färggranna, lite exotiska fågel tidigare och efter det blev hon som besatt av fåglar. Fältreporter Lena Näslund träffar henne i hemområdet Delsjön i utkanten av Göteborg. Där börjar grodornas och ormarnas tid nu. I ett litet dike har hon förevigat de vanliga grodornas lek. Hon fotograferar dem gärna fram på dagen när de skiftar lite i blått. Rådjuren återvänder just nu till skogen efter vintern runt villaträdgårdarna och ormvråken brukar vara på plats när hon kommer. Ett av favoritområdena är Brudarebacken - en gammal soptipp, övertäckt med makadam. Där trivs också mängder av gnagare som är som en magnet på många andra djur; rävar, ugglor och olika mårddjur till exempel. Och så all fågelsång som den sista marslördagen kan bjuda på: trastar, tofsmes, spillkråka och gröngöling? Och så tar vi oss ut i fjällskogen tillsammans med biologen Bjarne Tutturen. Han har ägnat mycket tid åt att inventera fjällskogar i Härjedalen för att hitta arter som kan berätta om hur höga naturvärdena i området är. Reporter Mats Ottosson följer med honom ut i en av hans favoritskogar. Men vad händer med de fjällnära skogarna? Kommer de att finnas kvar? För fem år sedan föreslogs hela bältet av fjällnära skog få ett långsiktigt skydd. Men de planerna har inte blivit verklighet, inte i sin helhet. Vi intervjuar Tommy Ek som var sekreterare för den skogsutredning som lade fram förslaget, och rapporterar hur det går med det skydd som ändå utlovats för den statliga delen av skogen. Nötskrikans skrän i skogen känner många igen. Men vi har fått in två inspelningar från lyssnare som hört helt andra och mer melodiska läten från den färgglada kråkfågeln. Vad handlar det om? Nötskrikekännaren Göran Bergengren förklarar. Och så är det nypremiär för nya fågelsånglektioner! Mats Ottosson har grävt vidare bland allt svårare fågelläten, och i lektion nummer 44 presenteras rovfåglarnas ofta snarlika pip och rop. I veckans kråkvinkel har Lisa Henkow hört ordet ekosystem en gång för mycket. Programledare är Joacim Lindwall. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
Här är en sammanfattning av nyheterna:

Myanmar har drabbats av en kraftig jordbävning som resulterat i över 1000 döda och över 2300 skadade. Räddningsarbetet pågår i Myanmar och Thailand, där vår korrespondent Axel Cronholm är på plats. Han beskriver situationen som "en enorm förödelse" och säger att räddningsarbetet går långsamt på grund av brist på kapacitet.

I Östersund väntar en demonstration mot planerna på gruvbrytning i Oviken, nära Storsjön. Arrangörerna är oroliga för att gruvbolaget ska få tillstånd att bryta alunskiffer, en bergart som innehåller uran och kan orsaka radioaktivt avfall. Gruvbolaget har inte medgett intervjuer, men har sagt att de inte kommer att skada Storsjön.

I Turkiet har den svenska journalisten Joakim Medin gripits och anklagats för att ha förolämpat president Erdogan och för att ha varit medlem i en terrororganisation. Han har tidigare rapporterat om demonstrationer mot Sveriges Natoansökan.

USA:s vicepresident JD Vance har besökt Grönland och kritiserat Danmark för att inte ha gjort tillräckligt för Grönlands säkerhet. Danmarks statsminister Mette Frederiksen har svarat att kritiken inte är rättvis, och att USA inte har investerat i Arktis på samma sätt som man borde.

I Sverige har tusentals personer som har fått arbetstillstånd genom "spårbyte" riskerar att tvingas lämna landet när systemet avskaffas den 1 april. Migrationsverket uppger att 4700 personer kommer att påverkas av lagändringen.

Journalisten Maria Ressa, som fick Nobels fredspris 2021 för sina insatser för yttrandefriheten i Filippinerna, oroar sig över utvecklingen av demokratin i världen. Hon menar att teknikutvecklingen har skapat ett korrupt informationssystem där lögner sprids snabbare än fakta, och att demokratin är under attack.

I Göteborg väntar en partiell solförmörkelse, som kan ses med rätt utrustning. Svenska kyrkan anordnar ett evenemang för att observera fenomenet.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Den krävande samtiden, hyperpersonlig upplevelse och du sköna nya fokusförmåga! Veckans spanare är Camilla Lif, Jonathan Lindström och Katarina Barrling. Programledare Kristian Luuk. Veckans panel 28 mars 2025Camilla Lif - välkommen du sköna nya fokusförmåga! Jonathan Lindström - om den hyperpersonliga användarupplevelsen Katarina Barrling - om den krävande samtiden Programmet görs av:Programledare: Kristian Luuk Producent: Märta Myrstener Tekniker: Alma Segeholm Musikredaktör: Berit Nygren Spanarna i P1 är ett underhållning för dig som är nyfiken på samtiden och framtiden. Här spekuleras med glimten i ögat. Från gårdagen. Sänds även på måndag kl 03:02.

Underhållning, Repris

Sänds även i kväll kl. 21.35 samt på tisdag kl. 14.50.

Dokumentärer

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Så kan Xi Jinping utnyttja Trumps återkomst Xi Jinping har stöpt om Kina och vill se en ny världsordning. Hör om Xis väg till makten och hur Donald Trump kan ge Kina mer spelrum och inflytande. Under det senaste decenniet har Xi Jinping tagit Kina tillbaka till ett utpräglat kontroll- och övervakningssamhälle. Han har cementerat sin maktposition och gjort sig av med fiender. Men varifrån kommer Xi Jinping och varför blev just han det kinesiska kommunistpartiets generalsekreterare och därmed Kinas högsta ledare? Konflikt berättar om Xis väg till makten, hur han förändrat det kinesiska samhället och hur han vill förändra världen. När USA under Trump nu drar sig undan internationella samarbeten kan det ge utrymme för Kina att kliva fram, och redan idag syns hur Kina med framgång kan samla ett stort politiskt stöd i omvärlden. I avsnittet hör du Sveriges Radios nuvarande och tidigare Kinakorrespondenter göra nedslag som beskriver Xi's Kina. Följ med Moa Kärnstrand till turistbutikerna i Peking där det är svårt att köpa Xi-souvenirer. Följ med till Toronto i Kanada där Hanna Sahlberg möter en barnfamilj som lämnat Kina på grund av den ökade repressionen under Xi och hör Björn Djurberg, en av få som på senare år kommit nära Xi. Reportrar: Moa Kärnstrand, korrespondent i Peking. Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter och tidigare korrespondent i Peking och Björn Djurberg, tidigare Kinakorrespondent. Medverkande: Malin Oud, direktör för Kinaprogrammet vid Raoul Wallenberg institutet (RWI). Oscar Almén, forskare och Kinaexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Adrian Geiges, journalist och författare och tidigare Kinakorrespondent för tyska Stern. Zinn, tidigare verksam vid en organisation för kvinnors rättigheter i Kina och Zhou, tidigare byggnadsingenjör i Kina (båda nu i Toronto). Qin och Joe, cafébesökare i Toronto. Programledare: Fernando Arias fernando.arias@sr.se Producent: Therese Rosenvinge therese.rosenvinge@sr.se Ljudtekniker: Emilia Ström Sänds även på söndag kl. 19.03 samt natt mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Kvällstidningslogik i bevakningen av den sexköpande tv-profilen Förra veckan publicerade Expressen ett klipp som mer eller mindre hela Sverige vid det här laget har sett. Den tv-profil som åtalats för en rad sexköp, men hållit sig borta för att undvika rättegång hittades av Expressens reporter. På ett hotell i London konfronteras personen framför rullande kamera. Reporter: Erik Petersson Veckans stora bomb har utan tvekan varit den gruppchatt där chefredaktören för den prestigefyllda amerikanska tidningen the atlantic av misstag blev tillagd, där flera i trumpadministrationens toppskikt diskuterade krigsplaner och säkerhetsklassad information, varvat med emojis. Sprängstoff som genererat stora rubriker och totaldominerat nyhetsrapporteringen hela veckan - världen över. Att lägga till fel personer i en gruppchatt må ha hänt även makthavare, men att just en journalist råkar släppas in som en osynlig fluga på väggen i en sluten superhemlig konversation hör inte direkt till vanligheterna. Men det har faktiskt hänt även här i vårt egna lilla Sverige. Reporter: Martina Pierrou Sänds även i morgon kl. 18.00 samt natt mot torsdag kl. 02.02..

Aktualiteter

Pensioner - så gör du för att inte råka blåsa barnen på miljoner Vilka är vinnare och förlorare i pensionssystemet - och hur länge måste man jobba? Och vad innebär det att mängder av PPM-fonder nu slängs ut från fondtorget? Det finns tydliga vinnare i pensionssystemet. Framförallt män som är födda tidigt under 1900-talet. Och den "arvsynd" som lever kvar från det gamla systemet innebär att yngre generationer fortfarande går miste om avkastning. Totalt kan det handla om tusentals miljarder, enligt en beräkning som Jacob Lundberg på Institutet för näringslivsforskning gjort. Pensionsåldrarna stiger Samtidigt behöver vi jobba allt längre upp i åldrarna. Hur länge måste de som är unga idag jobba för att få en dräglig pension? Och vad är det viktigaste att tänka på när det gäller den framtida pensionen? Mats Wester, journalist och pensionsexpert, ger tips. Hör till exempel hur du gör för att inte råka blåsa barnen på miljoner, ifall du skulle dö i förtid. Spararna flyr USA-fonder Efter alla utspel från Donald Trump flyr nu de svenska fondspararna från sina tidigare favoriter, USA-fonderna, och köper Sverigefonder istället. Hundratusentals får brev om fondbyten Samtidigt är det fler hundra tusen sparare som bytt fonder utan att de kanske ens vet om det. Då handlar det om PPM-fonder. För just nu pågår en gigantisk upphandling av det nya fondtorget inom premiepensionssystemet. Kritiker varnar för problem Tanken är att höja kvaliteten och avkastningen för pensionsspararna. Men det finns kritiker. Upphandlingarna riskerar att försämra konkurrensen och mångfalden bland fonder och fondbolag, något som i förlängningen drabbar spararna, säger Fredrik Hård på Fondbolagens förening. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Mats Wester, journalist och pensionsexpert Jacob Lundberg, forskare IFN Monica Zettervall, pensionsexpert Pensionsmyndigheten Fredrik Hård, ekonom Fondbolagens förening Daniel Edencrona, pensionssparare som stämt staten Martin Mörk, byråchef Justititiekanslern Erik Fransson, Fondtorgsnämnden ekonomiekotextra@sverigesradio.se Sänds även i kväll kl. 22.35 samt natt mot måndag kl. 00.35.

Ekonomi

Kultur

Ur "Regnbågen" av Lennart Sjögren UPPLÄSNING: Stina Ekblad Första rad: Hästmanar gavs oss DIKT: Ur "Regnbågen" av Lennart Sjögren DIKTSAMLING: Regnbågen (Albert Bonniers förlag, 2024) MUSIK: Nicola Matteis: Tredje satsen ur Svit för soloviolin a-moll EXEKUTÖR: Alexi Kenney, violin Sänds även kl. 20.55.

Kultur

Växtzoner och vårkänslor Trädgården med Pernilla och John är tillbaka! Säsongens första avsnitt handlar om växtzoner, varför de finns och hur man kan förhålla sig till dem. I ett avlångt land är det bra att känna till sin växtzon och platsens förutsättningar, för att kunna välja rätt växter till trädgården. Pernilla och John diskuterar olika sätt att förstå sin trädgård och ger tips på hur man kan förbättra sitt mikroklimat och därmed utmana den zon man bor i. Pernilla Månsson Colt och trädgårdsmästaren John Taylor är två av Sveriges mest profilerade inom trädgårdsområdet, kända från bland annat SVT-programmet "Trädgårdstider". Där har vi hört deras odlingsråd och vänskapliga gnabbande kring det mesta gällande växter, plantering och beskärning. Pernilla Månsson Colt är dessutom programledare för "Ring så spelar vi" i P4 samt i SVT vid Nobelfirandet. I varje program fokuserar Pernilla och John på ett visst tema och de besvarar alltid några av de lyssnarfrågor vi har fått. Skicka in din fråga till tradgarden@sverigesradio.se. Var gärna någorlunda kortfattad och tydlig med vad du undrar över! Producent och redigering: Susanne Ehlin Redaktör: Eva Robild Ljud och efterbearbetning: Saga Rodrick Från måndagen. Sänds även i natt kl. 02.35.

Underhållning, Repris

Ekot 12:30 Över 1000 döda i Myanmar. Tusentals migranter kan tvingas lämna Sverige efter lagändring. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Jessica Rosencrantz (M): Inget motsatsförhållande mellan upprustning och klimat EU-minister Jessica Rosencrantz (M) om stödet till Ukraina, om upprustning och konkurrenskraft som ställs mot klimatpolitik - och om Trumps tullar. Under torsdagen möttes ett 30-tal regeringschefer och ledare för Nato och EU i Paris för att diskutera en fredsplan för Ukraina. En av frågorna som "koalitionen av villiga" diskuterade var europeiska säkerhetsstyrkor på ukrainskt territorium efter ett eldupphör. EU-minister Jessica Rosencrantz (M) säger att det handlar om att på olika sätt ge stöd till Ukraina: "Jag tror att i mångt och mycket kommer historien att döma Europa efter hur väl vi nu står upp för Ukraina och vad som är rätt. Och de här mötena handlar ju just om det, hur ska vi kunna stärka Ukrainas position inför en vapenvila och inför möjliga kommande fredsförhandlingar.", säger Jessica Rosencrantz. Frankrike och Storbritannien ska leda koalitionen, Sveriges regering har ännu inte tagit ställning till om Sverige ska delta i eventuella säkerhetsstyrkor i Ukraina eller ej. Statsminister Ulf Kristersson har tidigare sagt att man först vill ha säkerhetsgarantier från USA, något USA inte gett. Betyder det att Sverige inte kommer att vara med om USA inte ger några garantier? "Vi utesluter ingenting i detta skede, men den här är en dialog som vi för med våra nära allierade, med våra partnerländer. Det är viktigt att diskutera hur ett europeiskt engagemang kan se ut för att ge varaktig fred och Sverige deltar i de diskussionerna. Men vi behöver få bättre klarhet i förutsättningarna, helt enkelt.", säger Jessica Rosencrantz. Försvar och konkurrenskraft vs klimat?På grund av kriget i Ukraina och osäkerheten kring USA:s roll i Nato och Europa ligger stort fokus på försvar och säkerhet just nu inom EU. Finns det en risk att upprustningen tränger undan åtgärder mot klimatförändringen, den fråga som en majoritet av svenskarna tycker att EU-parlamentet bör prioritera enligt Eurobarometers senaste mätning? "Jag ser inget motsatsförhållande här, vi måste kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt, se att Europa står inför flera utmaningar. Det är helt uppenbart att vi behöver rusta upp vårt eget försvar, det har varit underinvesterat under lång tid. Det är av avgörande vikt att Europa nu verkligen kliver fram. Parallellt har vi ju en klimatutmaning som vi måste möta. Vi måste hålla i våra klimatmål och grunden i det som är EU:s klimatramverk med utsläppshandelssystem. Och avgörande för allt detta är att vi får den Europeiska ekonomin att växa.", säger Jessica Rosencrantz. På senare år har Europas ekonomier halkat efter USA och Kina. Gapet mellan USA:s och EU:s BNP ökade från 17 till 30 procent mellan 2002 och 2023. Som ett svar på detta kom Dragirapporten förra året med en rad förslag som ska öka konkurrenskraften för Europas företag. Bland annat handlar det om att minska regelbördan för företagen, varav en del rör miljö och klimat och beslutades inom ramen för EU:s gröna giv under förra mandatperioden. Lättade klimatkravEn del av den gröna given är förbudet att sälja nya bensin- och dieselbilar från 2035. Redan i år skulle biltillverkarna minska bilarnas koldioxidutsläpp med en viss procent. Men i mars föreslog kommissionen att låta biltillverkarna få längre tid på sig att uppfylla det här delmålet. Det välkomnas av tyska och franska biltillverkare, men inte av Volvo Cars, som redan anpassat sig efter miljökraven. Och Jessica Rosencrantz säger att hon inte tycker att man bör mjuka upp kraven: "Vi är ju kritiska till detta, och det har vi också framfört. Vi tycker att vi ska stå fast vid målet att fasa ut fossilbilar till 2035.", säger Jessica Rosencrantz. "Vi vet också att företag som Volvo och andra som ställt om i god tid och gjort sin läxa skulle påverkas negativt av att man ruckar på den här typen av regelverk" Däremot är regeringen för flera av de andra uppluckringar som nu sker på klimatområdet i EU. Bland annat vill kommissionen sänka krav på bland annat hållbarhetsrapportering som beslutades under förra mandatperioden. EU-minister Jessica Rosencrantz tycker att det är rätt väg att gå. Hon utesluter inte heller att skjuta på EU:s redan beslutade koldioxidtullar, CBAM, som ska göra det dyrare att importera produkter med stora klimatavtryck. Både hennes moderata partikamrat Tomas Tobé och deras partigrupp i Europaparlamentet, EPP, vill skjuta på CBAM i två år. "Jag tycker att CBAM är ett bra verktyg, det jämnar ut spelplanen mellan europeiska företag och deras konkurrenter utanför Europa, men vi måste kunna lyssna på våra företag som skickar signaler till oss att det är väldigt betungande. Så den analysen gör vi nu, om det finns anledning att modifiera på något sätt.", säger Jessica Rosencrantz. Gäst: Jessica Rosencrantz (M), EU-minister Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Ci Holmgren Teknik: Mikael Sarabi Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in på eftermiddagen fredag den 28 mars 2025. Sänds även i morgon kl 07:03 samt natt mot tisdag kl 04:02.

Aktualiteter

Från i onsdags.

Ekonomi

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Vi är pollenflyktingar Amanda trodde länge att hon hade en återkommande influensa - men det visade sig vara pollenallergi. En allergi som förstörde hennes jobb och vardag. När hennes man drabbades av samma symptom fanns det ingen annan utväg än att flytta norrut. - Vi är pollenflyktingar. Det här lugnare här i Kiruna, säger hon. Familjen lämnade Eskilstuna för Kiruna på grund av pollen. I Kiruna har Amanda fått tillbaka sitt liv - ett som fungerar. - Folk här pratar också om pollenåtervändare. Folk som kommer hit på sommaren för att det är lindrigare här, säger hon. Hör Amanda Tuvgrens reflektioner kring sin flytt i Kropp & Själ. Medverkande: Erik Melén - barnallergiläkare på Södersjukhuset och professor på Karolinska institutet. Christer Jansson - överläkare och professor i lung- och allergisjukdomar vid Uppsala universitet. Åslög Dahl - pollenforskare, Göteborgs Universitet. Lynne Milne, pollendetektiv, geolog vid The University of Western Australia men ofta beskriven som The Pollen Detective of Australia. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Reportrar: Ninos Chamoun & Gustav Asplund Producent: Stina Näslund Från tisdagen.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i torsdags.Sänds även i natt kl. 00.02.

Aktualiteter, Repris

Ingrids syster skulle försvinna ur familjen I ett kuvert hittar Ingrid en bild på en flicka. När hon frågar mamma vem flickan är så ber mamman henne att sitta ner. Det är något hon måste berätta. Ingrid har en halvsyster som i tysthet adopteras bort innan Ingrid föds och som ingen talar om. Det kommer att ta 40 år innan de träffas. Både Ingrid och hennes halvsyster Kristina medverkar i programmet. Har du avslöjat en familjehemlighet som förändrat ditt liv? Hör då av dig till programmet och Gunilla Nordlund så kan din berättelse bli ett nytt avsnitt av serien. Maila till familjehemligheten@sverigesradio.se Producent för serien är Ola Hemström. Programmet är gjort 2025. Från i onsdags. Sänds även i natt kl. 01.33.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Teater

Bergman och kristallmottagaren - Radioteatern 100 år Redan 1925 sände SR radiodrama. En av de tidiga entusiasterna var Ingmar Bergman som kom att regissera 40 föreställningar för Radioteatern. Här hör vi utdrag ur en intervju med Ingmar Bergman gjord av Magnus Florin på Radioteatern 2003, i samband med Bergmans uppsättning av August Strindbergs Pelikanen med Dödens Ö som prolog och epilog. I klippen från föreställningen hör vi Erland Josephson och Anita Björk. Vi hör även ett utsnitt av föreställningen Till Damaskus från 1929 av August Strindberg där rollerna spelades av Manda Björling och August Falck, dokumenterad på 78-varvsskiva utgiven av Metronome MLP. Programmet är sammanställt av Marie Wennersten. Ytterligare 14 minnesprogram kommer att göras under året. Och vill ni höra hela föreställningar från förr, så finns det en mängd titlar i podden Dramaklassiker. Där hittar ni bland annat hela Till Damaskus i en inspelning från 1961.

Teater

Finns det en teori för allt? Den gömda koden handlar den här säsongen om fysikers försök att förklara hur universum uppstått och hur det fungerar. Det anses vara vetenskapens största utmaning, att hitta en teori som förklarar allt - alla krafter i hela universum, från de minsta partiklarna till de största galaxerna. Men vad skulle hända om fysikerna utvecklar en sådan teori? Sänds även i morgon kl. 08.50 på onsdag kl. 14.50.

Vetenskap

Ekot 16:45 Demonstranter samlas på Turkiets gator. Polisen har gjort rekordmånga hembesök hos vapenägare Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Tanya Tagaq: "Min mammas generation var den sista att växa upp i en igloo" Marie Lundström möter två författare som gett röst åt den nordamerikanska ursprungsbefolkningen: Joséphine Bacon och Tanya Tagaq. Joséphine Bacon är bokaktuell med diktsamlingen Uiesh/Någonstans, som är översatt till svenska av Johan Sandberg McGuinne. Tanya Tagaq är författare till debutboken Spricktand, inuitisk strupsångare, en stjärna som bland mycket annat skrivit musik till tv-serien True Detective. Spricktand är översatt till svenska av Nika Abiri. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Ett reportage av Marie Lundström Sänds även på måndag kl. 13.00 samt natt mot tisdag kl. 03.02.

Kultur

Ekot 17:45 Hjälpsändningar börjar nå Myanmar. Spelarförsäljningar för uppåt en miljard i fotbollsallsvenskan Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Om vardagsmiraklen En stunds stillhet inför helgen, med Camilla Lif Jag vet att broar kan rasa, att kärlek kan ta slut, att det finns kometer. Jag vet att jag inte vet ett dugg om vad rymdens krafter och vidder kan göra med vår lilla pärla till jordklot. Men jag räknar liksom med att det finns en kraft som vill vårt bästa, som vill oss väl. Camilla Lif är präst i Katarina församling, i Stockholm Text Andra Moseboken kap 16:11-15 Klockor Lycke kyrka, i Göteborgs stift Musik Da Pacem, av Arvo Pärt, med Estonian Philharmonic Chamber Choir Producent Siri Ambjörnsson, Klippan Produktion helgsmal@sverigesradio.se

Andliga frågor

De vill stoppa Putins historiekrig Historiker utan gränser kämpar för att vinna historiekrig i världens konflikter. Nu står skyttegravarna mellan den ryska och ukrainska historiesynen. I tio år har det finska initiativet Historiker utan gränser med små resurser arbetat för att föra samman historiker från olika sidor i världens konflikter. Ryska och ukrainska. Palestinska och israeliska. För idag har historia blivit ett vapen som används för att rättfärdiga krig och motivera ockupationer menar initiativtagaren Erkki Toumioja och den ukrainske historikern Georgiy Kassianov. Dessutom uppmärksammar vi de fejkade hällristningarna som länge lurade Riksantikvarieämbetet och utmanade den vedertagna bilden av bronsåldern. Arkeologen Mats Burström berättar om hällristningsjägaren som kan ha varit samma person som utfört ristningarna. Allt för att försköna forntiden och lägga historien tillrätta. Programledare är Tobias Svanelid. Från tisdagen.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Putins perspektiv Man måste lyssna på sin motståndare för att kunna behålla sin skärpa, pedofilskandal i Danmark och ska kulturen verkligen vara uppbygglig? Norska Hilde Sandvik, svenska Åsa Linderborg och danske Hassan Preisler pratar likheter och skillnader mellan våra skandinaviska länder. Ett samarbete mellan Sveriges Radio, norska NRK och danska DR inom ramen för Nordvision. Sänds även natt mot måndag kl. 03.02.

Kultur

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från gårdagen.

Underhållning, Repris

Inga-Lina Lindqvist - Mormors begravning - Grannarna kom för att ta farväl, huset var fullt av folk. Vi var inte ensamma en minut. Inga-Lina Lindqvist är författare och litteraturkritiker på Aftonbladet Kultur. En judisk flicka från Sovjet som landade i Sverige sommaren före gymnasiet, blev upptäckt av Joseph Brodsky och erbjuden att ge ut dikter på stort fint svenskt förlag. En flicka som växte upp och blev kvinna, fick barn, blev vuxendöpt in i Svenska kyrkan, började skriva kulturjournalistik och barnböcker och romaner huller om buller. Bor gör hon i Stockholm. Och på Facebook. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i måndags.

Vetenskap, Repris

Från i morse. Sänds även i morgon kl. 18.45.

Dokumentärer, Repris

Ur "Regnbågen" av Lennart Sjögren UPPLÄSNING: Stina Ekblad Första rad: Hästmanar gavs oss DIKT: Ur "Regnbågen" av Lennart Sjögren DIKTSAMLING: Regnbågen (Albert Bonniers förlag, 2024) MUSIK: Nicola Matteis: Tredje satsen ur Svit för soloviolin a-moll EXEKUTÖR: Alexi Kenney, violin Från kl 12:00.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Såsen utan status - béchamel Den vita såsen. Som ingen skryter med. Men ändå är en av grundsåserna. Vad kan man ha den till? Vi jämför också tre köpta och en hemlagad. - Det var inte så längesen jag gjorde en béchamelsås, säger kocken Stefan Karlsson. Han fick sin första stjärna i Michelinguiden för 25 år sen. Årets kock 2012. Och ligger bakom en handfull olika restauranger i Göteborg, bl a en-stjärniga SK mat & människor. Stjärnkockar talar sällan om den vita såsen. Så vad gjorde han med béchamelen? - Det var stuvad vitkål. Den används ju ofta för sin konsistens. Smör, mjöl, mjölk, salt och peppar. Enkel. Och kanske därför också lite svår. Att göra det milda riktigt gott kräver uppmärksamhet. Béchamel är en av de fem franska grundsåserna, modersåserna som lärs ut på kockutbildningar. En byggsten i matlagningen. De fem såserna är: béchamel, velouté, espagnole, tomatsås och hollandaise. Och så finns den kalla majonnäsen. - Béchamel är lite bonnig, säger Stefan Karlsson. Används ofta i stuvningar. Den kanske inte ligger i tiden, men det är klart att den går att utveckla och anpassa till dagens matlagning också. Han föreslår att mixa den fluffig med mixerstav och smaksätta med örter eller citronskal. På franskinspirerade Collage, en av Stefan Karlssons restauranger, finns béchamelsåsen med på menyn. - Vi gör en klassisk toast, en Croque Monsieur. Men kommer såsen spela huvudroll på stjärnkrogen SK mat & människor också? - Jag är inte riktigt där än, säger Stefan Karlsson. Vi provsmakar vår egen tjocka béchamelsås och tre köpta såser - en helkonserv (Dolmio) och två kylda (Knorr, Kelda). Skillnaden är stor. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Pensioner - så gör du för att inte råka blåsa barnen på miljoner Vilka är vinnare och förlorare i pensionssystemet - och hur länge måste man jobba? Och vad innebär det att mängder av PPM-fonder nu slängs ut från fondtorget? Det finns tydliga vinnare i pensionssystemet. Framförallt män som är födda tidigt under 1900-talet. Och den "arvsynd" som lever kvar från det gamla systemet innebär att yngre generationer fortfarande går miste om avkastning. Totalt kan det handla om tusentals miljarder, enligt en beräkning som Jacob Lundberg på Institutet för näringslivsforskning gjort. Pensionsåldrarna stiger Samtidigt behöver vi jobba allt längre upp i åldrarna. Hur länge måste de som är unga idag jobba för att få en dräglig pension? Och vad är det viktigaste att tänka på när det gäller den framtida pensionen? Mats Wester, journalist och pensionsexpert, ger tips. Hör till exempel hur du gör för att inte råka blåsa barnen på miljoner, ifall du skulle dö i förtid. Spararna flyr USA-fonder Efter alla utspel från Donald Trump flyr nu de svenska fondspararna från sina tidigare favoriter, USA-fonderna, och köper Sverigefonder istället. Hundratusentals får brev om fondbyten Samtidigt är det fler hundra tusen sparare som bytt fonder utan att de kanske ens vet om det. Då handlar det om PPM-fonder. För just nu pågår en gigantisk upphandling av det nya fondtorget inom premiepensionssystemet. Kritiker varnar för problem Tanken är att höja kvaliteten och avkastningen för pensionsspararna. Men det finns kritiker. Upphandlingarna riskerar att försämra konkurrensen och mångfalden bland fonder och fondbolag, något som i förlängningen drabbar spararna, säger Fredrik Hård på Fondbolagens förening. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Mats Wester, journalist och pensionsexpert Jacob Lundberg, forskare IFN Monica Zettervall, pensionsexpert Pensionsmyndigheten Fredrik Hård, ekonom Fondbolagens förening Daniel Edencrona, pensionssparare som stämt staten Martin Mörk, byråchef Justititiekanslern Erik Fransson, Fondtorgsnämnden ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från kl. 11.35. Sänds även natt mot måndag kl. 00.35.

Ekonomi, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Farfars trotjänarinna (R) 1957 börjar Britta Aronsson som hushållerska hos familjen Collin och blir kvar i 53 år. Lotten Collin söker svar på varför hon blev kvar så länge. Farfar ska snart fylla 90. Han pillar med sina frimärken och tillbringar eftermiddagarna på den exklusiva herrklubben Sällskapet. Och så planerar han för vad som ska hända med hans hushållerska Britta när han dör. Hon lagar mat, bakar och putsar kristallkronorna i sexrumsvåningen där de bor tillsammans. Men vem är hon egentligen - och varför har hon stannat i 53 år? Britta stiger av bussen i Bromma hösten 1957. Då har familjen Collin två barn. Ett år senare föds minstingen Fabian. Han ser till att Brittas kjolfåll inte sticker ut under rocken under promenaderna i Humlegården och handlar helgmaten med henne i Östermalmshallen. Han följer med henne till Västergötland på somrarna när hon åker tillbaka till gården för att hjälpa till med skörden. "Fabian blev Brittas son", säger farfar. Det blir en historia om hur två familjer flätas samman. Vem är det till slut som tar hand om vem? - När jag började spela in min farfar och hans hushållerska Britta 2008 hade RUT-reformen precis införts, berättar Lotten Collin. Pigdebatten rasade för fullt. Jag började fundera mer på Britta. Vem var hon egentligen? Varför hade hon stannat hos min farfar och farmor hela sitt liv? Britta var barnvakt även åt mig när jag var liten. Hon har lagat pannkakor till mig, borstat mina tänder, dragit min barnvagn. Ändå visste jag knappt vad hon hette i efternamn. Hon var bara Britta. Hon hade alltid varit där, och det kändes som att hon skulle stanna för alltid. Reporter Lotten Collin Producent Håkan Engström Slutmix Tor Sigvardsson Produktion Stockholm 2023 Från i söndags.

Dokumentärer, Repris