SR, P1 2025-04-14

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Niklas Källner: "Vi lever i en baklängeskultur" Niklas Källner, Helena von Zweigbergk och Per Naroskin siar om framtiden. Programledare Gunnar Bolin. Veckans panel 11 april 2025Niklas Källner - Början först! Helena von Zweigbergk - Är du en människa Per Naroskin - Gör det igen! Programmet görs av:Programledare: Gunnar Bolin Producent: Märta Myrstener Tekniker: Sussie Martinsson Musikredaktör: Berit Nygren Spanarna i P1 är ett underhållning för dig som är nyfiken på samtiden och framtiden. Här spekuleras med glimten i ögat. Från i fredags.

Underhållning, Repris

"Bonjour tristesse" - sinnebilden för Rivierans sorglöshet Francoise Sagan var tonåring när hon debuterade med romanen "Bonjour tristesse." Den blev en omedelbar sensation och sålde i 650 000 exemplar bara i Frankrike. Medierna älskade den finlemmade, kortklippta författaren med rådjursögonen. Francoise Sagan i sin tur älskade snabba bilar och fester. Hon blev den illusionslösa ungdomens ansikte. Francoise Quoirez som hon egentligen hette, var 18 år när hon 1954 debuterade med kortromanen "Bonjour tristesse", eller "Ett moln på min himmel" som den först kom att heta på svenska. Hon hade skrivit den på tre veckor efter att ha relegerats från en klosterskola. Sandra Stiskalo berättar om hur debutromanen och författarskapet har kommit att omvärderas. Från i fredags.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Stugdrömmar - mycket att tänka på innan du köper ett fritidshus Ett eget fritidshus är något som många drömmer om. Vi svarar på vad du behöver veta om du själv går i köptankar. Det är mycket att tänka på om man vill köpa ett fritidshus. I det här avsnittet går vi igenom vad du behöver känna till om undersökningsplikt, lån, renoveringar och mycket annat. Experter är Fredrik Aldmo från Familjens jurist och Christina Sahlberg från Compricer. Ekonomiakuten är podden som ger dig de bästa tipsen för att spara pengar och svarar på dina frågor om privatekonomi. Programledare är Maja Åström. Producent: Erik Laquist Från i fredags.

Dokumentärer, Repris

Love is blind-Ola: om drev som marknadsföringsmetod Upprörda tyckanden om den spirituelle Ola i realityserien Love is blind har dominerat svenska sociala medier-flöden i veckor. Både tv-tittare och Netflix själva har ingått i åsiktskören, men nu anas en baksmälla runt hörnet. Engagemanget är en PR-mässig succé, men till vilket pris? I veckans avsnitt undersöks drevet som fenomen och hur effektivt det är som marknadsföring. Gäster: Jeanette Fors-Andrée, medierådgivare och Jack Werner, journalist.Programledare: Emilie Roslund. Från i fredags. Sänds även kl. 19.30.

Utbildning, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Tonvis med skit Trump möter nordiskt motstånd, dansk journalist sätts i karantän på Folketinget, och ägarna till ett ekologiskt hotell smet från både skatt och avföring. Norska Hilde Sandvik, svenska Åsa Linderborg och danske Hassan Preisler pratar likheter och skillnader mellan våra skandinaviska länder. Ett samarbete mellan Sveriges Radio, norska NRK och danska DR inom ramen för Nordvision. I appen Sveriges Radio Play kan du lyssna på avsnittet textat. Från i lördags.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Läsa eller lyssna - det mår hjärnan bäst av Att lyssna på inlästa texter blir allt vanligare. Men hur stor skillnad är det för hjärnan om man lyssnar istället för att läsa? När vi läser med ögonen tvingas olika delar av hjärnan att samverka med varandra på ett sätt som de inte brukar göra. Att lyssna på text är däremot betydligt mindre krävande, förklarar kognitionsforskaren Betty Tärning från Lunds Universitet. Tillsammans med Louise reder hon ut på vilka sätt bokläsning stimulerar hjärnan och varför lästräning i skolan funkar bäst med riktiga böcker. Från i går.

Kultur, Repris

Glittrande ankor, isbjörnar och tomater - det fick Judith Leiber att bli en stjärna bland väskdesigners Judith Leibers glittrande och fantasifulla aftonväskor har kallats för både lekfulla och surrealistiska i Salvador Dalis anda. Väskorna som Judith Leiber skapade såg inte riktigt ut som vanliga väskor utan har istället formen av tomater, persikor och olika djur - sniglar, snäckor, katter, hundar, teddybjörnan, pingviner och påfåglar. Och alla var täckta med tusentals Swarowskikristaller som är ditklistrade för hand, vilket bidrog till att aftonväskorna inte var, eller är, billiga. Judith Leiber sålde sitt företag i början av 1990-talet. Idag är Dee Ocleppo Hilfiger delägare och huvuddesigner. Det är Tommy Hilfigers fru. Hon sade sig ha som mål att modernisera det genom att "fluffa upp det lite". Och märket har idag fått en hel del nya fans, inte minst familjen Kardashian. Men, de väskor som idag har samlarvärde och tar plats på museer, ligger grundaren Judith Leiber själv bakom. I veckans program pratar vi med Ann Fristoe Stewart, som är chef och curator på The Leiber Museum i East Hamptons, och hon berättar om hur det var att arbeta med tillsammans med Judith Leiber och hennes man Gerson Leiber. Och så pratar vi med smyckeexperten Cecilia Andrén om när väskdesign och smyckekonst smälter samman. Från i fredags.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Grönländarnas svar på Trumps pr-kupp Ett amerikanskt militärflyg kommer lastat - med slädar och skottsäkra bilar. Om Grönland i dragkamp mellan storebror Danmark och USA. Den gigantiska ön i Arktis har hamnat mitt i geopolitiken. Vita huset hoppas få goodwill genom att ge pengar till den årliga slädhundstävlingen och Danmark påminner om allt gott landet gjort för Grönland genom historien. Men där danskarna sett godhet ser grönländare övergrepp. Nu hoppas befolkningen på en chans att styra sig själva och få ut mesta möjliga av öns rikedomar. Men kan en plats med knappt 60.000 personer bli en nation? Medverkande: Jørgen Chemnitz, fotograf Nuuk, Line Rasmussen, boende i Nuuk, Maliina Abelsen, tidigare finansminister Grönland och idag styrelseordförande för fiskerikoncernen Royal Greenland, Martin Breum, journalist och författare med fokus på Arktis, Sørine Petersen som växte upp med grönländska hundar på Grönland, Kuno Fencker, politiker för det grönländska partiet Naleraq som haft tät kontakt med USA, Arnaq Davidsen, Maya Martinsen, Nivikka Berg, studenter vid Nuuks gymnasium. Programledare: Fernando Arias fernando.arias@sr.se Producent och reporter i Grönland: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Från i går.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Svante Pääbo upptäckte en ny förhistorisk människotyp Nu har spår av denisovamänniskan hittats på ytterligare en plats i världen, Taiwan. Svenske nobelpristagaren Svante Pääbo var först att beskriva den. Programmet är en repris från 21 juni 2022. "Den grottan är fantastisk. Det är den enda plats i världen där vi vet att denisovaner, neandertalare och sedan moderna människor har levt. Och vi vet att de två första har träffats, för vi har hittat ben från en en individ där mamman är neandertalare och pappan denisovan." Så berättar evolutionsgenetikern Svante Pääbo om Denisova-grottan i Ryssland, som också gett namn åt den nya människotypen som han varit med och upptäckt. Men vad är då en denisovan? Ja det återstår till stor del att förstå. Det är något så fantastiskt som en typ av människa vars existens blev känd först 2010, och som alltså under en lång tid levde sida vid sida med neandertalarna och med oss moderna människor. Denisovanerna var nog ungefär lika utbredda i Asien då som neandertalarna var i Europa, menar Svante Pääbo, trots att deras benrester bara har hittats i Denisovagrottan och på ett eller ett par ställen till. Istället är det dna hos nu levande människor som är det viktigaste spåret. Det här hör vi Svante Pääbo berätta om i Vetenskapsradion På djupet, där vi också får höra om vårt genetiska arv från neandertalarna, och om vilka egenskaper som kan ha lett till att vi blev kvar på jorden och inte de. Medverkande: Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig. Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Peter Normark peter.normark@sr.se Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Korta Ring P1! från i fredags.

Telefonväkteri, Repris

Flickan som räddade sitt folk - Annebelle Gyllenspetz Den här veckans andakter inleds med den judiska högtiden Pesach. Vi möter Annebelle Gyllenspetz som berättar om Miriam, Moses storasyster. Ur andakten: Idag är det den andra dagen av det åtta dagar långa judiska påskfirandet, Pesach, som firas till åminnelse av det hebreiska folkets befrielse från det egyptiska slaveriet för ca 3.500 år sedan. Moses uppfostras och utbildas vid Faraos hov som en egyptisk prins till att leda ett land. Trots detta glömmer han inte att han har sin hebreiska familj som lever som slavar. Och det kommer att bli skälet till att han blir utvald att föra sitt folk till friheten. Moses får sitt uppdrag av Gud i den i den kända scenen med den brinnande busken på berget Horeb när han vallar sin svärfar Jetros får. Så kom det sig att syskonen Moses, Aron och Miriam senare kommer tillsammans och leder hela det hebreiska folket till friheten. Text: 2 Mod kap 5:6 Musik: Unzer Nigun - Our Melody, Judisk Trad. med Boris Savchuk Producent: Susanna Németh liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Clara Diesen - Längtan att få höra till - Min längtan att få höra till som barn är stor och drömmen ett tag är att få vara en hästtjej. Jag försöker erövra denna hemlighetsfulla värld. Clara Diesen är poet bosatt i Stockholm. Hon har även verksam som dramatiker, regissör och konstnär. Hon har gett ut bl a När du är som yngst och regisserade den ordlösa Falling Water på Elverket. Hon arbetar för närvarande som adjunkt i kreativt skrivande på Malmö Universitet och skriver på ett nytt diktverk. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.50.

Andliga frågor

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig - med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ekot 08:00 Myndigheter ska utreda studenters läskunnighet Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Matpriser, psykiatrin, skolmat Ring P1 från Malmö om bland annat matpriserna, minskat barnafödande, resurserna inom psykiatrin och specialkost i skolan. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Sänds även i kortversion kl. 21.38 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ekonomiskt våld vid skilsmässa: "Det gör ju att folk går under" Monas exman förhalar bodelningen i flera år och Lauras före detta hotar med att hon ska bli satt på gatan. Om ekonomiskt våld - när bodelningen blir ett vapen. Bodelningar som låser fastKaliber visar hur bodelningen kan användas som ett vapen vid skilsmässor, där det går att förhala, ljuga och ekonomiskt svälta ut den svagare parten - trots att det varit ett känt problem länge. "Mona" berättar hur en utdragen bodelningsprocess gör att hon blir låst och inte kan gå vidare i sitt liv. - Det här ekonomiska eftervåldet. Det gör ju att folk går under, man sätts hos kronofogden, berättar Mona. Hennes ex-make har förhalat processen i över två år, vilket har lett till enorma advokatkostnader och ekonomisk osäkerhet. "Laura" fick ett beslut i handen där hennes ägande inte hade tagits med, samtidigt som hennes före detta kräver pengar från henne. När två personer skiljer sig är det vanliga att de själva kommer överens om hur de ska dela tillgångarna. Om de inte kommer överens kan domstolen förordna en bodelningsförrättare som i första hand ska få det tidigare paret att enas. Om inte det går ska förrättaren reda ut ekonomin och ta ett beslut. Regeringen utrederKalibers genomgång av förlikningar och överklaganden av bodelningsbeslut visar att det tagit över ett år i en majoritet av de 118 ärenden där det går att se hur lång tid bodelningsförrättaren har tagit på sig, men det finns flera fall där det tagit tre år eller mer. Lagstiftningen gör det möjligt för en part att förhala processen och orsaka ekonomiskt lidande för den andra. Men justitierådet Margareta Brattström har fått i uppdrag av regeringen att utreda hur bodelningarna kan bli mer effektiva och om det går att sätta en tidsgräns. Syftet är bland annat att motverka ekonomiskt våld. - Det är ju självklart att den ska inte hålla på mer än längre tid än nödvändigt. Reporter: Jonna Burén Producent: Annika H Eriksson Slutmix: Henrik Henriksson Sänds även på onsdag kl. 02.02 samt på söndag kl.13:30.

Aktualiteter

Spara pengar på att odla Matpriserna bara stiger och odlingsintresset ökar stadigt. Men lönar det sig att odla själv, eller är det inbillning att det ger mer över på kontot? Odla själv och minska dina matkostnaderMaten är dyrare än någonsin och trädgårdsintresset bara ökar. Men lönar det sig verkligen att odla själv eller är det rena självbedrägeriet att tro att man ska få mer pengar över i plånboken? Pernilla Månsson Colt och John Taylor plockar fram miniräknaren och tipsar både om de mest lönsamma grödorna att odla i sin trädgård och flera sätt att göra själva odlandet billigare. Dessutom svarar John på lyssnarfrågor om klätterväxter på sandjord, envisa rötter, rhododendron och löss. Skicka in din fråga till tradgarden@sverigesradio.se. Var gärna någorlunda kortfattad och tydlig med vad du undrar över! Producent och redigering: Susanne Ehlin Redaktör: Eva Robild Ljud och efterbearbetning: Saga Rodrick

Underhållning

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ägget fanns i språket långt före Jesus Påsken handlar både om Jesus uppståndelse och ägg. Bibeln får nytt språk och gamla genitivformer försvinner. Men ägget låter som det alltid har gjort. - Ägg har på ett eller annat sätt hetat ägg sen urminnes tider, det går att spåra till protoindoeuropeiska, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk. Nya testamentet får modernare språk- De gamla genitivformerna försvinner. Det kommer att stå "Jesus Kristus uppståndelse" istället för "Jesu Kristi uppståndelse", det tror jag att läsarna kommer att lägga märke till, säger Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026. I direktiven till den nya översättningen står att svenskan ska vara av god kvalitet och ha en naturlig och nutida språkdräkt. - Är det då motiverat att bibelspråket upprätthåller en böjningsform som är borta ur allmänspråket sen väldigt länge? Jag att det finns goda skäl för att inte göra det, säger Catharina Nyström Höög. Språkfrågor om påsk, kyrkan och äggHur ska man skriva ordet påsk - med stor eller liten bokstav? Varför säger vissa "återuppstånden" när det heter "uppstånden"? Vad betyder egentligen uttrycket att "krypa till korset"? Varför heter det skärtorsdag - och vad betyder skär i det sammanhanget? Vad heter de olika dagarna under Stilla veckan - och varför heter de så? Varför heter det ägg - och hur gammalt är det ordet egentligen? Vad är skillnaden mellan att lägga ägg och att värpa? Varför säger vi "full som ett ägg" när vi menar att någon är berusad? Lär dig mer om bibeln, påsken och äggLäs artikel om NT2026 Ny version av Nya testamentet kommer nästa år - och mycket blir annorlunda av Monica Slotte från YLE (från 2024). Läs om Stilla veckan från Svenska kyrkan. Läs om Påskens alla dagar från ISOF. Läs om Påsktraditioner från A till Ö från ISOF. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman Sänds även natt mot söndag kl. 01.02 samt på söndag kl. 13.00..

Vetenskap

Sänds även i kväll kl. 23.35 samt i natt kl. 04.40.

Nyheter

Kulturkollen: Har datorspelen tagit över superhjältarnas krafter i Hollywood? Filmen "A Minecraft Movie", som utspelar sig i spelet Minecrafts universum ser ut att bli en succé även i biosalongerna. Programledare Andres Kriisa och reporter Joakim Silverdal. Från gårdagen.

Kultur, Repris

Kultur

Ur "Karlsbad" av Channa Riedel UPPLÄSNING: Channa Riedel Första rad: Jag fastar eftersom det också är frånvaro DIKT: Ur "Karlsbad" av Channa Riedel DIKTSAMLING: Karlsbad (Albert Bonniers förlag, 2023) MUSIK: Christoph Willibald Gluck: Dans i de saligas ängder ur "Orfeus och Eurydike" EXEKUTÖR: Daniel Lozakovitj, violin och Stanislav Solovjov, piano Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Marcus var en av dem som räddade Barnens regnskog Hur gick det med regnskogen som svenska barn ville rädda på 1980-talet? Ett av barnen har som vuxen återvänt till skogen för att se vad som hänt. Marcus Haraldsson var ett av de barn på över 4000 svenska skolor som engagerade sig för projektet Barnens regnskog. Han och kompisarna samlade in pengar som gick till att köpa skog i Costa Rica för att hindra att den avverkades. Idag är han frilansjournalist och har skrivit en bok där han går till botten med vad som hände med pengarna och vilket inflytande barnen hade i en tid när Costa Ricas miljöpolitik genomgick stora förändringar. Reporter: Sara Sällström Producent: Lars Broström Sänds även kl. 20.30 samt imorgon kl. 05.02.

Vetenskap

Ekot 12:30 Anna-Karin Hatt föreslås som ny ledare för Centern. Svensk industri påverkas av Kinas export stopp och sisådärväder väntar i Påsk Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Sorin Masifi - skriver dikter om hämnden som motiv Marie Lundström möter poeten Sorin Masifi i ett samtal om hennes nya diktsamling, "Skadad Skapad Åter". Hon debuterade som poet 2022, blev nominerad till Sveriges Radios Lyrikpris och kommer nu med sin andra diktsamling, Skadad Skapad Åter. Hör Sorin Masifi om hennes texter som har en verklig bakgrund och handlar om sorg, tragedi och om att bygga upp en existens igen. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Producent: Andreas Magnell Från lördagen. Sänds även i natt kl. 03.02.

Kultur, Repris

Vem vågar tacka nej till mer liv? En dag ska vi alla dö, men alla andra ska vi det inte. Hur får man dem att väga lika tungt som den enda? Eva-Lotta Hultén funderar på död och acceptans. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vid 77 års ålder drabbades en vän till mig av dödlig cancer. Han fick beskedet att han med medicinering kanske kunde leva ett par år till. Utan insatser hade han bara några månader kvar. Han satte sig in i vad behandlingen innebar och valde bort den med argumentet "Jag har haft ett bra liv, jag är nöjd". Jag kom att tänka på honom när jag såg Pedro Almodóvars film "The room next door"; en berättelse om att komma till ro med, och ta makten över livets slut. Martha har drabbats av cancer och hunnit acceptera sin förestående död när hon erbjuds en experimentell ny behandling och väljer att genomgå den. När den visar sig inte fungera bryter hon ihop och ångrar att hon tackade ja. Läkemedlen ledde till diarréer, uppkastningar, trötthet och smärta. Hon borde aldrig ha gett efter för de falska förhoppningar som läkarnas utsagor gav. Det rubbade hennes mentala jämvikt, gjorde hennes liv outhärdligt och riskerar att göra hennes död ovärdig, förklarar hon för sin väninna Ingrid. Martha tycker att hon förtjänar en bra död och väljer nu bort fortsatta vårdinsatser. Hon hyr ett hus och bjuder med Ingrid som sällskap, medan hon gör sig redo att ta sitt eget liv. "Vad är poängen med att vänta när jag är så redo att släppa taget?" frågar hon Ingrid, som är mycket kluven inför Marthas projekt och sin egen roll i det. Ingrid är författare och hennes senaste bok är ett försök att hantera den egna dödsskräcken. I filmens inledning slår hon fast att för henne känns döden onaturlig och hon kan inte acceptera att något som är levande måste dö. Jag har hört och läst andra, verkliga, människor uttrycka samma sak. Men vad kan vara mer naturligt än att det som lever måste dö? Andra varelsers död är rentav en förutsättning för våra liv ­- och det mesta av det vi stoppar i munnen är, eller har varit levande. Med rätt kost och en hälsosam livsstil försöker ändå många av oss att öka våra utsikter till långa liv. Nu sysslar allt fler också med vad som kanske kan ses som en uppgraderad version av att ta hand om sig själv: biohacking, som innefattar att med stora mängder data om den egna kroppen optimera sina chanser till ett långt liv. Somliga menar att möjligheten att leva till vi blir 150 eller 200 år redan ligger inom räckhåll. Liksom kanske rent av evigt liv, om vi omdefinierar vad vi menar med begreppet liv. Det finns de som forskar på hur vi ska kunna tanka över våra jag i datorer och leva vidare som maskiner, eller hur vi ska kunna byta ut delar av oss för att likt Frankensteins monster bli ett hopplock av olika kroppar. Några tusen personer runtom i världen har redan betalat stora summor pengar till ett företag för att bli nedfrysta efter sin död. De vill kunna återupplivas i framtiden, när möjligheterna för att bota vad det nu var de dött av antas vara bättre. Billigast är att bara frysa in huvudet, vilket förutsätter tillgängliga kroppar att låta transplantera sitt huvud på. Kanske kan någon framtiding övertalas att donera sin, i utbyte mot att få det kvarvarande huvudet infryst i väntan på ännu bättre tider? Att känna tacksamhet och vara nöjd är effektiva sätt att höja sin lyckonivå men vår samtid gör allt för att motarbeta oss i det avseendet. Tidsandan säger oss att det är mesproppar utan ambitioner som är nöjda och tacksamma. Överallt möter vi reklam som berättar för oss att man alltid ska vara hungrig på mer. Hela vårt ekonomiska system bygger på att vi alla hela tiden ska sträva efter att lägga mer materia, fler upplevelser, mer mat och fler relationer under oss. Att vara nöjd är idag kanske något av det mest subversiva - och nödvändiga - vi kan ägna oss åt. Men går det att nöja sig med annat än mesta möjliga också när det kommer till livslängd? Vad gör det med vår död om vi aldrig tillåter oss att tänka att nu räcker det? En äldre släkting gjorde en liknande erfarenhet som Martha. Hon hade vid fyllda 93 accepterat att hon skulle dö när läkarna föreslog en ny behandling - som misslyckades. I stället för att dö i ro så lämnade hon livet med mer smärta, förvirring och ångest längs vägen. Att dö är att lämna plats för någon annan, sa Karl-Ove Knausgård i en intervju. Utan död, ingen plats för nytt liv. Så hur ska vi hantera att många inte alls är beredda att ge upp sin plats? Vilka ska ha företräde till den här jorden? Vi är redan för många. Ska vi prioritera de redan existerande människor som vill få leva i 200 år eller de som vill få skaffa barn? Är rätten till "evigt" liv viktigare än vårt behov av nya unga människor? Vi kanske borde börja fråga oss om längtan efter evigt liv verkligen bidrar till vår lycka? Filosofen Martin Hägglund menar i boken "Vårt enda liv" att det är just det faktum att våra liv är ändliga som ger dem värde. Utan bortre gräns blir det meningslöst att verkligen ta vara på livet. Han polemiserar inte mot biohacking utan mot den religiösa tron på ett liv efter detta men det gör inte hans tankar mindre relevanta när det kommer också till det enda liv vi kan vara helt säkra på att få leva. Hur långt är ett gott liv? Så långt som möjligt, eller finns det andra gränser att förhålla sig till? I ett samhälle som lärt oss att mer alltid är bättre kan det vara svårt att säga stopp när det bjuds på mera liv. Särskilt som vi gärna pratar om cancer och andra svåra sjukdomar som något vi ska "vinna över". Men kanske kan de flesta av oss, när livet börjar närma sig sitt slut, faktiskt omfamna ändligheten? Om inte annat så visar forskning att ånger vid livsuppehållande behandlingar, som till exempel cytostatika, vid terminala sjukdomar inte är helt ovanligt. Ett kortare men behagligare tidsspann kan nog för många vara mer värt än ett långt om vi bara slutar se det som att vi är veklingar som inte kämpar när vi accepterar vår egen död. Martha och Ingrid har bestämt att Marthas sovrumsdörr ska stå öppen. Den dag Ingrid ser den stängd så vet hon att Martha är död. Varje morgon då Ingrid finner dörren öppen får vi se lättnaden i hennes ansikte. Marthas plågade kropp och själ är henne fortfarande mycket kära. Martha passar på när Ingrid är ute och träffar en annan vän. Hon sminkar sig, klär sig vackert och får en lätthet över anletsdragen. Det är blå himmel och hon stänger sovrumsdörren utifrån, tar sitt eutanasipiller och lägger sig i en av solsängarna på altanen. Det är förstås inte alla som har Marthas mod. Jag betvivlar att jag själv har det, men hoppas att jag, när min tid är kommen, i alla fall inte behöver brottas med rädslan att känna mig som en förlorare, utan att jag lugnt kommer att säga: "Jag har haft ett bra liv, jag är nöjd." Eva-Lotta Hultén författare och journalist Sänds även i natt kl.01.50.

Kultur

Kultur

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Läsa eller lyssna - det mår hjärnan bäst av Att lyssna på inlästa texter blir allt vanligare. Men hur stor skillnad är det för hjärnan om man lyssnar istället för att läsa? När vi läser med ögonen tvingas olika delar av hjärnan att samverka med varandra på ett sätt som de inte brukar göra. Att lyssna på text är däremot betydligt mindre krävande, förklarar kognitionsforskaren Betty Tärning från Lunds Universitet. Tillsammans med Louise reder hon ut på vilka sätt bokläsning stimulerar hjärnan och varför lästräning i skolan funkar bäst med riktiga böcker. Från i går.

Kultur, Repris

Jane Austen - författaren bakom Stolthet och fördom Med humor och träffsäker blick skildrade Jane Austen sin samtid. Berättelserna handlar om tidlösa frågor som kvinnans ställning, pengar och relationer. UR. Medverkande Birgitta Berglund pensionerad lektor i engelsk litteratur och specialiserad på kvinnliga romanförfattare under 17- och 1800-talet. Maria Ehrenberg, bibliotekarie och har disputerat i Litteraturvetenskap Reporter, Anna Hammarén Producent, Elin Iskra Lyssna på alla säsonger av Bildningsbyrån - tänka mot strömmen på UR Play Sänds även natt mot söndag kl. 02.02.

Utbildning

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

AI-kapprustning, Judiska församlingen 250 år och vem valde Tommy Myllymäkis dansblus? Vad är ett AI-krig? Vem var Aaron Isaac? Och hur sätter man guldkant på påskbuffén? Idag pratar Jonas och Katherine om kappupprustning. AI-kapprustning närmare bestämt. Världen tävlar om att rusta upp snabbast möjligt och inom försvarsindustrin satsas det på just AI. Vilka konsekvenser får det? Hänger vi svenskar med i utvecklingen? Och hur förs ett AI-krig? Vi gissar oss fram tillsammans med SVT:s Alexander Norén. Sedan blickar vi bakåt till ett 1700-tal där Sveriges första jude Aaron Isaac bildar Judiska församlingen i Stockholm. Församlingen fyller nämligen 250 år och på långfredagen släpps en bok om grundaren. Vem var denna Aaron Isaac - sigillgravören som skaffade sig ovänner inom alla trosriktningar? Och varför gjorde Gustaf den tredje ett undantag för just honom? Det svarar bokens författare, tillika docent i historia, Carl Henrik Carlsson på. Talkshow får också celebert besök av prisbelönta kocken Tommy Myllymäki. Han berättar hur man på ett enkelt vis sätter stjärnglans på påskbuffén och avslöjar om det var han själv som valde sin utmanande spetsblus i "Let's Dance". Programledare: Jonas Bonnier Bisittare: Katherine Zimmerman Producent: Amanda Rydman Sänds även i natt kl. 00.02.

Underhållning

Kultur

AI-kapprustning, Judiska församlingen 250 år och vem valde Tommy Myllymäkis dansblus? Vad är ett AI-krig? Vem var Aaron Isaac? Och hur sätter man guldkant på påskbuffén? Idag pratar Jonas och Katherine om kappupprustning. AI-kapprustning närmare bestämt. Världen tävlar om att rusta upp snabbast möjligt och inom försvarsindustrin satsas det på just AI. Vilka konsekvenser får det? Hänger vi svenskar med i utvecklingen? Och hur förs ett AI-krig? Vi gissar oss fram tillsammans med SVT:s Alexander Norén. Sedan blickar vi bakåt till ett 1700-tal där Sveriges första jude Aaron Isaac bildar Judiska församlingen i Stockholm. Församlingen fyller nämligen 250 år och på långfredagen släpps en bok om grundaren. Vem var denna Aaron Isaac - sigillgravören som skaffade sig ovänner inom alla trosriktningar? Och varför gjorde Gustaf den tredje ett undantag för just honom? Det svarar bokens författare, tillika docent i historia, Carl Henrik Carlsson på. Talkshow får också celebert besök av prisbelönta kocken Tommy Myllymäki. Han berättar hur man på ett enkelt vis sätter stjärnglans på påskbuffén och avslöjar om det var han själv som valde sin utmanande spetsblus i "Let's Dance". Programledare: Jonas Bonnier Bisittare: Katherine Zimmerman Producent: Amanda Rydman

Underhållning

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Ekot 16:45 Anna-Karin Hatt föreslås bli ny partiledare för Centerpartiet Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Ekot 17:45 Förhandlingar om hur försvaret snabbt ska rustas upp Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Så nära var katastrofen för de strandade astronauterna - och så svarar Wandt om Trumps och Musks rymdpolitik Marcus Wandt om nya dramatiska detaljer om varför två amerikanska astronauter blev kvar över 9 månader i rymden, om ordbråket mellan Elon Musk och Wandts kamrat, och om honom själv på ISS och nu ett år senare. NASA-astronauterna Williams och Wilmore trodde en stund att de varken skulle komma fram till ISS eller tillbaka till jorden. Marcus Wandt berättar om hur han själv skulle tänkt i ett sådant läge, och om andra likheter och skillnader mellan rymdkatastroffilmen Gravity och verkligheten. Vi pratar också om den rymdstation som snart ska ersätta ISS, och om hur NASA:s planer på jämlikhet och mångfald för kommande månfärder ser ut att justeras. Dessutom om varför 10 000 skorpioner bor i en mur i England. Gäst i Vetenskapspodden: Marcus Wandt, astronaut. Poddledare: Lena Nordlund Producent och medverkande: Björn Gunér Sänds även på lördag kl. 21.03.

Vetenskap

Från i lördags.

Ekonomi, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från lördagen.

Fritid och hobby

Love is blind-Ola: om drev som marknadsföringsmetod Upprörda tyckanden om den spirituelle Ola i realityserien Love is blind har dominerat svenska sociala medier-flöden i veckor. Både tv-tittare och Netflix själva har ingått i åsiktskören, men nu anas en baksmälla runt hörnet. Engagemanget är en PR-mässig succé, men till vilket pris? I veckans avsnitt undersöks drevet som fenomen och hur effektivt det är som marknadsföring. Gäster: Jeanette Fors-Andrée, medierådgivare och Jack Werner, journalist.Programledare: Emilie Roslund. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Dokumentärer

Marcus var en av dem som räddade Barnens regnskog Hur gick det med regnskogen som svenska barn ville rädda på 1980-talet? Ett av barnen har som vuxen återvänt till skogen för att se vad som hänt. Marcus Haraldsson var ett av de barn på över 4000 svenska skolor som engagerade sig för projektet Barnens regnskog. Han och kompisarna samlade in pengar som gick till att köpa skog i Costa Rica för att hindra att den avverkades. Idag är han frilansjournalist och har skrivit en bok där han går till botten med vad som hände med pengarna och vilket inflytande barnen hade i en tid när Costa Ricas miljöpolitik genomgick stora förändringar. Reporter: Sara Sällström Producent: Lars Broström Från kl 12:09. Sänds även tisdag kl 05:02.

Vetenskap, Repris

Clara Diesen - Längtan att få höra till - Min längtan att få höra till som barn är stor och drömmen ett tag är att få vara en hästtjej. Jag försöker erövra denna hemlighetsfulla värld. Clara Diesen är poet bosatt i Stockholm. Hon har även verksam som dramatiker, regissör och konstnär. Hon har gett ut bl a När du är som yngst och regisserade den ordlösa Falling Water på Elverket. Hon arbetar för närvarande som adjunkt i kreativt skrivande på Malmö Universitet och skriver på ett nytt diktverk. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från morgonen.

Andliga frågor, Repris

Nyheter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i fredags.

Aktualiteter, Repris

Från morgonen. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ekot 22:00 Trump vill flytta brottslingar från USA till fängelse i El Salvador Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Studio Ett kväll 14 april Deporteringar från USA till El Salvador. Ungern ändrar grundlag - prideparad förbjuds. Anna-Karin Hatt föreslås som ny C-ledare. Kina stoppar export av eftertraktade metaller.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Studio Ett kväll 14 april Deporteringar från USA till El Salvador. Ungern ändrar grundlag - prideparad förbjuds. Anna-Karin Hatt föreslås som ny C-ledare. Kina stoppar export av eftertraktade metaller.

Aktualiteter

Från i förmiddags. Sänds även kl. 04.40.

Nyheter, Repris

Ur "Karlsbad" av Channa Riedel UPPLÄSNING: Channa Riedel Första rad: Jag fastar eftersom det också är frånvaro DIKT: Ur "Karlsbad" av Channa Riedel DIKTSAMLING: Karlsbad (Albert Bonniers förlag, 2023) MUSIK: Christoph Willibald Gluck: Dans i de saligas ängder ur "Orfeus och Eurydike" EXEKUTÖR: Daniel Lozakovitj, violin och Stanislav Solovjov, piano Från kl. 12.01.

Kultur, Repris