SR, P1 2025-04-15

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

AI-kapprustning, Judiska församlingen 250 år och vem valde Tommy Myllymäkis dansblus? Vad är ett AI-krig? Vem var Aaron Isaac? Och hur sätter man guldkant på påskbuffén? Idag pratar Jonas och Katherine om kappupprustning. AI-kapprustning närmare bestämt. Världen tävlar om att rusta upp snabbast möjligt och inom försvarsindustrin satsas det på just AI. Vilka konsekvenser får det? Hänger vi svenskar med i utvecklingen? Och hur förs ett AI-krig? Vi gissar oss fram tillsammans med SVT:s Alexander Norén. Sedan blickar vi bakåt till ett 1700-tal där Sveriges första jude Aaron Isaac bildar Judiska församlingen i Stockholm. Församlingen fyller nämligen 250 år och på långfredagen släpps en bok om grundaren. Vem var denna Aaron Isaac - sigillgravören som skaffade sig ovänner inom alla trosriktningar? Och varför gjorde Gustaf den tredje ett undantag för just honom? Det svarar bokens författare, tillika docent i historia, Carl Henrik Carlsson på. Talkshow får också celebert besök av prisbelönta kocken Tommy Myllymäki. Han berättar hur man på ett enkelt vis sätter stjärnglans på påskbuffén och avslöjar om det var han själv som valde sin utmanande spetsblus i "Let's Dance". Programledare: Jonas Bonnier Bisittare: Katherine Zimmerman Producent: Amanda Rydman Från eftermiddagen.

Underhållning, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Stormakter på kollisionskurs P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik, trender och analyser. I första timmen: Efter en vecka med flera tullbesked har både marknaden och siffrorna stelnat för helgen. EU har dragit tillbaka sitt svar på amerikanska tullar, medan Kina och USA har eskalerat sina tullkvoter till tresiffriga nivåer. Hör korrespondenterna Andreas Liljeheden och Moa Kärnstrand, Bryssel respektive Peking. I och med tullarna så är handelskriget mellan världens två största ekonomier, Kina och USA, ett faktum. Så hur påverkas resten av världen av det, både ekonomiskt och säkerhetsmässigt? Hör nationalekonomen Rikard Forslid och säkerhetspolitiska analytikern Katarina Engberg. Samtidigt som president Donald Trump infört tullarna har han också genomfört omfattande förändringar som påverkar de amerikanska universiteten, och eventuellt deras federala stöd. Det har lett till diskussioner om akademisk frihet, och nu vill Handelshögskolans rektor att Sverige agerar för att få hit de skarpaste hjärnorna. Reportage av Klara von Gegerfeldt. Krönika av Amat Levin. Panelen med Heidi Avellan, Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, Tove Lifvendahl, Svenska Dagbladet och Anders Lindberg, Aftonbladet. I andra timmen: Tre veckor efter att han fick en Oscarsstatyett för dokumentären "No other land" som skildrar våldet på Västbanken så överfölls Hamdan Ballal i sitt hem. Love Lyssarides har träffat honom. Under lördagen kom representanter från Iran och USA till Oman för att inleda förhandlingar om det tidigare avskaffade kärnenergiavtalet. Samtalen har beskrivits som positiva, men hur långt verkar de ha kommit? Hör fristående mellanösternexperten Alexander Atarodi. När gängen rekryterar unga så visar forskning att de riktar in sig på de som befinner sig ute och inte har någonstans att vara. Kristin Holmberg har träffat de i Göteborg som gör allt för att ungdomarna ska ha någonstans att vara, även efter skolans slut. "Nya minnen" heter utställningen på Nationalmuseum där Ernst Billgren bland annat omtolkat den så välkända tavlan Karl den XII:s likfärd av Gustaf Cederström. Programledaren Jesper Lindau har sett utställningen och intervjuar Ernst Billgren om det kanske lite ovanligare greppet. Ecuador har på kort tid blivit Latinamerikas våldsammaste land. Särskilt svår är situationen i hamnstaden Guayaquil där gängen tagit över hela stadsdelar. I området Socio Vivienda har 260 personer skjutits ihjäl sedan i januari. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin följde med polisen i Socio Vivienda under två dagar för att skildra våldets orsaker och konsekvenser. Hon mötte rädsla - men också hopp. Kåseri av Mark Levengood. Programledare: Jesper Lindau Producent: Gustav Franzén Tekniker: Fabian Begnert Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Stormakter på kollisionskurs P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik, trender och analyser. I första timmen: Efter en vecka med flera tullbesked har både marknaden och siffrorna stelnat för helgen. EU har dragit tillbaka sitt svar på amerikanska tullar, medan Kina och USA har eskalerat sina tullkvoter till tresiffriga nivåer. Hör korrespondenterna Andreas Liljeheden och Moa Kärnstrand, Bryssel respektive Peking. I och med tullarna så är handelskriget mellan världens två största ekonomier, Kina och USA, ett faktum. Så hur påverkas resten av världen av det, både ekonomiskt och säkerhetsmässigt? Hör nationalekonomen Rikard Forslid och säkerhetspolitiska analytikern Katarina Engberg. Samtidigt som president Donald Trump infört tullarna har han också genomfört omfattande förändringar som påverkar de amerikanska universiteten, och eventuellt deras federala stöd. Det har lett till diskussioner om akademisk frihet, och nu vill Handelshögskolans rektor att Sverige agerar för att få hit de skarpaste hjärnorna. Reportage av Klara von Gegerfeldt. Krönika av Amat Levin. Panelen med Heidi Avellan, Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, Tove Lifvendahl, Svenska Dagbladet och Anders Lindberg, Aftonbladet. I andra timmen: Tre veckor efter att han fick en Oscarsstatyett för dokumentären "No other land" som skildrar våldet på Västbanken så överfölls Hamdan Ballal i sitt hem. Love Lyssarides har träffat honom. Under lördagen kom representanter från Iran och USA till Oman för att inleda förhandlingar om det tidigare avskaffade kärnenergiavtalet. Samtalen har beskrivits som positiva, men hur långt verkar de ha kommit? Hör fristående mellanösternexperten Alexander Atarodi. När gängen rekryterar unga så visar forskning att de riktar in sig på de som befinner sig ute och inte har någonstans att vara. Kristin Holmberg har träffat de i Göteborg som gör allt för att ungdomarna ska ha någonstans att vara, även efter skolans slut. "Nya minnen" heter utställningen på Nationalmuseum där Ernst Billgren bland annat omtolkat den så välkända tavlan Karl den XII:s likfärd av Gustaf Cederström. Programledaren Jesper Lindau har sett utställningen och intervjuar Ernst Billgren om det kanske lite ovanligare greppet. Ecuador har på kort tid blivit Latinamerikas våldsammaste land. Särskilt svår är situationen i hamnstaden Guayaquil där gängen tagit över hela stadsdelar. I området Socio Vivienda har 260 personer skjutits ihjäl sedan i januari. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin följde med polisen i Socio Vivienda under två dagar för att skildra våldets orsaker och konsekvenser. Hon mötte rädsla - men också hopp. Kåseri av Mark Levengood. Programledare: Jesper Lindau Producent: Gustav Franzén Tekniker: Fabian Begnert Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Sorin Masifi - skriver dikter om hämnden som motiv Marie Lundström möter poeten Sorin Masifi i ett samtal om hennes nya diktsamling, "Skadad Skapad Åter". Hon debuterade som poet 2022, blev nominerad till Sveriges Radios Lyrikpris och kommer nu med sin andra diktsamling, Skadad Skapad Åter. Hör Sorin Masifi om hennes texter som har en verklig bakgrund och handlar om sorg, tragedi och om att bygga upp en existens igen. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Producent: Andreas Magnell Från i söndags.

Kultur, Repris

Vem vågar tacka nej till mer liv? En dag ska vi alla dö, men alla andra ska vi det inte. Hur får man dem att väga lika tungt som den enda? Eva-Lotta Hultén funderar på död och acceptans. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vid 77 års ålder drabbades en vän till mig av dödlig cancer. Han fick beskedet att han med medicinering kanske kunde leva ett par år till. Utan insatser hade han bara några månader kvar. Han satte sig in i vad behandlingen innebar och valde bort den med argumentet "Jag har haft ett bra liv, jag är nöjd". Jag kom att tänka på honom när jag såg Pedro Almodóvars film "The room next door"; en berättelse om att komma till ro med, och ta makten över livets slut. Martha har drabbats av cancer och hunnit acceptera sin förestående död när hon erbjuds en experimentell ny behandling och väljer att genomgå den. När den visar sig inte fungera bryter hon ihop och ångrar att hon tackade ja. Läkemedlen ledde till diarréer, uppkastningar, trötthet och smärta. Hon borde aldrig ha gett efter för de falska förhoppningar som läkarnas utsagor gav. Det rubbade hennes mentala jämvikt, gjorde hennes liv outhärdligt och riskerar att göra hennes död ovärdig, förklarar hon för sin väninna Ingrid. Martha tycker att hon förtjänar en bra död och väljer nu bort fortsatta vårdinsatser. Hon hyr ett hus och bjuder med Ingrid som sällskap, medan hon gör sig redo att ta sitt eget liv. "Vad är poängen med att vänta när jag är så redo att släppa taget?" frågar hon Ingrid, som är mycket kluven inför Marthas projekt och sin egen roll i det. Ingrid är författare och hennes senaste bok är ett försök att hantera den egna dödsskräcken. I filmens inledning slår hon fast att för henne känns döden onaturlig och hon kan inte acceptera att något som är levande måste dö. Jag har hört och läst andra, verkliga, människor uttrycka samma sak. Men vad kan vara mer naturligt än att det som lever måste dö? Andra varelsers död är rentav en förutsättning för våra liv ­- och det mesta av det vi stoppar i munnen är, eller har varit levande. Med rätt kost och en hälsosam livsstil försöker ändå många av oss att öka våra utsikter till långa liv. Nu sysslar allt fler också med vad som kanske kan ses som en uppgraderad version av att ta hand om sig själv: biohacking, som innefattar att med stora mängder data om den egna kroppen optimera sina chanser till ett långt liv. Somliga menar att möjligheten att leva till vi blir 150 eller 200 år redan ligger inom räckhåll. Liksom kanske rent av evigt liv, om vi omdefinierar vad vi menar med begreppet liv. Det finns de som forskar på hur vi ska kunna tanka över våra jag i datorer och leva vidare som maskiner, eller hur vi ska kunna byta ut delar av oss för att likt Frankensteins monster bli ett hopplock av olika kroppar. Några tusen personer runtom i världen har redan betalat stora summor pengar till ett företag för att bli nedfrysta efter sin död. De vill kunna återupplivas i framtiden, när möjligheterna för att bota vad det nu var de dött av antas vara bättre. Billigast är att bara frysa in huvudet, vilket förutsätter tillgängliga kroppar att låta transplantera sitt huvud på. Kanske kan någon framtiding övertalas att donera sin, i utbyte mot att få det kvarvarande huvudet infryst i väntan på ännu bättre tider? Att känna tacksamhet och vara nöjd är effektiva sätt att höja sin lyckonivå men vår samtid gör allt för att motarbeta oss i det avseendet. Tidsandan säger oss att det är mesproppar utan ambitioner som är nöjda och tacksamma. Överallt möter vi reklam som berättar för oss att man alltid ska vara hungrig på mer. Hela vårt ekonomiska system bygger på att vi alla hela tiden ska sträva efter att lägga mer materia, fler upplevelser, mer mat och fler relationer under oss. Att vara nöjd är idag kanske något av det mest subversiva - och nödvändiga - vi kan ägna oss åt. Men går det att nöja sig med annat än mesta möjliga också när det kommer till livslängd? Vad gör det med vår död om vi aldrig tillåter oss att tänka att nu räcker det? En äldre släkting gjorde en liknande erfarenhet som Martha. Hon hade vid fyllda 93 accepterat att hon skulle dö när läkarna föreslog en ny behandling - som misslyckades. I stället för att dö i ro så lämnade hon livet med mer smärta, förvirring och ångest längs vägen. Att dö är att lämna plats för någon annan, sa Karl-Ove Knausgård i en intervju. Utan död, ingen plats för nytt liv. Så hur ska vi hantera att många inte alls är beredda att ge upp sin plats? Vilka ska ha företräde till den här jorden? Vi är redan för många. Ska vi prioritera de redan existerande människor som vill få leva i 200 år eller de som vill få skaffa barn? Är rätten till "evigt" liv viktigare än vårt behov av nya unga människor? Vi kanske borde börja fråga oss om längtan efter evigt liv verkligen bidrar till vår lycka? Filosofen Martin Hägglund menar i boken "Vårt enda liv" att det är just det faktum att våra liv är ändliga som ger dem värde. Utan bortre gräns blir det meningslöst att verkligen ta vara på livet. Han polemiserar inte mot biohacking utan mot den religiösa tron på ett liv efter detta men det gör inte hans tankar mindre relevanta när det kommer också till det enda liv vi kan vara helt säkra på att få leva. Hur långt är ett gott liv? Så långt som möjligt, eller finns det andra gränser att förhålla sig till? I ett samhälle som lärt oss att mer alltid är bättre kan det vara svårt att säga stopp när det bjuds på mera liv. Särskilt som vi gärna pratar om cancer och andra svåra sjukdomar som något vi ska "vinna över". Men kanske kan de flesta av oss, när livet börjar närma sig sitt slut, faktiskt omfamna ändligheten? Om inte annat så visar forskning att ånger vid livsuppehållande behandlingar, som till exempel cytostatika, vid terminala sjukdomar inte är helt ovanligt. Ett kortare men behagligare tidsspann kan nog för många vara mer värt än ett långt om vi bara slutar se det som att vi är veklingar som inte kämpar när vi accepterar vår egen död. Martha och Ingrid har bestämt att Marthas sovrumsdörr ska stå öppen. Den dag Ingrid ser den stängd så vet hon att Martha är död. Varje morgon då Ingrid finner dörren öppen får vi se lättnaden i hennes ansikte. Marthas plågade kropp och själ är henne fortfarande mycket kära. Martha passar på när Ingrid är ute och träffar en annan vän. Hon sminkar sig, klär sig vackert och får en lätthet över anletsdragen. Det är blå himmel och hon stänger sovrumsdörren utifrån, tar sitt eutanasipiller och lägger sig i en av solsängarna på altanen. Det är förstås inte alla som har Marthas mod. Jag betvivlar att jag själv har det, men hoppas att jag, när min tid är kommen, i alla fall inte behöver brottas med rädslan att känna mig som en förlorare, utan att jag lugnt kommer att säga: "Jag har haft ett bra liv, jag är nöjd." Eva-Lotta Hultén författare och journalist Från i går.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Anette Madsen, SGU: "Vi måste sluta prata om för eller emot gruvor" Nya generaldirektören på Sveriges geologiska undersökning om hur myndigheten ska främja gruvdrift och samtidigt värna grundvattnet. Just nu råder det metall- och mineralfeber i Sverige. Samtidigt vill EU att unionen ska blir mer självförsörjande på mineraler och metaller. Myndigheten Sveriges geologiska undersökning (SGU) har som uppdrag att främja inhemsk gruvdriften och samtidigt garantera grundvatten av god kvalitet, samt en giftfri miljö. Här kan en målkonflikt uppstå, enligt SGU:s nya generaldirektör Anette Madsen. En målkonflikt vi måste komma bort ifrån, anser hon. - Jag efterfrågar en mer balanserad debatt. Som det är nu så tenderar naturvärdena att gå före, säger hon. - Det är en polariserad debatt som pågår. Det är inte svart eller vitt. Det är olika behov som behöver vägas mot andra behov. Det är fakta som behöver vägas mot annan fakta. Vi måste komma bort från den ensidiga debatt som finns, säger Anette Madsen. Är det för svårt att starta en gruva i Sverige idag? - Ja, om det hade varit enkelt så hade vi nog haft fler än tretton aktiva gruvor, som vi har idag, säger hon och tillägger att miljölagstiftningen i Sverige är bra. - Alla vet ju att det finns utsläpp i gruvindustrin. Det är därför vi har den här otroligt starka miljölagstiftningen, som jag känner mig trygg med. Kalkbrott och grundvatten på GotlandEtt aktuellt exempel på målkonflikten mellan miljö och gruvnäring, som generaldirektören själv lyft fram i en debattartikel i Dagens Industri, är den planerade nationalparken i Bästeträsk på Gotland. Där vill SGU se ett kalkbrott och Madsen kallar i Dagens Industri nationalparksplanerna för "katastrofala". - Det finns viktiga fyndigheter i det här området. Det är inte en oändlig resurs, råmaterialet finns där det finns. Det är viktigt att man beaktar det. Det här området på Gotland har SGU klassat som ett riksintresse, just på grund av kalken. Samtidigt ligger kalkfyndigheterna i ett vattenskyddsområde. Det råder vattenbrist på Gotland. Borde inte SGU också skydda det här området av grundvattenskäl? - Det är fråga som vi tittar på. Vi behöver hela tiden balansera de här olika uppdragen som vi har mot varandra, säger Madsen, som inte vill gå in i detalj på frågeställningen med hänvisning till att hon är ny på jobbet. Geopolitik och EU-lagarNy EU-lagstiftning innebär att unionen vill se mer utvinning i Europa. Detta innebär att det blir ännu viktigare för SGU att främja gruvnäringen, tycker Anette Madsen. - De kritiska metallerna och den mineral vi har i vår berggrund behövs i en lång rad industrier, inte minst försvarsindustrin. Sverige sitter på de här otroligt rika tillgångarna och vi kan skatta sig lyckliga att vi har så mycket kritiska metaller i vår berggrund, säger hon Gäst: Anette Madsen, generaldirektör på SGU Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Mona Hambraeus Teknik: Jakob Lalér Producent: Pontus Håkansson Intervjun spelades in fredag den 11 mars kl 10.10. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Från i går.

Nyheter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Marcus var en av dem som räddade Barnens regnskog Hur gick det med regnskogen som svenska barn ville rädda på 1980-talet? Ett av barnen har som vuxen återvänt till skogen för att se vad som hänt. Marcus Haraldsson var ett av de barn på över 4000 svenska skolor som engagerade sig för projektet Barnens regnskog. Han och kompisarna samlade in pengar som gick till att köpa skog i Costa Rica för att hindra att den avverkades. Idag är han frilansjournalist och har skrivit en bok där han går till botten med vad som hände med pengarna och vilket inflytande barnen hade i en tid när Costa Ricas miljöpolitik genomgick stora förändringar. Reporter: Sara Sällström Producent: Lars Broström Från gårdagen.

Vetenskap, Repris

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Korta Ring P1! från i går.

Telefonväkteri, Repris

Äntligen fria - Annebelle Gyllenspetz Idag möter vi Annebelle Gyllenspetz som berättar om den judiska högtiden Pesach. En högtid då friheten för det judiska folket hyllas. Ur andakten: Gud hjälp oss, Gud hjälp oss! Tusentals röster ropar mot himlen. Och så händer miraklet. Just när de sista av israeliterna kommit upp på torra land sluter sig havet kring Faraos soldater, hästar och vagnar. Det blir tyst bland människorna, endast havets brus hörs, vågorna slår mot stranden, döda soldater och hästar flyter iland med dyningen. Länge står de och betraktar skådespelet medan vissheten att Gud verkligen är med dem, sakta sjunker in. Först delar sig havet för dem, sedan sluter det sig som på kommando. Molnstoden som följt dem om dagen och eldsflamman som lyst upp vägen om natten, är verkligen den Gud som Moses talar om och Han har visat sin styrka för dem. Text: 2 Mos 13:3 Musik: Unzer Nigun - Our Melody, Judisk Trad. med Boris Savchuk Producent: Susanna Németh liv@sverigesradio.se Sänds även 01.50.

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ekot 06:00 Fjolåret varmaste året hittills Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
Här är en sammanfattning av nyheterna:

Regeringens vårbudget presenteras klockan åtta, och det kommer också en intressant bolagsrapport från Ericsson. Rapportsäsongen är igång, och Ericsson presenterar sin rapport för det första kvartalet. Förväntningarna är nedställda jämfört med ett år tidigare, men det mest intressanta är hur Ericsson och vd Börje Ekholm ser på den närmaste framtiden med tanke på tullar och USA som den viktigaste marknaden.

I Göteborg pågår en unik utställning med 120 verk gjorda av synskadade konstnärer. Verken syntolkas också. I Vetenskapsnyheter kommer man att prata mer om klimatrapporten Copernicus, som släpptes på morgonen. Förra året var det varmaste någonsin i Europa, och rapporten visar att klimatförändringarnas effekter drabbade européer med värmeböljor och översvämningar, och minst 335 människor dog.

I Radiosporten handlar det om fotbollen, där AIK och Malmö spelade 0-0 i herrarnas allsvenska. Båda lagen är besvikna, men fortsätter att besegra i tabellen, där Hammarby leder.

I Sydostasien försöker man istället förhandla sig ur handelskriget med USA. Bedömare tror att regionen har en stark förhandlingsposition och att handelskriget faktiskt kan föra den närmare USA. Kinas ledare Xi Jinping besöker flera av de länder i Sydostasien som behöver balansera mellan stormakterna.

Coracod Kitipon, generalsekreterare för thailändska gummiproducenternas förening, säger att när chocken väl lagt sig sa alla i branschen samma sak: "Låt oss vänta och se." Men efter en eller två dagar sa de: "Håll på, vänta och se." USA är en viktig exportmarknad för Sydostasien, som drabbades särskilt hårt av Trumps första tullsatser.

Christoffer Besselin, bolagsutvecklare och investerare, tror att förhandlingarna handlar om att USA vill knyta länderna kring Kina närmare till sig. Han tror att USA vill skapa framtida, långsiktiga beroenden som man sen kan använda geopolitiskt.

Aktualiteter

Anne-Marie Körling - Ett sår i vårt kvarter - Jag ringer min bror. Känner mig liten. Han säger att det enda vi kan göra är att fortsätta leva våra liv. Dricka vårt kaffe, gå till affären. Göra det vi brukar göra. Anne-Marie Körling är lärare och författare. Mellan 2015 och 2017 var hon Sveriges läsambassadör. Producent: Siri Ambjörnsson tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.50.

Andliga frågor

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig - med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
Här är en sammanfattning av nyheterna:

2024 blev ett rekordår för väder i Europa med den varmaste lufttemperaturen, sjöarna och havet som har uppmätts hittills. Avsmältningen av glaciärerna i Skandinavien och Svalbard var den största hittills och uppvärmningen var det snabbaste i hela världen enligt den europeiska klimattjänsten Copernicus. Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI, förklarar att det kan ha varit en tillfällighet, men att det inte behöver vara det, eftersom vi har en global uppvärmning som gör att det blir varmare hela tiden. Han nämner tre huvudpunkter som bidrar till att Europa blir extra varmt: att landområden värms snabbare än hav, den förstärkning över Arktis och att luften blivit betydligt renare i Europa de senaste 30-40 åren.

En konsekvens av det varmare klimatet är starka stormar och stora översvämningar som har drabbat Europa under senare år. Flera hundra personer har dött och hundratusentals har drabbats. Gustav Strandberg förklarar att varmare temperaturer leder till mer regn, eftersom en varmare atmosfär kan hålla mer vattenånga, vilket kan bilda moln som sedan kan trilla ner som regn.

I Europa finns det stora kontraster mellan östra och västra Europa, med varmt och torrt i öst och varmt men blött i väst. Gustav Strandberg förklarar att detta kan bero på en blandning av väderrättsvariationer och klimatförändringen.

2024 var också det första året när den globala medeltemperaturen var 1,5 grader över för industriell tid, en siffra som vi känner igen från Parisavtalet. Gustav Strandberg tror att vi är nästan där redan och att det är svårt att minska utsläppen snabbt nog för att nå målet att hålla den globala medeltemperaturen under 1,5 grader.

Anja Gatu, ordförande för Sveriges Författarförbund, varnar för experiment med maskinöversättningar och att svenska ungdomar hellre läser på engelska än på svenska. Hon förklarar att detta kan leda till att ungdomar inte kan ta till sig kunskap på universiteten, inte kan läsa kritiskt och inte kan uttrycka sina tankar och åsikter. Hon nämner också att förlagen inte kommer in pengar i systemet när det säljs mer engelsk skönlitteratur i stället för att böckerna har blivit inköpta av svenska förlag.

Richard Omey, doktor i datorlingvistik och språkteknolog på Språkrådet, håller med Anja Gatu att AI inte kan översätta litteratur på ett bra sätt, eftersom det kräver förståelse för sammanhanget och tonen. Han nämner att AI kan användas som ett verktyg, men att det krävs en mänsklig övervakning och att människan är med från början till slut.

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
Här är en sammanfattning av nyheterna:

Regeringen presenterar sin vårbudget, som kommer att presenteras klockan åtta. Med en osäker ekonomi och krig i närområdet är det viktigt att regeringen fokuserar på tillväxt och arbetslöshet. Emelie Värja, chefsekonom på SKR, tycker att regeringen har rätt inriktning med att försöka få fart på tillväxten, men att det behövs mer för att få fart på tillväxten. Sven-Olof Dahnfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, håller med och menar att regeringen behöver öka takten för att få fart på tillväxten.

Torbjörn Hållö, chefsekonom på LO, tycker att det viktigaste just nu är att få fler i arbete och att öka tillväxten. Han menar att hushållen behöver börja konsumera mer, och att lättnader som gör att vanligt folk har pengar att börja konsumera är viktigt. Han förespråkar sänkta skatter för dem med låga inkomster, höjda barnbidrag och förbättrad a-kassa.

I budgeten presenteras ett förstärkt ROT-avdrag på 4,3 miljarder, som Sven-Olof Dahnfeldt tycker är rätt satsning för att få fart på byggandet. Torbjörn Hållö är dock tveksam och tycker att det är en reform som träffar dem med högre inkomster.

Det diskuteras också arbetskraftsinvandring, där Torbjörn Hållö är tveksam till att öka invandringen, medan Sven-Olof Dahnfeldt och Emelie Värja tycker att det kan vara nödvändigt för att få fart på tillväxten. Emelie Värja tycker att det är viktigt att satsa på yrkesutbildningar och att matcha de arbetslösa med de behov som finns.

I andra nyheter:

* AIK och Malmö spelade 0-0 i herrarnas allsvenska, medan Hammarby leder tabellen med tre raka segrar.

* Damkronorna spelade sista gruppspelsmatchen mot Norge på VM i Tjeckien och vann med 3-0.

* Sverige möter Finland i kvartsfinalen på torsdag.

* Huxbos basketdag är i final för första gången på sex år.

* Ericsson är först ut bland de svenska storbolagen att komma med delårsrapport i tullturbulensen.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
Här är en sammanfattning av nyheterna:

Ericsson har presenterat en högre vinst än väntat i sin delårsrapport. Bolagets vd, Börje Ekholm, menar att den största utmaningen för Ericsson är det oroliga omvärldsläget, med handelskrig och osäkerhet om framtiden. Han menar att det är svårt att navigera i den situationen, men att Ericsson har en strategi för att hantera den osäkerheten.

Börje Ekholm nämner att Ericsson har byggt en amerikansk fabrik för att leverera 5G-utrustning och har arbetat med att bredda sitt ekosystem för att minska beroendet av leverantörer från Kina. Han menar att påverkan på bolaget är begränsad, men att det är en långsiktig process att ställa om leverantörskedjan.

Ericsson har en stor affär med AT&T värt cirka 140 miljarder kronor, och Börje Ekholm menar att bolaget kommer att fortsätta leverera till AT&T enligt kontraktet. Han nämner att Ericsson har en global leverantörsorganisation och att det är svårt att producera produkterna i enbart en marknad.

Kina har infört handelsrestriktioner på sällsynta jordartsmetaller, vilket kan påverka Ericssons försörjning av halvledare. Börje Ekholm menar att det är svårt att säga hur det kommer att påverka, men att det är en fråga som bolaget måste ta hänsyn till.

Ericsson donerade en stor summa pengar till Trumps installation, vilket fick kritik. Börje Ekholm menar att det var en del av bolagets strategi att bygga relationer med den amerikanska administrationen.

I en intervju med Ekonomiekort säger Börje Ekholm att Ericsson måste vara flexibel och anpassa sig till den förändrade marknaden. Han menar att det är svårt att navigera i den situationen, men att bolaget har en strategi för att hantera den osäkerheten.

Christian Åström, en fristående ekonomijournalist, menar att Ericsson befinner sig i en gynnsam position gentemot andra globala aktörer, eftersom de har en unik position på den amerikanska marknaden. Han menar att Ericsson kan lägga över merkostnader på kunderna, men att det är en dyster bild som han målar med högre inflation och lägre tillväxt.

Aktualiteter

Kultur

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
Här är en sammanfattning av nyheterna:

Den svenska järnvägen rustas upp på många håll, inklusive Västra stambanan i västra Sverige. Renoveringen har pågått i flera år och påverkar många tågresenärer. I norra Halland hotar stort tågkaos eftersom arbeten med den nya Varbergstunneln innebär tio dagars totalstopp på Västkustbanan.

I Halmstad har bussarna gått i strid ström under morgonen, men kapaciteten har räckt till. Hallandstrafiken har tagit höjd för att klara de resenärer som kommer till dem. Det är en av två större avstängningar som pågår i samband med tunnelbygget, och den största avstängningen kommer att ske i sommar och pågå i fem veckor.

En av de som påverkas av avstängningen är Caroline, som vanligtvis inte pendlar jätteofta, men som nu måste ta ersättningsbuss. Hon tycker att informationen har varit bra och att det fungerat bra med ersättningsbussarna.

När Varbergstunneln är färdigställd kommer det att bli dubbelspår genom Halland, vilket kommer att öka kapaciteten och minska restiden mellan Göteborg och Malmö med sju till åtta minuter. Det kommer också att bli en tryggare och säkrare järnvägstrafik.

Peter Gylander, presschef på Hallandstrafiken, säger att det kommer att bli mycket bättre från den 14 juli, då tunneln är färdigställd. Han tror att möjligheterna att köra mer tåg kommer att öka när det finns mer spår att köra på.

Aktualiteter

Ekot 08:00 Regeringen presenterar vårändringsbudgeten Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
Här är en sammanfattning av nyheterna:

Regeringens budget presenterades för en kvart sen, och inrikespolitisk kommentator Fredrik Furthumbach (Furutenbach) diskuterade den med programledaren. Budgeten innehåller extra miljarder för att stötta konjunkturen, men det ekonomiska läget ser ut att försämras snabbt på grund av Trumpadministrationens tullar. Detta kan leda till en förlängd lågkonjunktur och högre arbetslöshet.

I Argentina är det vanligt att människor skriver recensioner på nätet, ofta med humor, för att uttrycka sin frustration över dåliga produkter och tjänster. En lyssnare berättade om sin erfarenhet av att köpa en soffa som kom för sent och var av dålig kvalitet.

I Sverige är det många barn som är engagerade i skräpplockningen, med 88 procent av barnen i Arjeplog i Norrbottens län som deltar. Leia Nordin, en 9-årig skräpplockare, berättade om sin upplevelse av att plocka skräp med sin skola och familj. Utbildnings- och kulturchefen Fredrik Westerlund i Arjeplog sa att det är lättare att engagera sig i samhället på en liten ort som Arjeplog.

I en annan nyhet berättade en lyssnare om sin upplevelse av att förlora en kompis och morfar på samma dag när han var 15 år gammal. Han berättade också om sin erfarenhet av att köpa en usel tangentbord.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
Högsta domstolen har fattat ett beslut som sätter stopp för kommunernas möjlighet att ta reda på om en person som söker jobb har varit straffad. Beslutet innebär att rättsdatabaser, som har varit kritiserade för att möjliggöra orimlig kartläggning av privatpersoner, inte längre kan lämna ut domar till dem som ska lägga in dem i en rättsdatabas som vänder sig till betalande kunder. Detta strider mot EUs lag om skydd för personuppgifter, GDPR.

Järfälla kommun norr om Stockholm är en av de kommuner som använt sig av rättsdatabaser i arbetet med att kontrollera personer som söker jobb. Kommunens säkerhetschef, Alexander Rajsic, är orolig för att beslutet kommer att försvåra saker för kommunen och att det kan leda till att personer med olämplig historik kan komma in i kommunen.

Justitieminister Gunnar Strömmer är medveten om att beslutet kan leda till problem för kommuner och myndigheter, men menar att det är ett stort och legitimt samhällsbehov att kunna göra bakgrundskontroller på ett effektivt och bra sätt. Han menar att regeringen kommer att fortsätta arbeta med att hitta ett sätt för kommuner och myndigheter att fortsätta ha möjlighet att effektivt kontrollera domar.

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, har satt igång en tillsyn mot två rättsdatabaser och det är möjligt att de måste rensa gamla domar som ligger i databaserna. Albin Brunskog, enhetschef på IMY, menar att man måste tänka på vad som ligger i den andra vågskålen och att det kan finnas ungdomsförseelser som man avtjänat för många år sedan.

Regeringen har presenterat vårändringsbudgeten och det finns mer information om den i nyheterna klockan nio.

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
Här är en sammanfattning av nyheterna:

Först berättar programledaren att de har öppet för att ta in ämnen från lyssnarna, men ingen har ringt om smink för barn. Programledaren tänker på att påminna barn och ungdomar om att de kan ringa in till programmet om de vill diskutera ämnen som rör dem, även om de inte är vuxna.

Därefter berättar programledaren att de ska gå till Biskopsgården i Göteborg för att prata om ett dubbelmord som inträffade där igår kväll. 23-åriga Parisa Hershemi berättar att hon var orolig att gå ut idag på morgonen efter händelsen och att hon oroar sig för sina syskon som är minderåriga. Polisen har arbetat intensivt under natten och har genomsökt övervakningskameror och knackat dörrar i området. En tredje person som var på plats vid händelsen har lyckats fly, men polisen har lyckats förhöra honom. Polisen har inte uttalat sig om om gängkriminalitet är orsaken till morden, men enligt uppgifter till P4 Göteborg är det möjligt att det hänger samman med en långdragen gängkonflikt i Biskopsgården.

Efter det berättar programledaren att de ska prata om recensioner på nätet, särskilt i Argentina. En lyssnare berättar att han köpt en soffa som inte levererades efter fyra veckor, utan efter sex månader, och att fraktmannen inte ville ändra på det eller ge pengarna tillbaka. Lyssnaren planerar att skriva sin första argentinska recension.

Därefter berättar programledaren att handelskriget mellan USA och Kina har trappats upp, och att Sydostasien försöker balansera sig mellan stormakterna. Kinas ledare Xi Jinping besöker flera länder i regionen för att försäkra sig om att de inte binder sig för hårt till Washington. En bedömare tror att Sydostasien har en stark förhandlingsposition och att handelskriget kan innebära ett närmande till USA.

Slutligen berättar programledaren att Göteborg nu bygger nya bostadshus i klassisk stil och har förbjudit modernism. Ordföranden i byggnadsnämnden, Johannes Hulter, kommer att komma in i studion för att diskutera varför man har valt att prioritera klassisk arkitektur.

Aktualiteter

Matpriser, energiförsörjning, arkitektur Ring P1 från Malmö om bland annat höga matpriser, energiförsörjning, arkitektur och ljungbränning. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Sänds även i kortversion kl. 21.38 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Hus i klassisk stil skapar debatt I Göteborg vill politikerna bygga bostadshus i klassisk stil. Det är vad folket vill bo i, tycker de. Men många arkitekter tycker debatten är förenklad. Gäster idag är Johannes Hulter, socialdemokratiskt kommunalråd och ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Göteborg. Och Claes Caldenby, professor emeritus i arkitekturens teori och historia på Chalmers. Programledare: Jack Lantz Producent: Olle Björkman Sänds även i kväll kl. 21.03 samt i natt kl. 04.02.

Aktualiteter

Sänds även kl. 23.35 samt kl. 04.40.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Proffspatientens bästa råd På nittiotalet var Steve döende. Bromsmedicinerna gav honom livet tillbaka. Numer kallar han sig proffspatient och hjälper andra till vården. Steve Sjöquist har lång erfarenhet av vården. Han ger fyra råd i hur man ska få bästa möjliga vård. Det handlar om att vara modig, sårbar, ställa krav och byta läkare om man inte får kontakt. Dagens Kropp & Själ handlar om att gå till doktorn. Om hur du gör och vad som kan hindra dig att komma ända fram till undersökningsrummet. Vi möter Kenneth som får en stöt genom kroppen. Han krampar och hör sig själv skrika. Ändå går han inte till doktorn. Han skäms och tycker att det är onödigt. Dessutom diskuterar vi relationen mellan läkare och patient. Läkarrollen har förändrats över tid. Förr pekade läkaren med hela handen och bestämde vad som skulle göras och inte. Numera ser det ofta helt annorlunda ut. Medverkande: Rita Fernholm, allmänläkare som skrivit boken Konsten att gå till doktorn, Astrid Seeberger, njurläkare och författare och Emmanuel Bäckryd som är smärtläkare, Kenneth Frisk som i många år inte gick till doktorn och Steve Sjöquist som kallar sig själv proffspatient. Reportrar: Ninos Chamoun och Gustav Asplund Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Stina Näslund Sänds även på lördag kl. 14.03 och på söndag kl. 03.02.

Vetenskap

Kultur

Ur "Seglats" av Carina Karlsson UPPLÄSNING: Monica Wilderoth DIKT: Ur "Seglats" av Carina Karlsson DIKTSAMLING: Marconirummet (Schildts & Söderströms, 2024) MUSIK: Trad, Duncan Chisholm: I Horó 'S Na Hug òro Eile EXEKUTÖR: Duncan Chisholm, fiol Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Varmt i öst, blött i väst - här har du ditt Europa 2024 Europa var under 2024 varmare än något tidigare uppmätt år. Kontinenten värms snabbare än världen som helhet och drabbades av översvämningar och hetta. Det var varmt och torrt i öster, och blött i väster. Så såg vädermönstret 2024 i grova drag ut i Europa, enligt en rapport som släpps på tisdagen från EU:s jordobservationsprogram Copernicus och världsmeteorologorganisationen WMO. Samtidigt drabbades både Spanien och Polen av svåra översvämningar, och antalet dagar med extrem värmestress ökade, särskilt i sydost. Vad görs för att minska effekterna av klimatuppvärmningen, och för att hejda den? Vi hör Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, Sofie Storbjörk, klimatanpassningsforskare vid Linköpings universitet, och Daniel Värjö, miljöreporter på Klot. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.30 samt imorgon kl. 05.02.

Vetenskap

Ekot 12:30 Finansminister Elisabeth Svantesson: Tillväxten i ekonomin kommer att dämpas. Två döda i skjutning på Hisingen. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ekot har en rättelse. I en tidigare version av inslaget uppgavs felaktigt att en fjärdedel av Portugals yta hade brunnit. Rätt är att 25 procent av den mark som brann i Europa under 2024 fanns i Portugal.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Aktualiteter

Nyheter

Kultur

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
**Sveriges riksdag**

Den 26 juli sändes en radiosändning från Sveriges riksdag där Elisabeth Svantesson, moderata finansministern, och Mikael Damberg, socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson, diskuterade vårändringsbudgeten för 2025. Budgeten presenterades av regeringen och har debatterats i riksdagen.

Elisabeth Svantesson beskrev den oroliga tiden som Sverige befinner sig i med osäkerhet i världsekonomin. Hon svarade på frågor om hur regeringen hade prioriterat besluten i budgeten, särskilt med tanke på den amerikanska administrationens oförutsägbara handelspolitik. Svantesson betonade att budgeten är en förlängning av innevarande års budget och innehåller satsningar på över 70 miljarder kronor, inklusive skattesänkningar, infrastruktur och energisystem.

Mikael Damberg kritiserade regeringen för att sakna krisinsikt och för att inte ha gjort tillräckligt för att stötta vanliga hushåll och företag. Han menade att budgeten är en "budget utan krisinsikt" och att regeringen har prioriterat de med höga inkomster snarare än de som har det svårt. Damberg föreslog att regeringen borde ha gjort mer för att stötta hushållen, såsom höjt barnbidrag och permanentat bostadstillägget till barnfamiljer.

Elisabeth Svantesson svarade att regeringen har gjort satsningar på hushållen, såsom sänkt skatt på sparande och drivmedel, och att de har sänkt skatten för alla som jobbar och har en pension. Hon menade att regeringen har prioriterat de som har det svårt, men att de också måste se till att skydda svenska jobb och företag.

**USA: Universitetets konflikt med Trump-administrationen**

I en annan nyhet rapporterades om en konflikt mellan Harvard University och Trump-administrationen i USA. Trump-administrationen har ställt krav på universitetet att ändra sin politik och införa maskeringsförbud vid demonstrationer, samt att samarbeta med migrationsmyndigheter för att granska utländska studenter. Harvard har vägrat att gå med på kraven, vilket har lett till att universitetet har fått sina federala anslag frysta.

Harvard-rektorn Alan Garber har sagt att universitetet inte kommer att förhandla om sin akademiska frihet. Han menade att Trump-administrationens krav är ett oacceptabelt ingrepp i universitetets oberoende.

**Sudan: Humanitära krisen**

I en tredje nyhet rapporterades om den humanitära krisen i Sudan. Isabella Olsson, global påverkanschef på Läkarmissionen, beskrev situationen som "fruktansvärd" och "katastrofal". Hon rapporterade att nästan all infrastruktur är sönderbombad, och att människor lider av hunger och brist på vatten och sjukvård.

Läkarmissionen har jobbat i Sudan sedan 1989 och har ett landskontor på plats för att leverera livräddande insatser. Olsson menade att det är svårt för humanitära aktörer att arbeta i Sudan på grund av den kontrollerade kontexten, men att det är viktigt att vara på plats för att känna till kontexten och bygga tillit.

USA har varit den största givaren av bistånd till Sudan, men har nu monterat ner sin biståndsorganisation. Detta har lett till att gapet mellan behoven och finansieringen har ökat, vilket har katastrofala konsekvenser för människorna i Sudan.

Aktualiteter

Ekot 16:45 Oppositionen kritisk till regeringens budget Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
Här är en sammanfattning av nyheterna:

I Göteborg har ett dubbelmord inträffat i Biskopsgården, där två unga män sköts ihjäl. Polisen utreder händelsen som mord och försök till mord, men ingen har ännu gripits. Lokalpolisområdeschef Daniel Norlander säger att polisen jobbar brett och tittar på olika hypoteser till varför det skedde. En av hypoteserna är att det är en del av de gängkonflikter som förekommer i Göteborg och på Hisingen.

I Sverige har det varit relativt lugnt med gängvåldet de senaste åren, men det är fortfarande en extrem situation jämfört med andra länder. I Eslöv har två personer skadats i en skjutning, men det är ännu oklart vad det handlar om.

Regeringen har presenterat en vårändringsbudget som kritiserats av oppositionen. Finansminister Elisabeth Svantesson och socialdemokraten Mikael Damberg debatterade budgeten i radio. Ledarskribenterna Mattias Svensson och Jonna Simma tycker att budgeten är för försiktig och att den inte riktigt tar itu med de stora problemen i landet.

I Järfälla kommun har man varit kritiska till Högsta domstolens beslut att stoppa rättsdatabaser, som tillåtit betalande kunder att söka på namn eller personnummer på vem som helst och få fram alla domar och rättsprocesser som personen har varit del av. Kommunen har använt sig av rättsdatabaser för att kontrollera domar på nyanställda, men nu kommer de inte att kunna göra det längre.

I Storbritannien har man stiftat en nödlag för att rädda den brittiska stålindustrin, som hotas av att kinesiska ägare vill lägga ner verksamheten. Regeringen har antytt att kineserna inte alltid har goda avsikter och att de kan ha agerat på kommersiella grunder.

I Sverige har socialdemokraten Olle Thorell använt sig av AI-verktyget ChatGPT för att ställa 256 frågor till regeringen under riksdagsåret, vilket har kritiserats av moderaten Stefan Olsson som tycker att det är för mycket arbete för departementet.

Aktualiteter

Ekot 17:45 Nya påtryckningar mot universitet i USA som inte lyder Trump Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Sänds även natt mot lördag kl. 00.02.

Aktualiteter

Sänds även i natt kl. 02.35.

Nyheter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ulla Wiggen - blicken på människans och maskinens beståndsdelar Ulla Wiggen har målat både människans och maskinens beståndsdelar - från 60-talets bilder av elektroniska komponenter till senare års målade irisar. Just nu kan man se hennes första stora separatutställning i Sverige. I sin recension från Västerås Konstmuseeums utställning konstaterar P1 Kulturs konstkritiker Mårten Arndtzén att Ulla Wiggen "hör till de främsta av efterkrigstidens svenska målare". I Mårten Arndtzéns reportage från 2019 berättar Ulla Wiggen om hur hon fann sitt motiv; men också om tiden som assistent till Öyvind Fahlström i New York, om sina nya verk och om sitt andra yrkesliv, som psykoterapeut. SHUBIGI RAO: "KULTURENS KRAFT GÖR MÄKTIGA MÄNNISKOR SKRÄCKSLAGNA" På Bildmuseet i Umeå har konstnären Shubigi Rao från Singapore djupdykt i hur kulturell förstörelse kan ses som ett enormt hot mot det fria ordet. P1 Kulturs Joakim Silverdal mötte en konstnär med ett hjärta som blöder för ord och människans värde. ESSÄ: EFTER DÖDEN BÖRJAR PROBLEMEN Efter döden kan vi glömmas bort, men är det det värsta? När vi inte kan svara har fienderna all makt att föreviga oss enligt tycke och smak. Idéhistorikern Michael Azar funderar över vårt postuma öde. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson Sänds även i natt kl. 03.02.

Kultur

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Stugdrömmar - mycket att tänka på innan du köper ett fritidshus Ett eget fritidshus är något som många drömmer om. Vi svarar på vad du behöver veta om du själv går i köptankar. Det är mycket att tänka på om man vill köpa ett fritidshus. I det här avsnittet går vi igenom vad du behöver känna till om undersökningsplikt, lån, renoveringar och mycket annat. Experter är Fredrik Aldmo från Familjens jurist och Christina Sahlberg från Compricer. Ekonomiakuten är podden som ger dig de bästa tipsen för att spara pengar och svarar på dina frågor om privatekonomi. Programledare är Maja Åström. Producent: Erik Laquist Från i fredags.

Dokumentärer, Repris

Varmt i öst, blött i väst - här har du ditt Europa 2024 Europa var under 2024 varmare än något tidigare uppmätt år. Kontinenten värms snabbare än världen som helhet och drabbades av översvämningar och hetta. Det var varmt och torrt i öster, och blött i väster. Så såg vädermönstret 2024 i grova drag ut i Europa, enligt en rapport som släpps på tisdagen från EU:s jordobservationsprogram Copernicus och världsmeteorologorganisationen WMO. Samtidigt drabbades både Spanien och Polen av svåra översvämningar, och antalet dagar med extrem värmestress ökade, särskilt i sydost. Vad görs för att minska effekterna av klimatuppvärmningen, och för att hejda den? Vi hör Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, Sofie Storbjörk, klimatanpassningsforskare vid Linköpings universitet, och Daniel Värjö, miljöreporter på Klot. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Från kl 12:09. Sänds även onsdag kl 05:02.

Vetenskap, Repris

Anne-Marie Körling - Ett sår i vårt kvarter - Jag ringer min bror. Känner mig liten. Han säger att det enda vi kan göra är att fortsätta leva våra liv. Dricka vårt kaffe, gå till affären. Göra det vi brukar göra. Anne-Marie Körling är lärare och författare. Mellan 2015 och 2017 var hon Sveriges läsambassadör. Producent: Siri Ambjörnsson tankar@sverigesradio.se Från morgonen.

Andliga frågor, Repris

Nyheter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Hus i klassisk stil skapar debatt I Göteborg vill politikerna bygga bostadshus i klassisk stil. Det är vad folket vill bo i, tycker de. Men många arkitekter tycker debatten är förenklad. Gäster idag är Johannes Hulter, socialdemokratiskt kommunalråd och ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Göteborg. Och Claes Caldenby, professor emeritus i arkitekturens teori och historia på Chalmers. Programledare: Jack Lantz Producent: Olle Björkman Från kl. 10.03. Sänds även i natt kl. 03.02.

Aktualiteter, Repris

Från morgonen. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Studio Ett kväll 15 april Ödesrättegång mot techbolaget Meta. Samordnade attacker mot franska fängelser. Regeringens vårändringsbudget för 2025.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
**Sammanfattning av nyheter**

**Samordnade attacker mot franska fängelser**

I natt genomfördes samordnade attacker mot flera fängelser i Frankrike. Bilar utanför fängelserna sattes i brand och en av anstalterna besköts med automatvapen. Ingen skadades i attackerna. Frankrikes justitieminister Chérald Dermana kallar det en terroristhandling och den nationella antiterroriståklagmyndigheten inleder en utredning. Organisationen DDPF (Defence, Desprissoniers Frances) har anklagats för att ligga bakom attackerna, men det är ännu inte klart vem som står bakom.

**Rättegång mot Meta**

I USA pågår en rättegång mot techbolaget Meta, som äger Facebook, Instagram och Whatsapp. Bolaget anklagas av den amerikanska konkurrensmyndigheten FTC för att ha bedrivit ett olagligt monopol för sociala medier. Meta har köpt upp Instagram och Whatsapp för att slå ut konkurrenter, enligt FTC. Bolagets VD, Mark Zuckerberg, har hörts i rätten och har förklarat sina resonemang bakom uppköpen.

**Regeringens vårändringsbudget**

Sveriges regering har presenterat sin vårändringsbudget för 2025. Budgeten innehåller satsningar på över 70 miljarder kronor, inklusive skattesänkningar och satsningar på infrastruktur och energi. Socialdemokraterna anser att budgeten saknar krisinsikt och att regeringen inte gör tillräckligt för att stötta hushållen och företagen.

**USA-Kina-handel**

USA-korrespondenten Roger Wilson rapporterar att Trumpadministrationen är öppen för ett handelsavtal med Kina, men att det är upp till Kina att ta första steget. Detta betyder att Trumpadministrationen försöker sätta press på Kina genom offentliga uttalanden.

**Sudan**

I Sudan pågår ett inbördeskrig som har lett till katastrofala följder för invånarna. Nyheterna med Jenny Wahlgren kommer att rapportera om situationen i Sudan.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Studio Ett kväll 15 april Ödesrättegång mot techbolaget Meta. Samordnade attacker mot franska fängelser. Regeringens vårändringsbudget för 2025.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
Här är en sammanfattning av nyheterna:

I Göteborg har två unga män skjutits ihjäl i Biskopsgården, en plats som tidigare varit ett utsatt område. Polisen utreder händelsen som mord och försök till mord, men ännu har ingen gripits. Lokalpolisområdeschef Daniel Norlander säger att polisen jobbar brett för att hitta gärningsmännen och att de har alla tillgängliga resurser i regionen för att gripa dem. Han nämner att gängkriminaliteten är en stor utmaning i Göteborg och att polisen jobbar för att trycka tillbaka den.

Det har varit relativt lugnt i Biskopsgården de senaste åren, men polisen är beredd på att det kan hända nya våldsdåd. En kvinna som bodde i området berättade att hon hade sett tre personer på platsen strax innan skjutningarna, men hon vet inte om de var gärningsmännen.

I Storbritannien har regeringen stiftat en nödlag för att ta över ett stålverk i norra England som ägs av kinesiska ägare. Regeringen är rädd att kineserna vill lägga ner verksamheten och tvinga Storbritannien att köpa stål från Kina. Detta skulle göra Storbritannien beroende av kinesiskt stål.

Kina har en lång historia av att agera som en statsaktör genom privata företag, och det finns oro för att de kan sabotera Storbritanniens intressen. Brittiska politiker har uttryckt oro för att Kina har onda avsikter och att de försöker förstöra Storbritannien.

I Sudan har inbördeskriget pågått i två år och har lett till en humanitär katastrof. Över 13 miljoner människor har drivits på flykt och tiotusentals har dödats. Läkarmissionen har jobbat i Sudan sedan 1989 och har ett landskontor på plats för att leverera livräddande insatser.

Sudan är en av de största mottagarna av svenskt bistånd, men världens största givare, USA, har monterat ner sin biståndsorganisation. Detta har lett till en enorm brist på finansiering för humanitära insatser i Sudan, och många människor lider svält och brist på vatten och sjukvård.

Det finns diplomatiska förhandlingar pågående för att hitta en lösning på krisen, men hittills har de inte lyckats. En stor konferens i London har anordnats för att diskutera en lösning, men det är ännu oklart om det kommer att leda till något positivt.

Aktualiteter

Från i förmiddags. Sänds även kl. 04.40.

Aktualiteter, Repris

Ur "Seglats" av Carina Karlsson UPPLÄSNING: Monica Wilderoth DIKT: Ur "Seglats" av Carina Karlsson DIKTSAMLING: Marconirummet (Schildts & Söderströms, 2024) MUSIK: Trad, Duncan Chisholm: I Horó 'S Na Hug òro Eile EXEKUTÖR: Duncan Chisholm, fiol Från kl. 12.00.

Kultur, Repris