SR, P1 2025-09-27

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

EU:s offensiv för att stärka fronten mot Ryssland När Moldavien går till val lägger Europa in en högre diplomatisk växel för att mota rysk påverkan. Men hur långt räcker luddiga EU-löften när motståndaren heter Putin? Parlamentsvalet i Moldavien beskrivs som ett val som i förlängningen kan påverka hela Europas säkerhet. Och inför valet i helgen har europeiska ledare och EU lagt in en högre diplomatisk växel, samtidigt som Ryssland trappar upp sina påverkanskampanjer i landet. Hör om den ryska desinformationen, fejkade budskap som sprids och uppgifter om hur röster köps för pengar. Valet i Moldavien äger dessutom rum i ett läge där Ryssland upprepat kränkt EU- och Nato-länders luftrum och där spänningarna mellan Rysslands och väst ökar påtagligt. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent. Linda Borgheden, Östeuropaansvarig på Folke Bernadotteakademien. Programledare: Parisa Höglund Producent: Therese Rosenvinge Från i tisdags. Sänds även i kväl kl. 21.03.l

Aktualiteter, Repris

Från i förmiddags.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Historiens demoner är tillbaka Historien pendlar mellan kaos och ordning menar Martin Kragh, aktuell med boken Historiens återkomst. Vi träffar honom för att ta tempen på samtiden. Rysslandskännaren och historikern Martin Kragh tar nu ett 200-årigt grepp om världshistorien när han beskriver den pendelrörelse som präglat de internationella relationerna i världen. Instabila perioder, där stater har försökt utvidga sin makt, har avlösts av perioder med någon form av regelbaserad ordning. Tobias Svanelid och Urban Björstadius samtalar med honom om Wienkongressen, Versaillesfreden, FN och murens fall 1989 för att försöka förstå hur historiens demoner motats tillbaka och hur vi ska handskas med dem idag. Dessutom reder Dick Harrison ut felaktigheterna i Putins historiesyn kring Ukraina. Från i torsdags. Sänds även kl. 18.05.

Vetenskap, Repris

Sann och falsk andlighet - Fredrik Lignell Rösten är i fokus i veckans Andakten i P1. Om den egna rösten, andras - och konsten att sortera bland rösterna. Fredrik Lignell pastor, retreatledare och författare som är bosatt i Linköping håller i andakten. - Det är som att vi genom övning och goda exempel kan lära oss känna igen rösten. Den gode herden, märkt av sår och medlidande, kallar på varje människa. Den rösten ska inte förväxlas med de som säger rätt saker, men med fel röst. Hur urskiljer man detta? TextJoh 10:1-5 MusikJag lyfter ögat mot himmelen - Georg Wadenius Producent Lina Hedmark liv@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Det här händer med matavfallet Vi samlar matavfall i påsar som sen hämtas av sopbilen. Men vad händer sen? Vi följer avfallet in i anläggningen. Vår guide bland matavfallet är Peter Ringh, miljöpedagog på Renova, som har hand om avfall och återvinning i flera västsvenska kommuner. - Det blir inte jord av matavfall längre, säger Peter. Utan det blir ett flytande biogödsel och biogas. Här framställs slurry, den flytande produkt som senare skickas till en rötningsanläggning. Först måste matavfallet sorteras. Papperspåsar, plast och andra förpackningar plockas bort. Men också för stora bitar av grönsaker och frukt rensas ut. Anläggningen kan inte mala ner det utan att riskera att t ex plast också hamnar i slurryn. Ungefär 35-40 procent sorteras bort, 10-20 procent räknas som oorganiskt material. Det finns nyare teknik där utsorteringen inte är lika grov. Den kommer installeras om några år och då är målet att mindre än 15 procent ska sorteras bort. Det bortsorterade energiåtervinns, dvs eldas upp och blir värme. Olika kommuner hanterar matavfall på olika sätt, men utvecklingen går i samma riktning. Varje år delas ett pris ut till idéer som tar vara på det som brukar slängas i den gastronomiska världen. Priset heter Circular Gastronomy Challenge. Idéer som uppmärksammats tidigare är t ex att återvinna alla korkar som varje dag dras ur vinflaskorna på krogen. Och hur man räddar tonvis med mat från att slängas genom att laga frysta färdigrätter av det. Per Styregård, mat- och dryckesskribent som också jobbar med Circular Gastronomy, berättar om två vinnande idéer: kompostläsk och citrusskal som blir nya produkter. Från

Fritid och hobby, Repris

Jakten på Svartenbrandt och det avgörande möbelkvittot Vid ett postrån 1979 blir tre poliser skjutna och snart jagas rånarna över hela Stockholm. Men ett oväntat spår leder till en helt annan del av landet. Under 70-talets rånvåg är Lars-Inge Svartenbrandt en av de mest fruktade rånarna och han lyckas vid flera tillfällen rymma från sina fängelsestraff. - Jo men det visste vi att han var rejält farlig. Det var vardag i Stockholm med bankrån och postrån så det åkte man på ganska ofta, säger Gunnar Andersson som vid den här tiden arbetade som yttre befäl vid Östermalmspolisen i Stockholm. Öga mot öga med SvartenbrandtEn novemberdag 1979 larmas Gunnar Andersson och hans kollegor ut på ett pågående postrån i centrala Stockholm. När han kliver ur polisbussen för att kolla en övergiven Saab står han plötsligt öga mot öga med en av rånarna. Han ser direkt att det är Svartenbrandt och sekunden efter slungas Gunnar in i polisbussen - träffad av ett skott i axeln. - Alltså han tömde ett magasin på AK4:an rakt in i bussen, det skedde inom en sekund. Rånarjakten leder till GöteborgLars-Inge Svartenbrandt och hans kumpan Benny Lilja lyckas komma undan och medan jakten pågår i hela Stockholm har rånarna tagit sin tillflykt till Göteborg. Ett oväntat spår - ett möbelkvitto - kommer att avslöja deras gömställe. Göteborgspolisen posterar ut spanare kring den aktuella adressen och i en röd Golf sitter den då unge polisspanaren Sven Alhbin. - Kom igen nu, ska det inte hända nånting snart. Man blir ju stressad naturligtvis utav situationen, berättar Sven Alhbin om det dramatiska dygnet för 46 år sedan när rånarna greps. - Då upplevde jag för första gången att rädsla luktar. I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Pernilla Wadebäck återser tidigare kriminalkommissarien Sven Alhbin platsen där allt fick sin upplösning och får för första gången möta före detta polisen Gunnar Andersson som blev svårt skadad i samband med rånarjakten. Från i torsdags.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Passion, sex och lyckliga slut - möt romancedrottningen Julia Quinn! Det blir mycket kärlek & lust på Bokmässan i Göteborg i år, åtminstone i bokform! Hur lyder Bridgerton-författaren Julia Quinns framgångsrecept? Att kärlek och sex både säljer och attraherar läsare av alla slag är en självklarhet, men vad skiljer agnarna från vetet? Det är nog så svårt att skriva om kärleksrelationer, men att få skildringar om passion och sex att fungerar, kan framstå än knepigare. Hur tänker en succéförfattare som Julia Quinn med miljontals böcker sålda böcker över världen - hur hittade hon nycklarna till det hon vill berätta och vilka fallgropar kan hon varna för! Och varför tror han att den så kallade romance-genren har blivit så omåttligt populär? Hör Julia Quinn direkt i P1 Kultur, när hon gästar årets bokmässa. DE OUMBÄRLIGA SEXSKILDRINGARNA I våras gav författaren Henrik Bromander ut romanen "De närmaste", som berättar en familjs historia under flera decennier och nu i höst har författaren Maria Maunsbach kommit ut med "En magisk man" - en roman med fokus på kärlek, åtrå, mat och kampsporten MMA. Gemensamt för böckerna är att sexskildringarna har en avgörande betydelse för hur man ska förstå romangestalterna och deras livsvillkor. Varför är det viktigt för de båda författarna att skriva om sex? Och när blir det bra och har de någonsin tvekat inför det de själva skrivit? ATT LÄSA DRAMATIK Dramatik är också ett tema på bokmässan, som gästas av flera av de mest framstående dramatikerna i världen just nu, till exempel Roland Schimmelpfenning från Tyskland och den palestinska dramatikern Dalia Taha. Svenska dramatiker på plats är bland andra Gertrud Larsson, Christina Ouzounidis och Athena Farrokhzad, som är aktuell med "Tragedierna". Men, måste man uppleva pjäser på scenen eller hur gör man om man bara vill läsa? Lina Kalmteg, litteraturredaktör på kulturredaktionen, ställer frågan till Athena Farrokhzad och teaterkritiker Jenny Teleman ger sina bästa tips för hur man kan ta sig an dramatiken som läsare! POETEN KARIN BOYE I NY BILDERBOK Som vanligt är det även många barn- och ungdomsförfattare på mässan och en av dem är författaren, dramatikern och konstnären Kristina Sigunsdotter. Hon är aktuell med bilderboken "Trädet under jorden" som hon gjort tillsammans med illustratören Jenny Lucander. Boken är en saga om Karin Boye, en poetisk berättelse om mod och kärlek, där fantasi och verklighet vävs samman. Litteraturredaktör Lina Kalmteg stämde träff med den Augustpris-belönade författaren vid Karin Boyes staty utanför Göteborgs stadsbibliotek. Programledare Lisa Bergström Producenter Thorbjörn Karlsson och Maria Götselius Från

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Vad innebär det att göra värnplikt idag? Sverige är medlem i Nato, allmän värnplikten gäller både män och kvinnor, men mindre än var tionde18-åring väljs ut. Vilka skyldigheter har man som värnpliktig idag? Programledare: Lollo Collmar Gäster: Alice Westlund, ordförande i Pliktrådet och överste Stefan Smedman, chef för utbildningsavdelningen på Försvarsstaben. Producent: Maja Lagercrantz Från i förmiddags.

Aktualiteter, Repris

Efter Kimmels skämt - det står på spel för amerikanska tv-shower När Jimmy Kimmel dök upp i rutan igen efter att ha varit avstängd slog tittandet rekord. Nu kvarstår frågetecken om vad komiker får skämta om. Programledaren Jimmy Kimmels skämt om misstänkte Charlie Kirk-mördaren skapade en stor debatt om vad som får sägas i tv-rutan i USA. Hör Roger Wilson, Sveriges Radios utsända i San Francisco, berätta om hur late night-showerna blev ett fenomen på andra sidan Atlanten och vilka utmaningar som de står inför nu. Programledare: Karl Kadhammar Gäst: Roger Wilson Producent: Ellen Lundström och Ulrika Lindqvist Med ljudklipp från: ABC, CBS, SR, NBC, Comedy Central, CNN, HBO, Reuters, The Benny Show och Cynthia Nixons instagramkonto. Kontakt: dagenseko@sverigesradio.se Från i går.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i söndags.

Dokumentärer, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Mark Levengood - Vilja och vela - En dag är det för sent, men den dagen är inte idag.

Andliga frågor

Små skogsägare som vill bruka skogen utan hyggen "Som idé har kalhygget redan fallit", säger Erik Westholm, skogsägare, professor emeritus och författare. Vi besöker hans skog - och naturvårdaren Ingemar Södergrens. Drygt 300 000 personer i Sverige äger skog. Och det finns förstås lika många tankar om skogen som det finns skogsägare. Men de senaste åren har intresset för naturnära eller hyggesfritt skogsbruk ökat, intygar såväl Skogsstyrelsen som de olika skogsägarföreningarna. Och skogsägaren Erik Westholm. Han är professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet och gav förra året ut boken "10 tankar om skogens framtid". Tillsammans med sin släkt äger han en skog i Bergslagen som tidigare skötts med konventionella hyggesmetoder. Men nu har släkten gått över till naturnära skötsel. När Naturmorgons Mats Ottosson träffar Erik Westholm i hans skog säger han: "Som idé har kalhygget redan fallit". I praktiken är det än så länge bara fem procent av Sveriges skogsareal som brukas hyggesfritt, men när Erik Westholm är ute och föreläser möter han många skogsägare som vill gå över till att bruka sin skog på ett mer naturvänligt sätt. Vid kalavverkning missgynnas många arter, som exempelvis marksvampar, hänglavar, mossor, skogsfåglar och blåbär. Medan Erik Westholm är skogsägaren som bytt spår till ett naturnära skogsbruk, kommer Ingemar Södergren från andra hållet. Han är naturvårdaren som blev med skog. I Norduppland sköter han numera den skog som en gång var hans morfars. Här har han noggrant undersökt hur gamla träden är, och vilka arter som finns här. Men han tar också ut virke ur skogen, och ytterligare ett sätt att bedriva skogsbruk på är att hålla naturvårdskurser i skogen. Joacim Lindwall följer med Ingemar Södergren ut bland kramvänliga tallar och granar, som visat sig vara långt äldre än vad som tidigare sagts. I programmet tar vi avstamp i diskussionerna kring skog i den nya skogsutredningen och att skogen var en viktig fråga i kyrkovalet förra veckan. Och går alltså vidare till vad som bubblar ute bland några av de mindre skogsägarna i Sverige. Och på tal om träd. När Malin Larsson var barn visade hennes mormor två märkliga tallar utanför Mora. De var sammanvuxna med en gemensam gren. Nu, 50 år senare, passerade Malin tallarna igen. Och de sitter fortfarande ihop! Hur kommer det här sig? Vi ringer upp botanist Sofie Olofsson för att få svar. I veckans kråkvinkel seglar Lisa Henkow på ett guppigt hav. Skepparen på båten parerar skickligt vågorna genom att ibland gasa på, och ibland bara vänta. Precis som växter och brunbjörnar gör! Programledare är Karin Gyllenklev. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Små skogsägare som vill bruka skogen utan hyggen "Som idé har kalhygget redan fallit", säger Erik Westholm, skogsägare, professor emeritus och författare. Vi besöker hans skog - och naturvårdaren Ingemar Södergrens. Drygt 300 000 personer i Sverige äger skog. Och det finns förstås lika många tankar om skogen som det finns skogsägare. Men de senaste åren har intresset för naturnära eller hyggesfritt skogsbruk ökat, intygar såväl Skogsstyrelsen som de olika skogsägarföreningarna. Och skogsägaren Erik Westholm. Han är professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet och gav förra året ut boken "10 tankar om skogens framtid". Tillsammans med sin släkt äger han en skog i Bergslagen som tidigare skötts med konventionella hyggesmetoder. Men nu har släkten gått över till naturnära skötsel. När Naturmorgons Mats Ottosson träffar Erik Westholm i hans skog säger han: "Som idé har kalhygget redan fallit". I praktiken är det än så länge bara fem procent av Sveriges skogsareal som brukas hyggesfritt, men när Erik Westholm är ute och föreläser möter han många skogsägare som vill gå över till att bruka sin skog på ett mer naturvänligt sätt. Vid kalavverkning missgynnas många arter, som exempelvis marksvampar, hänglavar, mossor, skogsfåglar och blåbär. Medan Erik Westholm är skogsägaren som bytt spår till ett naturnära skogsbruk, kommer Ingemar Södergren från andra hållet. Han är naturvårdaren som blev med skog. I Norduppland sköter han numera den skog som en gång var hans morfars. Här har han noggrant undersökt hur gamla träden är, och vilka arter som finns här. Men han tar också ut virke ur skogen, och ytterligare ett sätt att bedriva skogsbruk på är att hålla naturvårdskurser i skogen. Joacim Lindwall följer med Ingemar Södergren ut bland kramvänliga tallar och granar, som visat sig vara långt äldre än vad som tidigare sagts. I programmet tar vi avstamp i diskussionerna kring skog i den nya skogsutredningen och att skogen var en viktig fråga i kyrkovalet förra veckan. Och går alltså vidare till vad som bubblar ute bland några av de mindre skogsägarna i Sverige. Och på tal om träd. När Malin Larsson var barn visade hennes mormor två märkliga tallar utanför Mora. De var sammanvuxna med en gemensam gren. Nu, 50 år senare, passerade Malin tallarna igen. Och de sitter fortfarande ihop! Hur kommer det här sig? Vi ringer upp botanist Sofie Olofsson för att få svar. I veckans kråkvinkel seglar Lisa Henkow på ett guppigt hav. Skepparen på båten parerar skickligt vågorna genom att ibland gasa på, och ibland bara vänta. Precis som växter och brunbjörnar gör! Programledare är Karin Gyllenklev. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där: Vi tar nyheterna djupare.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
Här är en sammanfattning av nyheterna:

Israels premiärminister Netanyahu talade i FN igår och uppmanade Hamas att släppa ut gisslan och kritisera västländer som erkänt Palestina. Han hävdade att Israel har ett tekniskt överläge och att han har tillgång till Hamasledarnas telefoner. Netanyahu visade en karta över regionen där han bockade av länder som Israel har attackerat, och han kritiserade Hamas för att vara en belöning för att erkänna Palestina.

Vänsterpartiet har uteslutit flera medlemmar efter anklagelser om antisemitism. Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet, har sagt att partiet har gjort sitt yttersta för att upptäcka och bekämpa antisemitism, men kritiker menar att partiet inte har tagit tillräckliga åtgärder för att lösa problemet.

En kinesisk batterifabrik i Eskilstuna har tillåtits släppa ut giftiga ämnen i luften, vilket har orsakat oro bland boende i området. Företaget har fått tillstånd att släppa ut 900 ton av ämnet metylenklorid per år.

Det har gått 10 år sedan flyktingvågen 2015, då nästan 163 000 asylsökande och migranter kom till Sverige. En av dem som flydde från kriget i Syrien är Naso Nelabanjan, som nu är svensk medborgare och driver ett konditori i Norrköping tillsammans med sin fru Alina.

Lidingöloppet fyller 60 år och lockar runt 33 000 löpare till olika distanser. En av de som deltar är Malin Ewerlöf, en tidigare elitlöpare som nu är löpcoach och föreläsare.

Pjäsen "Bolero" av Sigge Eklund har premiär på Intiman i Stockholm och handlar om ett kammarspel mellan två skådespelare som är baserade på Sigges egen farfar och farmor, som var framgångsrika skådespelare och blev bittra fiender in i döden. Huvudrollerna spelas av Johan Ulveson och Lena Endre.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Dilan Apak: Framtiden är chubby chic Live från Bokmässan: Per Naroskin, Dilan Apak och Göran Everdahl spanar och Kattis Ahlström programleder. Veckans panel 26 september 2025Göran Everdahl - om trenden att säga "Jag löser det" Dilan Apak - i framtiden får man vara lite chubby chic Per Naroskin - om vår längtan efter "som folk är mest" Programmet görs av:Programledare: Kattis Ahlström Producent: Märta Myrstener Tekniker: Robert Egnelius och Henrik Henriksson Musikredaktör: Berit Nygren Spanarna i P1 är ett underhållningsprogram för dig som är nyfiken på samtiden och framtiden. Här spekuleras med glimten i ögat. Från gårdagen. Sänds även på måndag kl 03:02.

Underhållning, Repris

Botkyrka - Långt ifrån lagom Vad händer när två ytterligheter - norra Botkyrka miljonprogramsområde och södra Botkyrkas traditionella medelklass - förenas i en slogansk mittfåra? Kring 2000-talets ingång påbörjades arbetet med att ge Botkyrka en annan framtoning i en stor varumärkessatsning. Insatsen landade bland annat i den välbekanta sloganen Långt ifrån lagom. Men utmaningarna var många och handlade inte bara om ett rykte med stor segregation, hög arbetslöshet och kriminalitet. Det gällde också att förstå kontrasterna och kunna utnyttja dynamiken i en kommun där livsvillkoren radikalt skiljer sig åt. Medverkande: Anders Thorén, partiledare Tullingepartiet Dogge Doggelito, rappare och artist Kicki Morsning, före detta kommunikationschef Sänds även i kväll kl. 21.35 samt på torsdag kl. 14.50.

Dokumentärer

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Så gör Israel och Putin comeback i Syrien Dragkampen om det nya Syrien pågår för fullt. Och en liten religiös minoritet har hamnat i fokus när Israel flyttar fram sina positioner. I en drusisk stad i sydvästra Syrien vajar två israeliska flaggor. Sommaren 2025 blev en vändpunkt här då våld mellan druser och beduiner skördade omkring 1000 personers liv. Regeringsstyrkor som skulle stoppa våldet förvärrade det. Israel har länge odlat kontakten med den lilla religiösa minoriteten för att gynna sina egna intressen. Nu märks resultatet. Och i en annan del av landet, i hamnstaden Tartus, hoppas Ryssland få fotfäste igen. Där har ett ryskt hamnkontrakt tagits över av ett bolag från Förenade Arabemiraten. Men det finns tecken på att Putins män är på väg tillbaka. I höst planerar Syriens president Ahmed al-Sharaa en resa till Moskva. Medverkande: Asher Kaufman, professor i historia och fredskunskap vid Kroc Institutet i Notre Dame, USA, Muhammad al-Fayad, syrisk advokat och folkrättsaktivist, Rana Walid al-Towaresh, vars man nyligen greps av israelisk militär i södra Syrien, Muhammad Mazen Mriyoud, ledare för byn Jubata al-Khashab, Nabih Shahin, andlig ledare för druserna i byn Hader, Aron Lund, Syrienkännare och analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Nikita Smagin, rysk analytiker, författare och Mellanösternexpert som skriver analyser för bland annat Carnegie Endowment, Youssef Arnous, hamnchef i staden Tartus, Kamal Shahin, undersökande journalist från Latakia. Reporter på plats i Syrien: Lina Malérs Programledare: Viktor Löfgren viktor.m.lofgren@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Tekniker: Calle Hedlund och Rasmus Håkans. Sänds även på söndag kl. 19.03 samt natt mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

P4 Kronoberg gick vilse om ministerns davidsstjärna Ekot bryter samarbetet med frilansare i Gaza, hur tänker andra redaktioner? Och så tar vi tempen på den brittiska yttrandefriheten. Lokala journalister i Gaza I veckan avbröt Sveriges Radio sitt samarbete med den Gazabaserade frilansjournalisten Baraa Lafi, efter ett avslöjande av stiftelsen Doku. Där framkom bland annat att hon tidigare varit inblandad i bojkottningskampanjer mot Israel, sponsrade av en högt uppsatt Hamastjänsteman. Det här väcker en större fråga: Går det att överhuvudtaget hitta oberoende lokala journalister i Gaza? Freddi Ramel intervjuar Sveriges Radios utrikeschef Anders Pontara, Expressens utrikesredaktör Erik Wiman och Nathan Shachar, utrikesreporter på DN. P4 Kronoberg gick vilse om davidsstjärna Förra veckan publicerade P4 Kronoberg ett inslag med rubriken: Ministern bär davidsstjärnan mitt under känsliga konflikten. Det här väckte stark kritik: Hade P4 själva satt likhetstecken mellan judar i Sverige och Staten Israels krigföring? Erik Peterson ringde upp P4 Kronobergs kanalchef Marcus Sjöholm och intervjuar även Willy Silberstein, tidigare utrikeschef på Ekot och före detta ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism. Yttrandefriheten i Storbritannien Frågan om yttrandefrihet har varit väldigt aktuell i USA: men ett annat land där diskussionen går på högvarv är Storbritannien. Du kanske har sett bilderna på pensionärer med rullatorer som bärs bort av polis eller hört om komikern som arresterats för ett skämt han skrivit i sociala medier. Hur mår egentligen yttrandefriheten i Storbritannien? Joanna Korbutiak pratar med James Savage, ansvarig utgivare på The Local och ordförande för Utgivarna. Sänds även i morgon kl. 18.00 samt natt mot torsdag kl. 02.02..

Aktualiteter

Guldpriset slår rekord - därför är det obehagligt Priset på guld har rusat till nya all time high-nivåer. Men det som på ytan ser ut som ett styrkebesked är i själva verket ett varningstecken. "Det visar att investerare förbereder sig för någon form av kris", säger Maria Landeborn. Kraftig prisökning Bara i år har guldpriset ökat med över 40 procent på den internationella guldmarknaden. Något som märks hos bland annat pantbankerna. "Det är full fart", säger Peter Sandberg, COO Sverige, på Pantbanken Sverige. Trump-effekten En del av förklaringen stavas Donald Trump. Hans strategi går ut på att försvaga dollarn och minska värdet på USA:s gigantiska statsskuld. Resultatet? Investerare och andra länders centralbanker söker skydd i guld - en flykt som avslöjar en djupare oro på de globala finansmarknaderna. "Jag är riktigt orolig", säger råvaruexperten Torbjörn Iwarson. Farlig föraning: inflation och geopolitisk oro När guldpriset rusar är det ofta ett tecken på instabilitet i ekonomin. Den nuvarande utvecklingen pekar mot flera hot: stigande inflation och ökad geopolitisk spänning. Guldrush även bland privatpersoner Den kinesiska centralbanken har varit en stor köpare av guld på sistone, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud. Förklaringen är att Kina vill minska sitt beroende av dollarn och USA. Men det är inte bara centralbanker och professionella investerare som rusar till guld. Även privatpersoner handlar guldrelaterade fonder. "Man måste vara medveten om att det som kan gå upp kraftigt, också kan gå ner kraftigt, säger Maria Landeborn, senior ekonom på Danske bank. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Maria Landeborn, senior ekonom Danske Bank Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator Peter Sandberg, COO Sverige, Pantbanken Sverige Torbjörn Iwarson, partner Centaur fonder Erik Thedéen, chef Riksbanken Rebecca Patterson, Council on Foreign Relations ekonomiekotextra@sverigesradio.se Sänds även i kväll kl. 22.35.

Ekonomi

Kultur

"Stjärnorna kvittar det lika" av Nils Ferlin UPPLÄSNING: Anita Björk (ur arkivet) DIKT: "Stjärnorna kvittar det lika" av Nils Ferlin DIKTSAMLING: En döddansares visor (Bonniers, 1930) MUSIK: Kurt Atterberg: Svit nr 3 för violin, viola och stråkorkester. EXEKUTÖR: Terje Tönnesen, violin och Lars Anders Tomter, viola. Norska kammarorkestern. Sänds även kl. 21.45.

Kultur

Från måndagen. Sänds även i natt kl. 02.35.

Sociala frågor, Repris

Ekot 12:30 Svensk flicka saknas fortfarande efter båtolyckan vid Lofoten Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nooshi Dadgostar (V): "Jag tror inte på röda linjer" Vänsterpartiets partiledare om de uppmärksammade konflikterna i partiet, förslaget om sänkt matmoms och partiets vägval inför valet nästa år. I slutet av augusti lämnade de två riksdagsledamöterna Daniel Riazat och Lorena Delgado Varas Vänsterpartiet, bland annat efter att Lorena Delgado Varas delat en antisemitisk bild. Nooshi Dadgostar säger att hon är stolt över hur Vänsterpartiet har agerat: "Det är väldigt viktigt för oss att det inte ska vara ett missförstånd kring vad vi tycker om de här frågorna. Antisemitism och rasism är ju stora samhällsproblem. Vi behöver bekämpa dem med kraft. Det här är en existentiell fråga för oss. Det ligger i vårt DNA att vi inte ställer människa mot människa. Vi vet ju hur det blir när politiker pekar finger åt grupper", säger Nooshi Dadgostar. Om du skulle försöka dig på lite självreflektion: Vad beror det på att den här typen av saker har upptäckts i Vänsterpartiet? "Det är för att vi har gjort ett systematiskt arbete och vi har en väldigt upphettad debatt om Palestinafrågan, och då ser vi att några har gjort övertramp. Då har vi, till skillnad från andra partier, agerat på det. Samtidigt skulle jag vilja säga att jag ser ju att det här är attacker som riktas mot oss, därför att regeringen och Sverigedemokraterna själva känner ett behov av att debattera den här typen av frågor", säger Nooshi Dadgostar. För en vecka sedan delade riksdagsledamöterna Tony Haddou och Nadja Awad bilder från en Palestinademonstration. I klippen som delades syntes flaggor med symboler för Hamas och Islamiska jihad. Klippen togs sen bort. Varför händer sånt här i Vänsterpartiet? "Tusentals Göteborgare är ute och demonstrerar mot ett folkmord som håller på att ske. Det tränger sig in religiösa, högerextrema fundamentalister med sina flaggor. Då betyder inte det att alla de tusentals människorna är företrädda av den här enskilda, extrema fundamentalisten. Den personen måste avlägsna sig från platsen. De kommer aldrig att diktera vad vi får tycka och inte", säger Nooshi Dadgostar. Har Vänsterpartiet gjort tillräckligt för att markera mot de delar av Palestinarörelsen som går över gränsen och blir hatiska mot judar och ursäktar terrororganisationer? "Vi har varit hårdast av alla när det gäller att vidta åtgärder om någon medlem hos oss har trampat över en gräns. Vi kommer aldrig acceptera antisemitism och rasism. Det ligger i hela vårt DNA att hålla ihop människor mot de politiker som vill peka ut minoriteter för misslyckanden de själva har begått och genomfört." MatmomsenNästa år sänks matmomsen tillfälligt, med målet att få ner de höga matpriserna. Men Nooshi Dadgostar tycker att regeringens satsning kommer för sent, och är otillräcklig. "Vi är glada att de nu efter tre års tid har landat på den plats där vi faktiskt landade redan då. Ebba Busch sa redan i valrörelsen 2022 att hon skulle sänka priserna, men har inte gjort nåt på tre år" säger Nooshi Dadgostar. Om sänkningen av matmomsen leder till lägre matpriser, då kan Vänsterpartiet behålla sänkningen även på sikt. "Det som behöver komma till är konkurrensfrämjande insatser. Där har vi en rad förslag. Öka transparensen, så att vi kan se vilka stora påslag som görs, så att grossisterna säljer till alla fristående butiker och till alla butiker som vill, så att vi får konkurrens mellan grossister. Att de avtal som är konkurrenshämmande i den här kartelliknande branschen ses över", säger hon. RegeringsfråganNooshi Dadgostar ville inte uppge några röda linjer inför eventuella regeringsförhandlingar efter valet nästa år, inte heller i frågan om permanenta uppehållstillstånd där Vänsterpartiet till skillnad från Socialdemokraterna vill ha tillbaka permanenta uppehållstillstånd för personer som beviljats asyl i Sverige. "Jag tror inte på röda linjer. I ett samarbete behöver man ge och ta. Men det som påverkar i slutändan är hur många människor vi har bakom oss", säger Nooshi Dadgostar. Enligt Nooshi Dadgostar kommer den ekonomiska politiken vara den stora skillnaden mellan oppositionspartierna i valet nästa år. "De stora skillnaderna kommer att vara i de ekonomiska frågorna. Om vi ska avskaffa hela marknadsskolan, om ett parti som Socialdemokraterna ska våga göra det eller inte. Svensk sjukvård går på knäna. De frågorna kommer mycket mer att stå i centrum än lite mindre typer av frågor." Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Helena Gissén Producent: Johanna Palmström Tekniker: Brady Juvier Programmet spelades in på eftermiddagen den 26 september 2025. Sänds även i morgon kl 06:03 samt natt mot tisdag kl 04:02.

Aktualiteter

Från i onsdags.

Ekonomi

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

"Jag känner Ebbas närvaro hela tiden" Det har gått åtta år sedan 11-åriga Ebba omkom i terrordådet på Drottninggatan, men hennes mamma Jeanette känner fortfarande hennes energi. För att hedra Ebbas minne firar Jeanette och Ebbas vänner hennes födelsedag. Varje år spelar de Ebbas spellista, lyssnar på hennes favoritartister och pratar om livet. - Många är rädda för att prata om de som är döda, rädda för att riva upp sår. Men det här var ju bästa delen av mitt liv, det är klart jag vill prata om Ebba, säger Jeanette Åkerlund. Veckans program handlar om hur avlidna människor finns kvar i våra liv och hur relationen med dem kan fortsätta efter döden. Medverkande: Annika Jonsson, docent i sociologi vid Karlstads universitet, Isabel Petrini, psykolog, Malin Löfgren Perdigao, konferensvärdinna på Ekebyhovs slott, Christoffer Tidelius, religionsforskare och Etzel Cardeña, professor i psykologi vid Lunds universitet. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Stina Näslund Reporter: Linda Jensen Kidane Från tisdagen.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i torsdags.Sänds även i natt kl. 00.02.

Aktualiteter, Repris

Kent avslöjade sin mammas mörka hemlighet En dag får Kent veta att han har en halvsyster. Men det är bara det första i en rad avslöjanden som kommer att föra honom närmre sin mammas mörka förflutna. Har du avslöjat en familjehemlighet som förändrat ditt liv? Hör då av dig till programmet och Gunilla Nordlund så kan din berättelse bli ett nytt avsnitt av serien. Maila till familjehemligheten@sverigesradio.se Producent för serien är Ola Hemström. Programmet är gjort 2025. Från i onsdags.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Sänds även i natt kl. 00.33.

Teater

Brott och plats Går det att bygga en skola som är säker mot dödligt våld och som samtidigt är en trygg och trivsam plats för barn att vara på?

Dokumentärer

Ekot 16:45 Räddningsinsatsen efter båtoyckan i Lofoten avslutas Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Bokmässan: Rum för poesi är som ett litterärt spa Bokmässan: En hyllning till Rum för poesi, en scen för uppläsningar av dikter och samtal om lyrik. Hör bokaktuella Jenny Wrangborg och Fredrik Nyberg. Jenny Wrangborg släpper sin bok Det oss som saknar ett vi - hennes första diktsamling på tio år. Fredrik Nyberg kommer med nya diktsamlingen Hälen och hjärtat vars tematik rör sig kring förlusten av en mor. Han har tidigare gett ut ett tiotal böcker, senast Ruiner. Andra häftet (XXIII-XLIV). Rum för poesi är en återkommande plats på Bokmässan i Göteborg. Där möter besökarna diktuppläsningar av såväl debutanter som etablerade poeter, svenska och internationella medverkande. Rum för poesi pågår från torsdag till lördag och drivs av Rámus förlag. Fyra poeter uppträder per timme, scenen ligger en trappa upp från mässgolvet. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Producent: Andreas Magnell Tekniker: Susanne Martinsson Sänds även på måndag kl. 13.00 samt natt mot tisdag kl. 03.02.

Kultur

Ekot 17:45 Svenska försvarsviljan behöver stärkas enligt MSB Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Vi behöver varandra En stunds stillhet inför helgen, med Camilla Lif Jag tycker inte att det stora problemet verkar vara att det inte finns andra människor, utan att vi har en väldigt hög tröskel för att söka upp dem. Camilla Lif är präst i Katarina församling, i Stockholm Text Matteusevangeliet 11:28-30 Klocka Baltak kyrka, i Skara stift Musik Oändlig nåd, med Toni Holgersson och Irma Schultz Producent: Siri Ambjörnsson Klippan Produktion helgsmal@sverigesradio.se

Andliga frågor

Historiens demoner är tillbaka Historien pendlar mellan kaos och ordning menar Martin Kragh, aktuell med boken Historiens återkomst. Vi träffar honom för att ta tempen på samtiden. Rysslandskännaren och historikern Martin Kragh tar nu ett 200-årigt grepp om världshistorien när han beskriver den pendelrörelse som präglat de internationella relationerna i världen. Instabila perioder, där stater har försökt utvidga sin makt, har avlösts av perioder med någon form av regelbaserad ordning. Tobias Svanelid och Urban Björstadius samtalar med honom om Wienkongressen, Versaillesfreden, FN och murens fall 1989 för att försöka förstå hur historiens demoner motats tillbaka och hur vi ska handskas med dem idag. Dessutom reder Dick Harrison ut felaktigheterna i Putins historiesyn kring Ukraina. Från i torsdags.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Drönare över Norden Drönarna skapar debatt och splittring i panelen, Ungern attackerar Sverige, och hur bör man vara klädd i parlamentet? Svenska Åsa Linderborg, norska Hilde Sandvik och danske Hassan Preisler pratar likheter och skillnader mellan våra skandinaviska länder. Ett samarbete mellan Sveriges Radio, norska NRK och danska DR inom ramen för Nordvision. I Sveriges Radios app kan du lyssna på avsnittet med text till. Sänds även natt mot måndag kl. 03.02.

Kultur

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från gårdagen.

Underhållning, Repris

Mark Levengood - Vilja och vela - En dag är det för sent, men den dagen är inte idag. Från morgonen.

Andliga frågor, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

EU:s offensiv för att stärka fronten mot Ryssland När Moldavien går till val lägger Europa in en högre diplomatisk växel för att mota rysk påverkan. Men hur långt räcker luddiga EU-löften när motståndaren heter Putin? Parlamentsvalet i Moldavien beskrivs som ett val som i förlängningen kan påverka hela Europas säkerhet. Och inför valet i helgen har europeiska ledare och EU lagt in en högre diplomatisk växel, samtidigt som Ryssland trappar upp sina påverkanskampanjer i landet. Hör om den ryska desinformationen, fejkade budskap som sprids och uppgifter om hur röster köps för pengar. Valet i Moldavien äger dessutom rum i ett läge där Ryssland upprepat kränkt EU- och Nato-länders luftrum och där spänningarna mellan Rysslands och väst ökar påtagligt. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent. Linda Borgheden, Östeuropaansvarig på Folke Bernadotteakademien. Programledare: Parisa Höglund Producent: Therese Rosenvinge Från

Aktualiteter, Repris

Botkyrka - Långt ifrån lagom Vad händer när två ytterligheter - norra Botkyrka miljonprogramsområde och södra Botkyrkas traditionella medelklass - förenas i en slogansk mittfåra? Kring 2000-talets ingång påbörjades arbetet med att ge Botkyrka en annan framtoning i en stor varumärkessatsning. Insatsen landade bland annat i den välbekanta sloganen Långt ifrån lagom. Men utmaningarna var många och handlade inte bara om ett rykte med stor segregation, hög arbetslöshet och kriminalitet. Det gällde också att förstå kontrasterna och kunna utnyttja dynamiken i en kommun där livsvillkoren radikalt skiljer sig åt. Medverkande: Anders Thorén, partiledare Tullingepartiet Dogge Doggelito, rappare och artist Kicki Morsning, före detta kommunikationschef Från i morse. Sänds även i morgon kl. 18.45.

Dokumentärer, Repris

"Stjärnorna kvittar det lika" av Nils Ferlin UPPLÄSNING: Anita Björk (ur arkivet) DIKT: "Stjärnorna kvittar det lika" av Nils Ferlin DIKTSAMLING: En döddansares visor (Bonniers, 1930) MUSIK: Kurt Atterberg: Svit nr 3 för violin, viola och stråkorkester. EXEKUTÖR: Terje Tönnesen, violin och Lars Anders Tomter, viola. Norska kammarorkestern. Från kl 12:00.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Det här händer med matavfallet Vi samlar matavfall i påsar som sen hämtas av sopbilen. Men vad händer sen? Vi följer avfallet in i anläggningen. Vår guide bland matavfallet är Peter Ringh, miljöpedagog på Renova, som har hand om avfall och återvinning i flera västsvenska kommuner. - Det blir inte jord av matavfall längre, säger Peter. Utan det blir ett flytande biogödsel och biogas. Här framställs slurry, den flytande produkt som senare skickas till en rötningsanläggning. Först måste matavfallet sorteras. Papperspåsar, plast och andra förpackningar plockas bort. Men också för stora bitar av grönsaker och frukt rensas ut. Anläggningen kan inte mala ner det utan att riskera att t ex plast också hamnar i slurryn. Ungefär 35-40 procent sorteras bort, 10-20 procent räknas som oorganiskt material. Det finns nyare teknik där utsorteringen inte är lika grov. Den kommer installeras om några år och då är målet att mindre än 15 procent ska sorteras bort. Det bortsorterade energiåtervinns, dvs eldas upp och blir värme. Olika kommuner hanterar matavfall på olika sätt, men utvecklingen går i samma riktning. Varje år delas ett pris ut till idéer som tar vara på det som brukar slängas i den gastronomiska världen. Priset heter Circular Gastronomy Challenge. Idéer som uppmärksammats tidigare är t ex att återvinna alla korkar som varje dag dras ur vinflaskorna på krogen. Och hur man räddar tonvis med mat från att slängas genom att laga frysta färdigrätter av det. Per Styregård, mat- och dryckesskribent som också jobbar med Circular Gastronomy, berättar om två vinnande idéer: kompostläsk och citrusskal som blir nya produkter. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Guldpriset slår rekord - därför är det obehagligt Priset på guld har rusat till nya all time high-nivåer. Men det som på ytan ser ut som ett styrkebesked är i själva verket ett varningstecken. "Det visar att investerare förbereder sig för någon form av kris", säger Maria Landeborn. Kraftig prisökning Bara i år har guldpriset ökat med över 40 procent på den internationella guldmarknaden. Något som märks hos bland annat pantbankerna. "Det är full fart", säger Peter Sandberg, COO Sverige, på Pantbanken Sverige. Trump-effekten En del av förklaringen stavas Donald Trump. Hans strategi går ut på att försvaga dollarn och minska värdet på USA:s gigantiska statsskuld. Resultatet? Investerare och andra länders centralbanker söker skydd i guld - en flykt som avslöjar en djupare oro på de globala finansmarknaderna. "Jag är riktigt orolig", säger råvaruexperten Torbjörn Iwarson. Farlig föraning: inflation och geopolitisk oro När guldpriset rusar är det ofta ett tecken på instabilitet i ekonomin. Den nuvarande utvecklingen pekar mot flera hot: stigande inflation och ökad geopolitisk spänning. Guldrush även bland privatpersoner Den kinesiska centralbanken har varit en stor köpare av guld på sistone, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud. Förklaringen är att Kina vill minska sitt beroende av dollarn och USA. Men det är inte bara centralbanker och professionella investerare som rusar till guld. Även privatpersoner handlar guldrelaterade fonder. "Man måste vara medveten om att det som kan gå upp kraftigt, också kan gå ner kraftigt, säger Maria Landeborn, senior ekonom på Danske bank. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Maria Landeborn, senior ekonom Danske Bank Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator Peter Sandberg, COO Sverige, Pantbanken Sverige Torbjörn Iwarson, partner Centaur fonder Erik Thedéen, chef Riksbanken Rebecca Patterson, Council on Foreign Relations ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från kl. 11.35. Sänds även natt mot måndag kl. 00.35.

Ekonomi, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i söndags.

Dokumentärer, Repris