SR, P1 2025-10-04

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Skjuta ner drönare eller vänta - där går Europas röda linjer Drönarstörningar och luftrumskränkningar sätter Europas försvar på prov. Hur rustat är Danmark för det som sker och hur svarar Nato? Efter en vecka med upprepade drönarstörningar runt bland annat danska flygplatser talar Danmarks statsminister Mette Frederiksen om "en ny verklighet" för sitt land och för Europa. Samtidigt ska EU:s alla stats- och regeringschefer samlas för toppmöte i just Köpenhamn. Hör om hur Danmark, Nato och EU agerar för att möta situationen med drönarna och om de strategiska vägvalen framåt. När är det rätt att skjuta ner drönare eller flyg som kränker luftrummet och varför gjordes det i Polen men inte i Danmark? Trumps gir om Ukraina ger Europa öppningSamtidigt som Nato och Europa ställs inför nya prövningar har Donald Trump gjort en helomvändning i hur han formulerar sig om kriget i Ukraina. Den amerikanske presidenten pratar nu om Ryssland som en "papperstiger". EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppges också nu ha en direktkontakt med Vita huset. Vad betyder det här för Europa? Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Magnus Christiansson, forskare vid Försvarshögskolan. Programledare: Parisa Höglund Producent: Therese Rosenvinge Från i tisdags. Sänds även i kväl kl. 21.03.l

Aktualiteter, Repris

Från i förmiddags.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Överlevaren Gustav III Han var en mästare på att skapa politiska kriser, men också på att överleva dem. Vi bekantar oss med överlevaren Gustav III! Såväl 1772 som 1789 försökte, och lyckades, Gustav III förändra Sverige och sin politiska position. Genom list, övertygande propaganda och en karismatisk personlighet överlevde Gustav III de kriser som han själv hade skapat och i aktuella boken Överlevaren tecknar historikern Hugo Nordland kungens stormiga politiska liv. Dessutom berättar Dick Harrison om vad som kunde ha hänt om Gustav II Adolf och Sverige aldrig hade gått in i Trettioåriga kriget! Från i torsdags. Sänds även kl. 18.05.

Vetenskap, Repris

Sinnesro och försoning - Gillis Edman (repris) Idag möter vi Gillis Edman, medlem i Betlehemskyrkans församling i Göteborg. Med utgångspunkt i olika sinnestillstånd avrundar han veckan med temat sinnesro och försoning. Ur andakten: Du och jag och alla tänkande människor söker ordning, vi vill alla att livet skall lägga sig till rätta, allt för du och jag skall känna sinnesro, vi vill försona oss med livet och hela dess sammanhang. Att få uppleva försoning är en oförklarlig gåva, en ynnest som fyller ett stort behov hos oss alla. Andakten sändes första gången 2024. Text: Psaltaren 32 Musik: Pathetique (Sonat För Piano Nr 8 c-moll Op 13, andra satsen) av Ludwig van Beethoven med Daniel Barenboim Producent: Susanna Németh liv@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Lennart och Joel hyllar det filippinska i sig Två framgångsrika svenska matprofiler. Matfotografen Lennart Weibull och kocken Joel Åhlin. Nu återupptäcker de den filippinska maten. Och sina rötter. Kocken Joel Åhlin, känd från flera ställen i Stockholm: Tjoget, Agrikultur och Bar Agrikultur. Och matfotografen Lennart Weibull, som gjort hur många kokböcker och tidningsjobb som helst. Båda med filippinska mammor. - Vi kom på hur mycket gemensamt vi hade, säger Joel Åhlin. I uppfostran, mat, uppväxt och också hur lite vi har anammat vår bakgrund från Filippinerna. Men nu har de rest tillbaka till Filippinerna, bokstavligt och i minnet, och tillsammans gjort en kokbok om filippinsk mat. När Filippinerna nämns handlar det oftast om naturkatastrofer och fattigdom. Lennart och Joel berättar om ett vackert och välkomnande land. Med en kultur och matkultur som både är europeisk och asiatisk, formad av de omgivande länderna och en lång kolonial historia med Spanien och USA. - Jag känner mig mycket mer filippinsk nu, säger Lennart. Och framför allt väldigt stolt. Det är viktigt att komma ihåg var man kommer ifrån, även om man inte har vuxit upp där. - Jag tror också att det är viktigt för barnen, säger Joel. Från

Fritid och hobby, Repris

Kollegan erkände mordet på Peter - frikändes En måndagsmorgon i augusti kommer Peter inte till jobbet. Polisen misstänker snart ett brott och misstankarna riktas mot arbetskamraten Johan. Peter är omtyckt bland vänner, arbetskamrater och kunder. När han plötsligt försvinner förstår omgivningen ingenting. Peter som är så noggrann skulle höra av sig. Misstankarna riktas mot hans vän och arbetskamrat Johan som är den sista personen som såg honom i livet och som också har en stor skuld till Peter. Och i förhören med honom och andra i hans närhet kommer det fram uppgifter som stärker polisens misstankar. Erkännande betyder ingenting I det här avsnittet av Brottsutredarna fokuserar vi på de viktiga förhören och hur ett erkännande kan påverka en utredning. - Den erfarne utredaren vet att ett erkännande betyder ingenting om man inte har stödbevisning, säger Bosse Åström, tidigare kriminalkommissarie. Johan heter egentligen något annat. Från i torsdags.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Rutschkanan blir konst på Moderna Museet Följ med P1 Kulturs reporter Jenny Teleman nedför rutschkanan i Moderna museets nya fasta konstverk av Carsten Höller. Men vad är,egentligen, skillnaden mot valfri lekpark? Ett storskaligt konstverk av den internationellt uppmärksammade tyske konstnären Carsten Höller har installerats på Moderna Museets fasad. Stockholm Slides består av två parallella, spiralformade rutschbanor som löper från museets tak. Olika typer av rutschbanor, "slides", har funnits med i Carsten Höllers konstnärliga produktion sedan 1998 och har uppförts permanent eller tillfälligt på ett stort antal platser runt om i Europa och i USA. FENOMENET TAYLOR SWIFT - NU ÄR NYA SKIVAN HÄR P1 Kulturs reporter Sara Ek guidar oss genom fenomenet Taylor Swift. I dag, fredag, släpps albumet "The Life of a Showgirl", som spelades in i Sverige, tillsammans med Max Martin och Karl Johan "Shellback" Schuster. PICASSOS MUSER INTAR ARTIPELAG Åtta kvinnliga konstnärskap som inspirerat en av 1900-talets mest betydande konstnärer - Pablo Picasso - presenteras på Artipelag utanför Stockholm. Utställningen "Muserna" sammanför 150 verk av de kvinnliga konstnärer som verkade i Picassos närmaste krets. P1 Kulturs programledare Mårten Arndtzén diskuterar utställningen tillsammans med konstkritikern Sonia Hedstrand. LISA LARSONS LIV OCH GÄRNING I NY DOKUMENTÄR PÅ BIO I helgen är det biopremiär för "Farmors leriga händer" om Lisa Larson, Sveriges mest folkkära keramiker, regisserad av hennes barnbarn Emilia Ekman Larson. Vår filmkritiker Nina Asarnoj har sett filmen. KULTURKANON-KLASSIKERN: "LÄSEBOK FÖR FOLKSKOLAN" 1868 begåvades landets folkskolebarn med en bok på 564 sidor med läsning i blandade i ämnen: dikter, fabler, vetenskap, geografi också vidare. Den var och förblir unik som den första icke-religiösa bok som fick spridning i bredare folklager i Sverige. P1 Kulturs Måns Hirschfeldt har dykt ned i boken, som numera är inkluderad i Sveriges kultturkanon - en bok som idag kan tyckas vara både lite löjlig, bisarrt nationalistisk och en rätt charmerande äldre variant av Bill Brysons populärvetenskapliga succé En kortfattad historik över nästan allting. Programledare: Mårten Arndtzén Producent: Henrik Arvidsson Från

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Det urspårade offentliga samtalet - och motgiftet Vad kan två slipade debattörer och en programledare lära av en filosofisk samtalsledare? Och vad händer när debattörerna får mötas igen - och göra om en infekterad debatt? Programledare: Olle Wiberg Gäster: Jan Scherman, publicist och journalist och Peter Wennblad, ledarskribent och biträdande chef för ledarredaktionen på Svenska Dagbladet och Sofia Wrangsjö, filosofisk praktiker och samtalsledare. Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Fabian Begnert Från i förmiddags.

Aktualiteter, Repris

Från i går.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Hilma af Klints förbannelse 100 år efter att Hilma af Klint målade sina tavlor har hon blivit Sveriges största konstfenomen. Samtidigt pågår en maktkamp om konsten, en härva som bara växer. En stor utställning på Moderna museet 2013 blir startskottet för mystikern Hilma af Klints framgångsvåg. Fem år senare ställs hennes konst ut på Guggenheimmuseet i New York. Utställningen hyllas av kritiker och slår alla tidigare besöksrekord. - Den utställningen satte Hilma på världskartan. Och det är i och med den utställningen som Hilmas konst blir värdefull, säger Erik af Klint. Samtidigt uppstår en gåtfull maktkamp om konsten och om Hilma af Klints andliga budskap, en härva som bara växer och suger in allt fler personer. Konflikten innefattar bland annat styrelsekupper, ett stoppat tempelbygge och advokatkostnader för miljoner. En del av bråken handlar om styrelsens inflytande över stiftelsen Hilma af Klints verk. - Målningarna har blivit en liten förbannelse för familjen af Klint. De har blivit lika besatta av mystiken i dem som många andra, säger journalisten Martin Aagård. En dokumentär om konst, besatthet och pengar. Och om budskap från andra dimensioner. Ett program av Jesper Huor Producent: Ylva Lindgren Research: Emma Broman Slutmix: Christian Jangegård Programmet är gjort 2025. Hör fler dokumentärer av Jesper Huor: Kulturprofilen, kvinnorna och Akademien Bibliotekarien Fallet Peter Mangs Gåtan Göran Lindberg Från i söndags.

Dokumentärer, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Christina Herrström - Ordet förlåt betyder ingenting - Så lär man barn att inte lyssna på sin medfödda friska protest mot andras kränkningar. Repris från 19 april 2025. Mitt namn är Christina Herrström Schildt. Jag är författare och dramatiker. Varför jag är det vet jag inte. Det är tillfälligheternas spel. Om det är bra eller dåligt vet jag inte heller. Och det är så våra liv ser ut, en blandning av slump och vilja. Men vilket liv man än har försöker man orientera sig i vad det är att vara människa. Ibland är det lätt, ibland är det nästan omöjligt att skapa mening, men vi envisas med att skapa den. Den kraft, de tvivel och den kärlek som dessa komplicerade varelser som är vi besitter, inspirerar mig att skriva. Hur vi hanterar vårt människoskap, tolkar, begränsar och växer. Ibland går det bra, ibland går det dåligt, men en sak är säker, allt är i rörelse. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Andliga frågor

Betornas vilda släkting - och om vår växtblindhet Vi sänder från Göteborgs botaniska trädgård där projektet Så vilda! får upp barns ögon för växternas betydelse. Och i Bretagne hittar vi den vilda strandbetan. Hur många vilda växter kan du namnet på? När den frågan ställdes nyligen i en undersökning av folkbildningsplattformen Pollinera Sverige blev det genomsnittliga svaret 6,5 stycken. Vad innebär det för oss i längden att vi har så dålig koll på växterna runt omkring oss? I Naturmorgon utforskar vi begreppet växtblindhet, vad det kan bero på och om det går att göra något åt det. Vår fältreporter Helena Söderlundh finns under morgonen i Göteborgs botaniska trädgård tillsammans med Helen Ekvall, pedagog och projektledare för Så vilda! Det är ett projekt där 20 000 elever sedan sex år tillbaka planterat fröer och följt blomsterängar på sina skolor och förskolor. Tanken är att de ska få upp ögonen för växternas och pollinatörernas betydelse - och lära sig känna igen de arter de har på ängen. I fröblandningen ingår bland annat prästkrage, blåklint, ängsvädd och darrgräs. Växtblindhet handlar dels om att vi ger mer uppmärksamhet till djuren än till växterna - trots att växterna står för 80 procent av biomassan här på jorden och att vi utan dem vare sig skulle kunna äta eller andas. Men det handlar också om att vi i takt med urbaniseringen kommit allt längre från naturen som helhet och tappat mycket kunskap på vägen. Går det att se den här utvecklingen i svensk litteratur? Det undersöks just nu av forskare vid Lunds universitet. Vi pratar med Paul Tenngart, som djupdykt bland artnamn i böcker från det senaste århundradet. Våra odlade grödor har ofta kvar vilda släktingar i naturen. Att de finns kvar, med sin genetiska variation, kan vara avgörande den dag de odlade grödorna drabbas av sjukdomar eller behöver tåla mer torka eller värme. Ett exempel är den vilda strandbetan, som växer sparsamt längs kusterna i Europa. Såväl sockerbeta, foderbeta, rödbeta och mangold härstammar från den. Reporter Hjalmar Dahm träffar botanisten Kristina Bjureke från Botaniska trädgården i Oslo för att få reda på mer om arbetet med vilda kultursläktingar - och så tar han bussen till Bretagne för att få se den vilda strandbetan. Hösten är obevekligen här. Och med det hösttecken av olika slag. Som älgarnas brunst. Vår lyssnare Rickard Norrefeldt blev vittne till ett rejält älgbråk i skogen som slutade med både bröl och en simtur i sjön. Veterinär och älgexpert Jonas Malmsten är med och tolkar vad det var som hände. Och orrspel, det hör väl våren till? Jo, men det finns exempel på höstsspelande orrar. Vi reder ut vad det kan bero på. Att lära sig namnet på en växt är ofta något som går från förälder, eller mor- eller farförälder, till barnen. Det är tydligt även i Karin Gyllenklevs kråkvinkel där hon drar sig till minnes hur hennes pappa upprepade växternas vetenskapliga namn under deras promenader. Programledare är Joacim Lindwall. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Betornas vilda släkting - och om vår växtblindhet Vi sänder från Göteborgs botaniska trädgård där projektet Så vilda! får upp barns ögon för växternas betydelse. Och i Bretagne hittar vi den vilda strandbetan. Hur många vilda växter kan du namnet på? När den frågan ställdes nyligen i en undersökning av folkbildningsplattformen Pollinera Sverige blev det genomsnittliga svaret 6,5 stycken. Vad innebär det för oss i längden att vi har så dålig koll på växterna runt omkring oss? I Naturmorgon utforskar vi begreppet växtblindhet, vad det kan bero på och om det går att göra något åt det. Vår fältreporter Helena Söderlundh finns under morgonen i Göteborgs botaniska trädgård tillsammans med Helen Ekvall, pedagog och projektledare för Så vilda! Det är ett projekt där 20 000 elever sedan sex år tillbaka planterat fröer och följt blomsterängar på sina skolor och förskolor. Tanken är att de ska få upp ögonen för växternas och pollinatörernas betydelse - och lära sig känna igen de arter de har på ängen. I fröblandningen ingår bland annat prästkrage, blåklint, ängsvädd och darrgräs. Växtblindhet handlar dels om att vi ger mer uppmärksamhet till djuren än till växterna - trots att växterna står för 80 procent av biomassan här på jorden och att vi utan dem vare sig skulle kunna äta eller andas. Men det handlar också om att vi i takt med urbaniseringen kommit allt längre från naturen som helhet och tappat mycket kunskap på vägen. Går det att se den här utvecklingen i svensk litteratur? Det undersöks just nu av forskare vid Lunds universitet. Vi pratar med Paul Tenngart, som djupdykt bland artnamn i böcker från det senaste århundradet. Våra odlade grödor har ofta kvar vilda släktingar i naturen. Att de finns kvar, med sin genetiska variation, kan vara avgörande den dag de odlade grödorna drabbas av sjukdomar eller behöver tåla mer torka eller värme. Ett exempel är den vilda strandbetan, som växer sparsamt längs kusterna i Europa. Såväl sockerbeta, foderbeta, rödbeta och mangold härstammar från den. Reporter Hjalmar Dahm träffar botanisten Kristina Bjureke från Botaniska trädgården i Oslo för att få reda på mer om arbetet med vilda kultursläktingar - och så tar han bussen till Bretagne för att få se den vilda strandbetan. Hösten är obevekligen här. Och med det hösttecken av olika slag. Som älgarnas brunst. Vår lyssnare Rickard Norrefeldt blev vittne till ett rejält älgbråk i skogen som slutade med både bröl och en simtur i sjön. Veterinär och älgexpert Jonas Malmsten är med och tolkar vad det var som hände. Och orrspel, det hör väl våren till? Jo, men det finns exempel på höstsspelande orrar. Vi reder ut vad det kan bero på. Att lära sig namnet på en växt är ofta något som går från förälder, eller mor- eller farförälder, till barnen. Det är tydligt även i Karin Gyllenklevs kråkvinkel där hon drar sig till minnes hur hennes pappa upprepade växternas vetenskapliga namn under deras promenader. Programledare är Joacim Lindwall. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där: Vi tar nyheterna djupare.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
Hamas säger sig vara redo att släppa israelisk gisslan i Gaza, men detaljerna är oklara. Enligt Mellanösternkännare Anders Persson är det i linje med vad experterna förväntade sig, men det är oklart om Hamas är beredd att gå med på detaljerna i USA:s förslag om vapenvila. Det är en nyckelfråga i Hamas svar, och det är oklart om det är en ärlig vilja att nå en lösning eller en förhalningsprocess.

Sveriges försvar ska rustas upp med lån på hundratals miljarder, men frågan är hur de ska betalas till. Två ekonomer, Karin Edmark och Daniel Waldenström, diskuterar olika lösningar, inklusive att låna pengar och att höja skatter. De pekar på att det är viktigt att prioritera och lägga ner varje år på försvaret.

Kanelbullens dag firas den 4 oktober, men frågan är om det är en tradition eller en lyckad pr-kampanj. Varumärkesexpert Eva Ossiansson menar att det är en blandning av båda, och att det är viktigt att ha en hårfin balansgång mellan att lyfta fram en specifik produkt och att inte göra det för mycket.

Hemtjänsten ska vara beredd på kriser, men många kommuner saknar en aktuell kontinuitetsplan. Hudiksvall har förbättrat sin beredskap efter stormen Hans 2022, men det är fortfarande en utmaning att ta sig till äldre som behöver hjälp.

En 15-årig pojke är gripen misstänkt för skjutningen i Gävle, där sex personer skadades. Polisen är försiktig med att ge ut information, men det är känt att pojken kommer att förhöras under förmiddagen.

I Tjeckien fortsätter parlamentsvalet idag, och en av de stora frågorna är det fortsatta militära stödet till Ukraina. Partiet Anno vill inte längre stödja Ukraina militärt, men det är oklart om det kommer att påverka valresultatet.

Cyberattackerna mot Sverige har ökat, och Nationellt Cybersäkerhetscenter har sett en ökning av överbelastningsattacker och lösenordsutpressning. Chef för Nationellt Cybersäkerhetscenter, John Billow, menar att det är viktigt att ha ett medvetande om hur man kan skydda sig själv och sina data.

Personer som nämns:

* Nasse Gora Morberg

* Mikael Kulle

* Anders Persson (Mellanösternkännare och statsvetare)

* Hamas

* USA

* Israel

* Netanyahu (Israels premiärminister)

* Trump (USA:s president)

* Karin Edmark (ekonom och medlem i Finanspolitiska rådet)

* Daniel Waldenström (ekonom och professor)

* Eva Ossiansson (varumärkesexpert och forskare)

* Tuija Nordström (undersköterska på hemtjänsten i Hudiksvall)

* Elin Ljung (verksamhetschef för äldreomsorgen i Hudiksvall)

* Magnus Haglund (kommundirektör i Örnsköldsviks kommun)

* Mikaela Prouchaska (samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen)

* Tobias Ahlén Svalbro (polisens presstalesperson)

* Oisin Cantwell (reporter på Aftonbladet)

* Jens Sjöström (Socialdemokraternas ordförande i Botkyrka)

* Magdalena Andersson (Socialdemokraternas partiledare)

* Ulf Kristersson (Moderaternas partiledare)

* Ebba Östlin (Socialdemokraternas tidigare ordförande i Botkyrka)

* Robert Zoster (journalist på tidningen Pravo)

* Vlad Cherbina (servitör på en restaurang i Prag)

* André Burda (tjeck)

* Martin Laris (statsvetare på Institutet för internationella relationer i Prag)

* Thomas Arenkiel (chef för Danmarks militära un

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Jessika Gedin: framtidens middagsbjudningar är dukade för drama Spanarna med Jessika Gedin, Patrik Hadenius och Maja Aase. Programledare Jossan Johansson. Veckans panel 3 oktober 2025Maja Aase - Nybörjare? JA TACK! Patrik Hadenius - tar tempen på familjedemokratin Jessika Gedin - framtidens middagsbjudningar är dukade för drama Programmet görs av:Programledare: Josefine Jossan Johansson Producent: Märta Myrstener Tekniker: Andreas Eriksson Musikredaktör: Berit Nygren Spanarna i P1 är ett underhållningsprogram för dig som är nyfiken på samtiden och framtiden. Här spekuleras med glimten i ögat. Från gårdagen. Sänds även på måndag kl 03:02.

Underhållning, Repris

Kristinehamn- Picasso valde Kristinehamn, välkommen du också Konstnären Bengt Olson lyckades få Pablo Picasso att välja Kristinehamn före New York. Men vem som kom på att slå mynt av händelsen i en slogan är fortfarande en gåta. Strax söder om Kristinehamns centrum tonar den 15 meter höga Picasso-statyn upp sig. Den vakar över Vänern och Vålösundet. Historien om hur den kom till Kristinehamn är smått osannolik då konstnären Bengt Olsson lyckades få Picasso att välja Kristinehamn före New York. Men hur händelsen tillslut blev en slogan verkar ingen riktigt veta. Medverkande: Bengt Olson, konstnär (arkivljud) Anders Svensson, chefredaktör Språktidningen Sänds även i kväll kl. 21.35 samt på torsdag kl. 14.50.

Dokumentärer

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Kriget om barnens telefoner Politiker och föräldrar runt om i världen agerar just nu mot techbolagen - för att stoppa barn från det de ser som faror med skärmar. Idén om att skärmar och sociala medier får barn att må dåligt har fått fäste på många håll i världen. Politiker lagstiftar om åldersgränser, föräldrar går samman och förbjuder smarta telefoner och stämmer sociala mediejättar. Men vad tycker kritikerna, och techbolagen själva, om det här? Och vad säger egentligen forskningen om samband mellan skärmar och barns psykiska ohälsa? Medverkande: Rachel Harper, rektor på St Patricks national school Greystones, Rachel Capatina och Jack Sweeney, elever på skolan, barnen Amy och Lucy och pappan Chris i byn Greystones, Marlena Murphy, mamma och volontär som jobbar med att sprida kunskap om projektet i Greystones, Martine, fransk mamma till fem barn - varav ett har tagit sitt liv, Lukazs Lindell, senior kommunikationschef med ansvar för Norden på Tiktok, Shannon Conney, forskare som testar modeller som ska uppskatta användares ålder genom biometrisk analys, Maha Aboulénén, f d. kommunikationschef för Google i Mellanöstern som nu driver ett bolag som hjälper företag och människor att sälja produkter på sociala plattformar, Catherine Crump, professor i teknikrätt på Berkeley University i USA, Kathleen Farley, på lobbyorganisationen Chamber of Progress i USA - som finansieras av bolag som Google, Amazon och Meta, Pete Etchells, professor i psykologi och vetenskapskommunikation vid Bath spa University i Storbritannien. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sr.se Reportrar: Katarina Andersson, Axel Kronholm, Anja Sahlberg Tekniker: Lisa Abrahamsson och Rasmus Håkans Producent: Johanna Sjöqvist johanna.sjoqvist@sr.se Sänds även på söndag kl. 19.03 samt natt mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Sänds även i morgon kl. 18.00 samt natt mot torsdag kl. 02.02..

Aktualiteter

Elrevolutionen kom av sig - då kan den ta fart igen Elförbrukningen ligger stilla på samma nivå som för 40 år sedan och vi använder nu mindre el än väntat. Elektrifieringen går också långsammare än planerna och det finns mycket osäkerhet. Tufft för vindkraften Konsumenter kan glädjas åt ett lågt elpris i norra Sverige, men det slår hårt mot elproducenter, framför allt vindkraften, enligt analytiker. "Just nu finns det ett förkrossande överskott. En riktig producentdräpare i norr. Det är en mycket prekär situation för vindkraftsproducenterna i norr", säger Arne Bergvik, energistrateg på Sigholm. Elektrifieringen dröjer Totalt sett går omställningen från fossila bränslen till el långsammare än väntat, men prognoserna är fortfarande att den kommer. Frågan är bara när. "Den här elektrifieringen är bra för konkurrenskraften, bra för klimatet och bra av beredskapsskäl. Det gör att den med stor sannolikhet kommer att hända", säger Gustav Ebenå, avdelningschef på Energimyndigheten. Vissa projekt håller tidsplanen Det är också stor variation bland de olika industriprojekten. Vissa håller tidsramarna, medan andra är kraftigt försenade och det finns en stor osäkerhet kring dem. "Den stora bilden är att kursen står fast, men med lite fördröjning", säger Malin Strand på Energiforsk. Ingen ny produktion Just nu är elpriset så lågt att det inte byggs någon ny elproduktion vittnar flera bolag om, senast i raden är Fortum. "Det är bara att titta på hur det har sett ut i Sverige. Det fattas inte några nya investeringsbeslut i ny elproduktion i det här landet, för det går inte att räkna hem det. Det är en svår situation". Programledare: Victor Jensen Producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Gustav Ebenå, avdelningschef på Energimyndigheten Malin Strand, affärsutvecklingschef på Energiforsk Peter Strannegård, Sverigechef Fortum Arne Bergvik, energistrateg Sigholm ekonomiekotextra@sverigesradio.se Sänds även i kväll kl. 22.35.

Ekonomi

Kultur

Författare och skådespelare läser poesi från nu och då, när och fjärran. Sänds även kl. 21.45.

Kultur

Från måndagen. Sänds även i natt kl. 02.35.

Sociala frågor, Repris

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

I Ekots lördagsintervju ställs makten till svars. Sänds även i morgon kl 06:03 samt natt mot tisdag kl 04:02.

Aktualiteter

Från i onsdags.

Ekonomi

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Stoppa jobbiga tankar - så gör du Erica får sin första tvångstanke när hon är 12 år gammal och hennes mamma drabbas av cancer. "Tänk om jag vill att mamma dör", tänker Erica. Tanken har ingen förankring i verkligheten men går inte att få bort. Tanken skapar mycket ångest och blir början på många år av jobbiga tankar. Till slut biktar hon sig och berättar det här för sin mamma. Veckans program tar itu med olika typer av jobbiga tankar som inte vill släppa taget. Det är katastroftankar, ältande, tvångstankar och tankar som ställer sig i vägen när du till exempel ska prestera något. Det finns sätt att stoppa tankar på, eller i varje fall få dem att blekna och ta mindre plats i ditt huvud. Medverkande: Linda Jüris, psykolog, Camilla Sköld, forskar och utbildar om Mindfullness vid Karolinska Institutet, Johan Plate, idrottspsykologisk rådgivare, Marie Banich, professor i kognitiv neurovetenskap på University of Colorado at Boulder. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Stina Näslund Reporter: Olivia Sandell Från tisdagen.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i torsdags.Sänds även i natt kl. 00.02.

Aktualiteter, Repris

Misstagen som vapenindustrin inte vill upprepa Ända från rymden går det att se att Europa rustar upp. Och när alla länder vill köpa vapen samtidigt förvandlas industrin. När upprustningen ska gå fort behöver Försvarsmakten tänka om och inte bara köpa det som alltid inhandlats. Sverige rustar upp under pågående krig i Europa och senaste gången man gjorde det var det ändå för lite och för sent. Försvarsindustrin jobbar på att undvika misstagen som gjorts tidigare när det varit stressigt att rusta upp. MedverkandeBirgit Karlsson - Professor emerita i ekonomisk historia, Göteborgs universitet Neil Sexton - Talesperson, DSEI UK Jonas Lotsne - Brigadgeneral, chef för verksamhetsområde armémateriel på Försvarets Materielverk, FMV. Jens Holzapfel - affärsdirektör Nordic Air Defence Edvin Resebo - VD Amexci Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas Ljudkällor: Sveriges Radio, SVT Text: Sylvia Dahlén, Sveriges Radio Från i onsdags.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Sänds även i natt kl. 00.33.

Teater

Brott och plats I det här avsnittet undersöker vi om det är möjligt att minska kriminaliteten i ett utsatt område, genom att riva hela kvarter och bygga nytt.

Dokumentärer

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Nobelpristippade Alexis Wright - "Fantastisk läsning" Bokcirkeln: Förra året var Alexis Wright från Australien en nobelpristippad favorit. Nu kommer hennes mest centrala verk på svenska: Praiseworthy. Alexis Wright, född 1950, tillhör Waanyifolket i Australien och är en förespråkare för urbefolkningen och aboriginernas landrättigheter. Hennes roman Praiseworthy är en berättelse på över 700 sidor och är översatt till svenska av Jesper Högström. Författarna Christoffer Carlsson och Christina Wahldén har läst Praiseworthy och samtalar med Marie Lundström. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Producent: Andreas Magnell Tekniker: Lotta Linde-Rahr Sänds även på måndag kl. 13.00 samt natt mot tisdag kl. 03.02.

Kultur

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Om frestelser En stunds stillhet inför helgen, med Camilla Lif Jag vill verkligen inte hamna i fördärvet, men jag har ett ganska dåligt immunförsvar mot frestelser, kan jag tycka. Camilla Lif är präst i Katarina församling, i Stockholm Text Matteusevangeliet 18:7-10 Klockor Emmaboda kyrka, i Växjö stift Musik Du omsluter mig (psalm 768) med Thomas Hellsten Producent Siri Ambjörnsson Klippan Produktion helgsmal@sverigesradio.se

Andliga frågor

Överlevaren Gustav III Han var en mästare på att skapa politiska kriser, men också på att överleva dem. Vi bekantar oss med överlevaren Gustav III! Såväl 1772 som 1789 försökte, och lyckades, Gustav III förändra Sverige och sin politiska position. Genom list, övertygande propaganda och en karismatisk personlighet överlevde Gustav III de kriser som han själv hade skapat och i aktuella boken Överlevaren tecknar historikern Hugo Nordland kungens stormiga politiska liv. Dessutom berättar Dick Harrison om vad som kunde ha hänt om Gustav II Adolf och Sverige aldrig hade gått in i Trettioåriga kriget! Från i torsdags.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Tradwifefeminismen Har kvinnokampen gjort en u-sväng? Vad gör svenska kullager i de ryska drönarna? Och varför är det en fråga på liv och död om män ska stå eller sitta på när de kissar? Svenska Åsa Linderborg, norska Hilde Sandvik och danske Hassan Preisler pratar likheter och skillnader mellan våra skandinaviska länder. Ett samarbete mellan Sveriges Radio, norska NRK och danska DR inom ramen för Nordvision. I Sveriges Radios app kan du lyssna på avsnittet med text till. Sänds även natt mot måndag kl. 03.02.

Kultur

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från gårdagen.

Underhållning, Repris

Christina Herrström - Ordet förlåt betyder ingenting - Så lär man barn att inte lyssna på sin medfödda friska protest mot andras kränkningar. Repris från 19 april 2025. Mitt namn är Christina Herrström Schildt. Jag är författare och dramatiker. Varför jag är det vet jag inte. Det är tillfälligheternas spel. Om det är bra eller dåligt vet jag inte heller. Och det är så våra liv ser ut, en blandning av slump och vilja. Men vilket liv man än har försöker man orientera sig i vad det är att vara människa. Ibland är det lätt, ibland är det nästan omöjligt att skapa mening, men vi envisas med att skapa den. Den kraft, de tvivel och den kärlek som dessa komplicerade varelser som är vi besitter, inspirerar mig att skriva. Hur vi hanterar vårt människoskap, tolkar, begränsar och växer. Ibland går det bra, ibland går det dåligt, men en sak är säker, allt är i rörelse. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från morgonen.

Andliga frågor, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Skjuta ner drönare eller vänta - där går Europas röda linjer Drönarstörningar och luftrumskränkningar sätter Europas försvar på prov. Hur rustat är Danmark för det som sker och hur svarar Nato? Efter en vecka med upprepade drönarstörningar runt bland annat danska flygplatser talar Danmarks statsminister Mette Frederiksen om "en ny verklighet" för sitt land och för Europa. Samtidigt ska EU:s alla stats- och regeringschefer samlas för toppmöte i just Köpenhamn. Hör om hur Danmark, Nato och EU agerar för att möta situationen med drönarna och om de strategiska vägvalen framåt. När är det rätt att skjuta ner drönare eller flyg som kränker luftrummet och varför gjordes det i Polen men inte i Danmark? Trumps gir om Ukraina ger Europa öppningSamtidigt som Nato och Europa ställs inför nya prövningar har Donald Trump gjort en helomvändning i hur han formulerar sig om kriget i Ukraina. Den amerikanske presidenten pratar nu om Ryssland som en "papperstiger". EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppges också nu ha en direktkontakt med Vita huset. Vad betyder det här för Europa? Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Magnus Christiansson, forskare vid Försvarshögskolan. Programledare: Parisa Höglund Producent: Therese Rosenvinge Från i tisdags.

Aktualiteter, Repris

Kristinehamn- Picasso valde Kristinehamn, välkommen du också Konstnären Bengt Olson lyckades få Pablo Picasso att välja Kristinehamn före New York. Men vem som kom på att slå mynt av händelsen i en slogan är fortfarande en gåta. Strax söder om Kristinehamns centrum tonar den 15 meter höga Picasso-statyn upp sig. Den vakar över Vänern och Vålösundet. Historien om hur den kom till Kristinehamn är smått osannolik då konstnären Bengt Olsson lyckades få Picasso att välja Kristinehamn före New York. Men hur händelsen tillslut blev en slogan verkar ingen riktigt veta. Medverkande: Bengt Olson, konstnär (arkivljud) Anders Svensson, chefredaktör Språktidningen Från i morse. Sänds även i morgon kl. 18.45.

Dokumentärer, Repris

Författare och skådespelare läser poesi från nu och då, när och fjärran. Från kl 12:00.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Lennart och Joel hyllar det filippinska i sig Två framgångsrika svenska matprofiler. Matfotografen Lennart Weibull och kocken Joel Åhlin. Nu återupptäcker de den filippinska maten. Och sina rötter. Kocken Joel Åhlin, känd från flera ställen i Stockholm: Tjoget, Agrikultur och Bar Agrikultur. Och matfotografen Lennart Weibull, som gjort hur många kokböcker och tidningsjobb som helst. Båda med filippinska mammor. - Vi kom på hur mycket gemensamt vi hade, säger Joel Åhlin. I uppfostran, mat, uppväxt och också hur lite vi har anammat vår bakgrund från Filippinerna. Men nu har de rest tillbaka till Filippinerna, bokstavligt och i minnet, och tillsammans gjort en kokbok om filippinsk mat. När Filippinerna nämns handlar det oftast om naturkatastrofer och fattigdom. Lennart och Joel berättar om ett vackert och välkomnande land. Med en kultur och matkultur som både är europeisk och asiatisk, formad av de omgivande länderna och en lång kolonial historia med Spanien och USA. - Jag känner mig mycket mer filippinsk nu, säger Lennart. Och framför allt väldigt stolt. Det är viktigt att komma ihåg var man kommer ifrån, även om man inte har vuxit upp där. - Jag tror också att det är viktigt för barnen, säger Joel. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Elrevolutionen kom av sig - då kan den ta fart igen Elförbrukningen ligger stilla på samma nivå som för 40 år sedan och vi använder nu mindre el än väntat. Elektrifieringen går också långsammare än planerna och det finns mycket osäkerhet. Tufft för vindkraften Konsumenter kan glädjas åt ett lågt elpris i norra Sverige, men det slår hårt mot elproducenter, framför allt vindkraften, enligt analytiker. "Just nu finns det ett förkrossande överskott. En riktig producentdräpare i norr. Det är en mycket prekär situation för vindkraftsproducenterna i norr", säger Arne Bergvik, energistrateg på Sigholm. Elektrifieringen dröjer Totalt sett går omställningen från fossila bränslen till el långsammare än väntat, men prognoserna är fortfarande att den kommer. Frågan är bara när. "Den här elektrifieringen är bra för konkurrenskraften, bra för klimatet och bra av beredskapsskäl. Det gör att den med stor sannolikhet kommer att hända", säger Gustav Ebenå, avdelningschef på Energimyndigheten. Vissa projekt håller tidsplanen Det är också stor variation bland de olika industriprojekten. Vissa håller tidsramarna, medan andra är kraftigt försenade och det finns en stor osäkerhet kring dem. "Den stora bilden är att kursen står fast, men med lite fördröjning", säger Malin Strand på Energiforsk. Ingen ny produktion Just nu är elpriset så lågt att det inte byggs någon ny elproduktion vittnar flera bolag om, senast i raden är Fortum. "Det är bara att titta på hur det har sett ut i Sverige. Det fattas inte några nya investeringsbeslut i ny elproduktion i det här landet, för det går inte att räkna hem det. Det är en svår situation". Programledare: Victor Jensen Producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Gustav Ebenå, avdelningschef på Energimyndigheten Malin Strand, affärsutvecklingschef på Energiforsk Peter Strannegård, Sverigechef Fortum Arne Bergvik, energistrateg Sigholm ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från kl. 11.35. Sänds även natt mot måndag kl. 00.35.

Ekonomi, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Hilma af Klints förbannelse 100 år efter att Hilma af Klint målade sina tavlor har hon blivit Sveriges största konstfenomen. Samtidigt pågår en maktkamp om konsten, en härva som bara växer. En stor utställning på Moderna museet 2013 blir startskottet för mystikern Hilma af Klints framgångsvåg. Fem år senare ställs hennes konst ut på Guggenheimmuseet i New York. Utställningen hyllas av kritiker och slår alla tidigare besöksrekord. - Den utställningen satte Hilma på världskartan. Och det är i och med den utställningen som Hilmas konst blir värdefull, säger Erik af Klint. Samtidigt uppstår en gåtfull maktkamp om konsten och om Hilma af Klints andliga budskap, en härva som bara växer och suger in allt fler personer. Konflikten innefattar bland annat styrelsekupper, ett stoppat tempelbygge och advokatkostnader för miljoner. En del av bråken handlar om styrelsens inflytande över stiftelsen Hilma af Klints verk. - Målningarna har blivit en liten förbannelse för familjen af Klint. De har blivit lika besatta av mystiken i dem som många andra, säger journalisten Martin Aagård. En dokumentär om konst, besatthet och pengar. Och om budskap från andra dimensioner. Ett program av Jesper Huor Producent: Ylva Lindgren Research: Emma Broman Slutmix: Christian Jangegård Programmet är gjort 2025. Hör fler dokumentärer av Jesper Huor: Kulturprofilen, kvinnorna och Akademien Bibliotekarien Fallet Peter Mangs Gåtan Göran Lindberg Från i söndags.

Dokumentärer, Repris