SR, P1 2025-10-19
Fullständig tablå
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
597: Plikten framför allt när Centerpartiet jagar ny ledare Hatts avgång riktar strålkastarljuset mot det hätska samtalsklimatet i politiken och Miljöpartiet stakar ut vägen mot valet på partikongress. Anna-Karin Hatts avgång har fått alla att prata om det höga tonläget i den politiska debatten. Partier från höger till vänster är eniga om att det är avgörande för demokratins väg framåt att hålla en sansad nivå på debatten. Men har debattklimatet blivit grövre eller har det varit så här länge? I helgen samlas Miljöpartiet i Västerås för partikongress. Vägen framåt för partiet ska stakas ut och valet ligger runt hörnet. Vilka frågor kommer det att blåsa upp till storm kring - och varför bävar Magdalena Andersson inför en av dem? Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentatorer. Programledare: Parisa Höglund Producent: Mattias Dellert Från i torsdags.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Tablåinnehåll
Från i eftermiddags.
Anmärkning
Teater
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Den stora vokaldansen - när svenskan förändrades i grunden Under medeltiden ändrades vokalerna i det svenska språket. I veckans avsnitt ger vi exempel på hur orden lät innan vokalerna förändrades. Vokalskiftet i yngre fornsvenska. Så kan det också kallas, men vi väljer det roligare namnet: Den stora vokaldansen. Under 1300- och 1400-talet händer inträffar nämligen ett skifte i uttalet vokaler i svenskan. - Det som händer då det är att vi får de moderna vokaler som vi har idag, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Moderna vokalförskjutningarÄven i modern tid finns det förskjutningar av vokaler. Yngre personer har ofta anammat ett nytt sätt att uttala vissa vokaler. Vad har till exempel unga tjejer i Göteborg gemensamt med bohuslänningar och Lidingöbor? Svaret: En specifik vokal. Gäst i avsnittet är Lena Wenner, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminne. - Det sker en variation i språket hela tiden, framförallt vokalerna är lite flyktiga. En ljudförändring som pågår just nu är de långa ä- och ö-ljuden, men det har hållit på i några decennier, säger hon. Språkfrågor i avsnittetÄr det Blekingedialekt att säga "sjytton", "sjyttio" och "skjytsa"? Vi har bara ett långt a-ljud i svenskan, förutom i ordet "fan". Varför är det så? Mer om vokalförändringarLäs Stora vokaldansen av Gun Widmark (från 1998). Läs blogginlägget Vokaler i förändring av Lena Wenner (från 2020). Läs doktorsavhandlingen När lögnare blir lugnare av Lena Wenner (från 2010) Läs studentuppsatsen Främre realisation av kort /u/ i nordvästra Skåne av Lisa Borglin (från 2025). Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Från i måndags. Sänds även kl. 14.03.
Anmärkning
Vetenskap, Repris
Tablåinnehåll
Så riskerar Sverige att gå vilse i drönarhetsen I Ukraina har drönaren blivit slagfältets gigant - men det betyder inte att drönare kommer spela samma roll i framtiden. Med små, billiga drönare som släpper handgranater har både ryska och ukrainska soldater visat att man kan slå ut stridsvagnar värda flera miljoner kronor. På båda sidor satsar man nu på drönare i stället för andra vapensystem. Ukrainakriget har fått försvarsmakter världen över att satsa på drönare, men vissa experter varnar för att man riskerar att stirra sig blind på fel saker - särskilt när luftförsvaret samtidigt blir både effektivare och billigare. "Vi ser peaken för den här typen av drönare som används nu", säger Jussi Myllyluoma, operativ chef på försvarsföretaget Mimicrys. TEXT: Kalle Glas MEDVERKANDE Jussi Myllyluoma, operativ chef på försvarsföretaget Mimicrys Angelica Persson, affärsutvecklare på Saab Claes Aronsson, programledare Sylvia Dahlén, programledare Ljudkällor: Expressen, BBC, SR, SVT, Youtube Från i onsdags.
Anmärkning
Dokumentärer, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Salman Schocken - från varuhuskung till mecenat Salman Schocken föddes in i fattigdom men startade på 30-talet en av Tysklands största varuhuskedjor, vinsten gick till att starta ett bokförlag. Salman Schocken föddes in i fattigdom, startade en varuhuskedja på 1930-talet som blev en av Tysklands största och använde vinsten till att starta ett bokförlag. Han ville främja judisk kultur och var mecenat åt många betydande författare och filosofer. Medverkande: Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap Göteborgs universitet Nathan Shachar, journalist, mellanösternkorrespondent Joshua Cohen, författare Reporter: Anna Maria Höglund Producent: Elin Iskra Lyssna på alla säsonger av Bildningsbyrån på UR Play Från i måndags.
Anmärkning
Utbildning, Repris
Tablåinnehåll
"Får jag gå på gay-klubb med personlig assistans?" Frida har samlat sina assistenter runt ett bord. För att be om deras godkännade. Hon vill leva öppet och utan skam. Men att ha ett privatliv är ingen självklarhet, när assistenter finns närvarande dygnet runt. "Jag var rädd för att de skulle säga, gud vad äckligt så får du inte göra" berättar Frida. Den här säsongen av Funk i P1 handlar om sex, sexualitet, kärlek och relationer. Om fördomar och hinder men kanske mest om möjligheter. I fem avsnitt möter vi fem olika personer som delar med sig av berättelser från sina liv, med mycket humor och stort allvar. Dokumentärserien görs av Olivia Sandell och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1. Från i måndags.
Anmärkning
Sociala frågor, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Viktmedicinen förstörde festen Fem kvinnor tar plats vid ett middagsbord. Faten dignar av mat men vännerna tar inte för sig. De har ingen aptit längre. Karin Nygårds är en av gästerna på middagen och hon liksom de andra äter aptitsänkande läkemedel. I hela sitt liv har Karin haft ett komplicerat förhållande till mat. Hon har kämpat med att äta mindre och att gå ner i vikt. Hon har letat förklaringen till sin övervikt i sig själv och trott att det var henne det var fel på. Men när hon får aptithämmande medicin inser hon att det är kemi det handlar om. Det har gått ett par år sedan de aptithämmande läkemedlen mot fetma kom ut på marknaden, men hur påverkar medicinerna livet och personerna som tar medicinen? Är de här läkemedlen lösningen på överviktsproblemen eller är de bara ännu en bantarfluga? Medverkande: Ylva Trolle Largerros, överläkare vid Centrum för obesitas, Erik Hemmingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, Elisabet Jerlhag, professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Stina Näslund Reporter: Olivia Sandell Från i tisdags.
Anmärkning
Vetenskap, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Both Sides Now - sången som levt ett helt liv "Both Sides now" är en sång som följt Joni Mitchell genom hela karriären. Den har åldrats, blivit långsammare, fått rynkor och många erfarenheter. När den kanadensiska amerikanska sångerskan och låtskrivaren Joni Mitchelll var strax över tjugo satt hon på ett flygplan högt ovanför den amerikanska kontinenten. Inspirerad av den roman hon just läste tittade hon ut genom fönstret, såg molnen nedanför och började genast, som i trans, skriva sin blivande klassiker "Both sides now". Nu finns den i tre olika versioner. Richard Dinter följer sången från ungdomsåren till ålderdomen.
Anmärkning
Kultur
Tablåinnehåll
Långflyttande monarkfjärilar och invasiva arter i havet Monarkfjärilen flyttar från Mexiko till Kanada, och tillbaka. Hur går det till? Och vid svenska västkusten lever numera invasiva klängmedusor och stillahavsostron. Klängmedusa, blåskrabba, filtsjöpung och stillahavsostron. Det är några av de invasiva arter som numera går att hitta i havet utefter västkusten i Sverige. I takt med stigande temperaturer går etableringen av nya arter allt snabbare. Vår fältreporter Lisa Henkow finns på Göteborgs marinbiologiska laboratorium vid Göta älvs mynning tillsammans med Anna Dimming, som jobbar med invasiva arter på Länsstyrelsen Västra Götaland. Hon berättar hur arterna kom hit, vad som görs för att hindra att de ta över och om det över huvud taget är möjligt när havet saknar gränser. Men här kan allmänheten hjälpa till, menar Anna Dimming. Och så möter vi de karismatiska och gåtfulla monarkfjärilarna. På vintern samlas de i de mexikanska bergen på 3 000 meters höjd. Där övervintrar de så tätt på oyamelträden att stammarna knappt syns. När våren kommer parar de sig, och sedan ger sig honorna av norrut på det som kommer att bli en tusentals kilometer och flera generationer lång resa. Men hur hittar de till Kanada, och hur vet fjärilarna i Kanada hur de ska hitta tillbaka till bergen i Mexiko där deras gammel-gammel-mormor en gång föddes? Frilansjournalisterna Lasse Edfast och Irma Eneroth har vandrat upp i bergen för att bli vittnen till de lysande orangea fjärilarnas sovstund, älskog, död och avfärd. Vi fick ett mejl från Jörgen Vikström på Frösön. Sju par skidpjäxor hade tillfälligt placerats i sommarhuset för att ge plats åt sambons storslagna födelsedagsfest. Nu i oktober var det dags att hämta hem pjäxorna. Men då var samtliga pjäxor fyllda med svamp, från tårna och upp i de höga pjäxskaften. Tack och lov verkade svampen inte ha växt fram ur pjäxorna, utan Jörgens misstankar är att det är någon som packat i dem där som i ett förråd. Men vem kan det vara? Vi ringer upp en expert för att reda i mysteriet. Ett annat mysterium ramlade Alice Arveskär, 7 år, över häromveckan i Herrestad i Värnamo, där hennes mormor och morfar bor. Hon såg något i vattnet som såg ut som en pinne, fast den rörde på sina ben. Hon tror att det kan vara en vattenskorpion och undrar om den är vanlig. Scarlett Szpryngiel, expert på halvvingar, svarar på Alices frågor. I veckans kråkvinkel av Joacim Lindwall saktas tempot ner till snigelfart. Programledare är Karin Gyllenklev. Från gårdagen.
Anmärkning
Fritid och hobby, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Långflyttande monarkfjärilar och invasiva arter i havet Monarkfjärilen flyttar från Mexiko till Kanada, och tillbaka. Hur går det till? Och vid svenska västkusten lever numera invasiva klängmedusor och stillahavsostron. Klängmedusa, blåskrabba, filtsjöpung och stillahavsostron. Det är några av de invasiva arter som numera går att hitta i havet utefter västkusten i Sverige. I takt med stigande temperaturer går etableringen av nya arter allt snabbare. Vår fältreporter Lisa Henkow finns på Göteborgs marinbiologiska laboratorium vid Göta älvs mynning tillsammans med Anna Dimming, som jobbar med invasiva arter på Länsstyrelsen Västra Götaland. Hon berättar hur arterna kom hit, vad som görs för att hindra att de ta över och om det över huvud taget är möjligt när havet saknar gränser. Men här kan allmänheten hjälpa till, menar Anna Dimming. Och så möter vi de karismatiska och gåtfulla monarkfjärilarna. På vintern samlas de i de mexikanska bergen på 3 000 meters höjd. Där övervintrar de så tätt på oyamelträden att stammarna knappt syns. När våren kommer parar de sig, och sedan ger sig honorna av norrut på det som kommer att bli en tusentals kilometer och flera generationer lång resa. Men hur hittar de till Kanada, och hur vet fjärilarna i Kanada hur de ska hitta tillbaka till bergen i Mexiko där deras gammel-gammel-mormor en gång föddes? Frilansjournalisterna Lasse Edfast och Irma Eneroth har vandrat upp i bergen för att bli vittnen till de lysande orangea fjärilarnas sovstund, älskog, död och avfärd. Vi fick ett mejl från Jörgen Vikström på Frösön. Sju par skidpjäxor hade tillfälligt placerats i sommarhuset för att ge plats åt sambons storslagna födelsedagsfest. Nu i oktober var det dags att hämta hem pjäxorna. Men då var samtliga pjäxor fyllda med svamp, från tårna och upp i de höga pjäxskaften. Tack och lov verkade svampen inte ha växt fram ur pjäxorna, utan Jörgens misstankar är att det är någon som packat i dem där som i ett förråd. Men vem kan det vara? Vi ringer upp en expert för att reda i mysteriet. Ett annat mysterium ramlade Alice Arveskär, 7 år, över häromveckan i Herrestad i Värnamo, där hennes mormor och morfar bor. Hon såg något i vattnet som såg ut som en pinne, fast den rörde på sina ben. Hon tror att det kan vara en vattenskorpion och undrar om den är vanlig. Scarlett Szpryngiel, expert på halvvingar, svarar på Alices frågor. I veckans kråkvinkel av Joacim Lindwall saktas tempot ner till snigelfart. Programledare är Karin Gyllenklev. Från gårdagen.
Anmärkning
Fritid och hobby, Repris
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Anmärkning
Väder
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
I Ekots lördagsintervju ställs makten till svars. Från gårdagen. Sänds även natt mot tisdag kl. 04.02.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Anmärkning
Aktualiteter
Tablåinnehåll
Mellerud - Hårda bud i Mellerud 2010 bestämmer sig Melleruds kommunalråd att klistra upp dekaler med meningen Hårda bud i Mellerud på kommunens bilar. Det skulle han inte ha gjort. Exakt hur och när en slogan eller en mening kom till kan vara knepigt att fastslå och detta gäller för meningen som fått fäste i Mellerud - hårda bud i Mellerud. Legenden säger att det var ett fotbollslag i Göteborg som myntat meningen efter att ha åkt på däng av Mellerud. 2010 fick meningen nytt liv med hjälp av kommunens dekaler på hemtjänstens bilar. Men alla uppskattade inte tilltaget. Medverkande: Camilla Wikberg, reporter P4 Väst Robert Svensson, före detta centerpartistiskt kommunalråd i Mellerud Helena Nordström, expert på platsmarknadsföring Från i går. Sänds även på torsdag kl. 14.50.
Anmärkning
Dokumentärer, Repris
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Anmärkning
Väder
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Trigga din nyfikenhet med spännande fakta om universum, AI, människokroppen och mycket mer - i Sveriges Radios podd om vetenskap. Sänds även i morgon kl. 18.35.
Anmärkning
Vetenskap
Tablåinnehåll
Från i torsdags.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Anmärkning
Väder
Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Mauri Hermundsson - "ett cyniskt litet as"? Han är känd för sin värme och nyfikenhet. Varför grubblar Mauri Hermundsson då över om han är ett "cyniskt litet as"? Mauri Hermundsson har på kort tid blivit en av Sveriges största mediepersonligheter. Med miljoner visningar på sina YouTube-videor, en maktbas i sociala medier och flera programledaruppdrag i "gammel-tv", har han blivit något så ovanligt som ett ansikte som går hem i alla generationer. Pojken som växte upp utan skärmar i ett antroposofhem i Järna har blivit kung i uppmärksamhets-ekonomins värld. Men vad händer med självkänslan när man värderar sin prestation i antalet klick? "Ett experiment vi gör"I den här Söndagsintervjun berättar han om vilken gåva det var att han inte fick titta på tv under sina första 15 år och varför han inte skulle tillåta sina egna barn att ha en skärm. Dessutom blir det en jakt på ett "inre rum", och så en hypnotisk vägg som ställer till problem. Programledare: Martin Wicklin Producent: Filip Bohm Kontakt: sondagsintervjun@sr.se Sänds även kl. 21.03 samt natt mot onsdag kl. 01.02.
Anmärkning
Aktualiteter
Tablåinnehåll
Hur arkitektonisk design kan minska brottslighet. Från i går.
Anmärkning
Dokumentärer, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik, trender och analyser. Sänds även kl. 22.05 samt natt mot tisdag kl. 01.02.
Anmärkning
Aktualiteter
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik, trender och analyser. Sänds även kl. 22.05 samt på tisdag kl. 01.02.
Anmärkning
Aktualiteter
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Gudstjänst - att lyssna i tro Gudstjänst från Skogskapellet i Oskarshamn. Prästen Magdalena Devall predikar på temat "att lyssna i tro" och en ensemble från Oskarshamns församling spelar, sjunger och och framför texter i en scenisk gestaltning. Ur predikan: Att tro är ett pågående arbete: stoppa ner nävarna i jorden, gräva, rensa, gödsla, så nytt, se det växa, göra om, göra rätt - tror man, vattna, kratta. Emellanåt vila. Texter: Ps 19:5-15 5 Mos 30: 11-16 Jak 2:8-13 Mark 10: 17-27 Musik: Bli stilla - Josefina Gniste och Alfred Nygren SvPs 205 Vila i din väntan Den jag kunde va - Mikael Wiehe Ikaros - Björn Afzelius Mitt rätta jag- Bo Sundström Den jag ville vara - Benny Andersson SvPs 762 Du är en bön SvPs 522 I Guds tystnad får jag vara Medverkande: Magdalena Devall, präst Sofia Devall, piano och solist Herman Wictorzon, gitarr Maria Karlsson Melissa Wagenius Theodor Bisak Producent: Lina Hedmark Kristoffer Hjälmberg, tekniker liv@sverigesradio.se
Anmärkning
Andliga frågor
Tablåinnehåll
Rendezvous med musik från 1925-2025 Idag sänder P2 det 1000:e avsnittet av Rendezvous! Musikprogrammet där Kristjan Saag sedan 2006 skapat fredagsstämning med svängiga låtar från de senaste 100 åren. Producent: Tommy Johansson Från i fredags.
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
Från i fredags.
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Anmärkning
Väder
Tablåinnehåll
Kulturkollen: AI-tjänsterna slår ner som bomber - vad väntar när man inte kan se vad som är verkligt? Hur ser spåkulan ut för AI-revolutionen? Om detta språkar programledare Andrea Valderrama och P3:s techreporter Evelina Galli.
Anmärkning
Kultur
Tablåinnehåll
Den stora vokaldansen - när svenskan förändrades i grunden Under medeltiden ändrades vokalerna i det svenska språket. I veckans avsnitt ger vi exempel på hur orden lät innan vokalerna förändrades. Vokalskiftet i yngre fornsvenska. Så kan det också kallas, men vi väljer det roligare namnet: Den stora vokaldansen. Under 1300- och 1400-talet händer inträffar nämligen ett skifte i uttalet vokaler i svenskan. - Det som händer då det är att vi får de moderna vokaler som vi har idag, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Moderna vokalförskjutningarÄven i modern tid finns det förskjutningar av vokaler. Yngre personer har ofta anammat ett nytt sätt att uttala vissa vokaler. Vad har till exempel unga tjejer i Göteborg gemensamt med bohuslänningar och Lidingöbor? Svaret: En specifik vokal. Gäst i avsnittet är Lena Wenner, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminne. - Det sker en variation i språket hela tiden, framförallt vokalerna är lite flyktiga. En ljudförändring som pågår just nu är de långa ä- och ö-ljuden, men det har hållit på i några decennier, säger hon. Språkfrågor i avsnittetÄr det Blekingedialekt att säga "sjytton", "sjyttio" och "skjytsa"? Vi har bara ett långt a-ljud i svenskan, förutom i ordet "fan". Varför är det så? Mer om vokalförändringarLäs Stora vokaldansen av Gun Widmark (från 1998). Läs blogginlägget Vokaler i förändring av Lena Wenner (från 2020). Läs doktorsavhandlingen När lögnare blir lugnare av Lena Wenner (från 2010) Läs studentuppsatsen Främre realisation av kort /u/ i nordvästra Skåne av Lisa Borglin (från 2025). Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Från i tisdags.
Anmärkning
Vetenskap, Repris
Tablåinnehåll
Från i måndags.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Marie Antoinette - tidig influencer och... tradwife? Intresset för mode bidrog till hennes död, men det är också mode som fått hennes namn att leva vidare. Vi talar förstås om den franska drottningen Marie Antoinette. Denna kvinna som 1793 blev giljotinerad vid 37 års ålder. Idag ska vi glänta på dörren till Marie Antoinettes enorma garderob. Hon lät inte bara beställa 300 nya klänningar om året, hon bar aldrig samma outfit två gånger. Hennes klädbudget låg på drygt tio miljoner kronor per år, i dagens penningvärde. På Victoria and Albert Museum i London pågår just nu - och fram till i vår - utställningen "Marie-Antoinette's Style". Där berättar kläder, porslin, skulpturer, smycken och bilder från över 250 år historien om en av världens mest mytomspunna personer, vi hör curatorn Sarah Grant berätta om utställningen. Till sin hjälp för att bli en sorts 1700-talets "influencer" av rang hade Marie Antoinette ett par skickliga kvinnor. En av dem var Rose Bertin som stod bakom idéerna till hennes klänningar, och accessoarer. Den andra kvinnan som bidrog till att Marie Antoinette, och hennes stil, synliggjordes var konstnären Elisabeth Vigée Le Brun. Vi ringer upp Cécile Berly, fransk historiker specialiserad på 1700-talet för att höra mer om kvinnorna bakom Marie Antoinettes stil. Nyligen lät Netflix meddela att de är i full fart med att producera en långfilm om Axel von Fersen, och hans syster Sophie, som under sin tid var kända som ett av Europas hetaste "it-syskon" par. Rollen som Axel von Fersen kneps av skådespelaren Christian Fandango, som förutom mask och kostym, även hade andra knep för att komma in i rollen som Marie Antoinettes älskare. Från i fredags.
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
En underhållande podd om hjärnan och psyket. Sänds även i natt kl. 03.02 samt i morgon kl. 14.03.
Anmärkning
Kultur
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Efter hedersvåldet (R) Leyla och Shams lever gömda, på rymmen undan hedersvåldet. Nu måste de fatta ett beslut: fortsätta fly eller gå tillbaka till familjen? Dokumentären sändes första gången 2023. Efter hedersvåldet är ett program om tiden efter uppbrottet från familjen. Både Leyla och Shams har vuxit upp i en hederskultur. De har tagit det första steget och lämnat sina föräldrar. Men vad händer nu när vuxenlivet närmar sig? Vad väger tyngst i valet mellan frihet och en familj? Sima Hosseini är utbildad journalist och socionom och arbetar med våldsutsatta kvinnor. Sigrid Edsenius är reporter och producent på Sveriges Radios dokumentärredaktion. sigrid.edsenius@sverigesradio.se Producent: Martin Jönsson martin.jonsson@sverigesradio.se Slutmix: Agnes Cassel Har du upplevt hedersvåld?Hit kan du vända dig om du är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. GAPF - Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime Du kan vända dig till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp på telefonnummer 070-000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt och du som ringer kan vara anonym. Kvinnofridslinjen Till kvinnofridslinjen kan du ringa dygnet runt. Samtalen är kostnadsfria och du kan ringa anonymt. Du når kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-50 50 50. TRIS - Tjejers rätt i samhället Till TRIS kan du vända dig anonymt för att få stöd och råd. Jourtelefonen är öppen vardagar mellan 09:00 och17:00 och du ringer på telefonnummer 010-255 9191. Terrafem Till Terrafem kan du ringa för att få stöd och råd. Du kan nå Terrafem på vardagar mellan 09.00 och18:00 på telefonnummer 020-52 10 10. Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck På www.hedersfortryck.se kan du läsa om hedersrelaterat våld och förtryck och få mer information om vart du kan vända dig för att få hjälp. Sänds även på lördag kl. 05.02 samt kl 23:05.
Anmärkning
Dokumentärer
Tablåinnehåll
Från i torsdags.
Anmärkning
Aktualiteter
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Anmärkning
Dokumentärer
Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Varför leder kärlek så ofta till självsabotage? Liv Strömquist svarar Serietecknaren Liv Strömquist svarar på lyssnarnas frågor Sara i Sala funderar på varför folk kan rasera hela liv för en kort stunds kärlekslycka. Om kärlek, eller i varje fall fysisk attraktion, är en evolutionär grundförutsättning, varför kan den då få människor att bete så evolutionärt kontraproduktivt? Varför leder kärlek så ofta till självsabotage, frågar hon. Petra i Malmö har börjat titta tillbaka på sitt liv. Hon har aldrig varit bra på relationer och tror att hon har sårat många under åren, och hon vill inte att de ska ha en negativ bild av henne. Hon frågar: Är det en bra idé om jag kontaktar de här personerna, och kommer jag bli fri? Varför hälsar inte grannar och kollegor på jobbet varje gång vi ses, frågar Lena i Uppsala. Hon beskriver hur de ibland vill prata, men nästa gång så har de glömt allt hyfs och nonchalerar henne. Hon frågar: Varför beter sig folk så här? Hör Liv Strömquists svar på lyssnarnas frågor. Nästa gång är det författaren Andrev Walden som svarar. Har du själv en fråga som du vill rikta till författarna, mejla till: allvarligttalat@sverigesradio.se Producent: Karin Arbsjö
Anmärkning
Sociala frågor
Tablåinnehåll
Från i fredags.
Anmärkning
Vetenskap, Repris
Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Från i går.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Tablåinnehåll
Trump bekräftar hemliga CIA-operationer i Venezuela Säger att han överväger insatser på marken. USA-podden fredag handlar om hemliga CIA-operationer i Venezuela - som inte är så hemliga längre. Häromdagen bekräftade Trump medieuppgifterna när han mötte journalister i Vita Huset och sa att han överväger att slå till på marken. Vad är egentligen USA:s plan för jättelandet Venezuela, vilken laglig rätt har Trump att göra så här och hur reagerar människor som minns Reagan-åren när det börjar mumlas om regimskifte i Latinamerika? Hör också om debatten inför borgmästarvalet i New York, dit vänsterdemokraten Zohran Mamdani anlände med blåsorkester och den sortens självförtroende som bara en favorittippad underdog kan uppbringa. Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson. Programledare: Sara Stenholm Producent: Anna Roxvall
Anmärkning
Aktualiteter
Tablåinnehåll
Från i fredags.
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Från i går. Sänds även natt mot måndag kl. 04.02.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Anmärkning
Underhållning
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Mauri Hermundsson - "ett cyniskt litet as"? Han är känd för sin värme och nyfikenhet. Varför grubblar Mauri Hermundsson då över om han är ett "cyniskt litet as"? Mauri Hermundsson har på kort tid blivit en av Sveriges största mediepersonligheter. Med miljoner visningar på sina YouTube-videor, en maktbas i sociala medier och flera programledaruppdrag i "gammel-tv", har han blivit något så ovanligt som ett ansikte som går hem i alla generationer. Pojken som växte upp utan skärmar i ett antroposofhem i Järna har blivit kung i uppmärksamhets-ekonomins värld. Men vad händer med självkänslan när man värderar sin prestation i antalet klick? "Ett experiment vi gör"I den här Söndagsintervjun berättar han om vilken gåva det var att han inte fick titta på tv under sina första 15 år och varför han inte skulle tillåta sina egna barn att ha en skärm. Dessutom blir det en jakt på ett "inre rum", och så en hypnotisk vägg som ställer till problem. Programledare: Martin Wicklin Producent: Filip Bohm Kontakt: sondagsintervjun@sr.se Från morgonen. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Anmärkning
Väder
Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik, trender och analyser. Från morgonen. Sänds även natt mot tisdag kl.01.02.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik, trender och analyser. Från morgonen.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Utgivning
Exemplar
Ljud
stereo
Filbeskrivning
48 kHz, 320 kbit/s
Leverantör
SR
Arkivnummer
XA_sr_p1_2025-10-19

