Skriv ut sidan
Länk till sidan

SR, P1 2025-11-09

Fullständig tablå

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Från i torsdags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Här är säsongens trendigaste artighetsfraser Att uttrycka artighet i språket förändras över tid. Det som lät artigt förr kan låta högtravande idag. Hör om vilka artighetsfraser som används nu. En Språket-lyssnare har uppmärksammat att yngre personer i serviceyrken säger "vi" istället för "ni" - och just det var programledare Emmy Rasper med om när hon åkte tåg härom veckan. - Jag skulle köpa en kaffe och då sa hon som stod där: "Vill vi ha kvitto?". Till mig, det vara bara jag där. - Man kan säga att det är en sorts pragmatiskt vi. Man föreslår ett slags relation mellan den som talar och den som blir tilltalad. Vi har en närhet här, förklarar Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. - Men det kan också vara ett sätt att undvika att behöva välja mellan ett "du" och ett "ni". Hör också om varför vi envisas med att avsluta mejl med vårt namn - trots att det är uppenbart från vem mejlet kommer, och hur något som är trevligt i ett språk kan uppfattas som otrevligt i ett annat. Språkfrågor om artighetsfraserVarför säger yngre personer i serviceyrken "vi" istället för "ni"? Till exempel "Vill vi ha kvitto?" Hur skiljer sig artighet i olika språk åt? Varför avslutas samtal med ett gemensamt långt "heeej"? Är uttrycket "väl mött" på väg tillbaka? När slutade man säga "var så artig" och började säga "var så god"? Finns det ett ord för när man tackar nej av artighet, men egentligen vill säga ja? Har användandet av namn i mejl blivit en artighetsgrej och i så fall, kommer det att försvinna i framtiden? Mer om artighet i språketPoliteness: some universals in language usage / Penelope Brown and Stephen C. Levinson Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman. Från i måndags. Sänds även kl. 14.03.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Det tog Pia 50 år att hitta sin tredje pappa När Pia är 9 år flyttar pappan och hennes syster ut. Hon får reda på att den som varit hennes far inte är det. Nu börjar ett 50 år långt sökande. Har du avslöjat en familjehemlighet som förändrat ditt liv? Hör då av dig till programmet och Gunilla Nordlund så kan din berättelse bli ett nytt avsnitt av serien. Maila till familjehemligheten@sverigesradio.se Producent för serien är Ola Hemström. Programmet är gjort 2025. Från i onsdags.

Anmärkning
Dokumentärer, Repris

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Lillhagenmålarna - konst som terapi Som chef på Lillhagen öppnade Eva White dörrar till skapandet. Hon trodde på konstens kraft att hela - och gav patienterna modet att uttrycka sig själva. Eva White startade den banbrytande satsningen Lillhagens studieverksamhet och la grunden för det som idag kallas Lillhagenmålarna. Med envishet och nytänkande skapade hon en miljö där patienter fick tillgång till kulturen som en väg till självuttryck och återhämtning. Hon visade hur kreativitet kunde vara läkande och banade väg för konst som terapi inom psykiatrin - långt innan det blev accepterat på andra håll. Evas arbete gav patienterna både självkänsla och en ny röst, och det satte avtryck som lever kvar än idag. Medverkande Hanna Jedvik, journalist och författare Caroline Mårtensson, Göteborg stadsmuseum Johannes Nordholm, psykolog och konstpedagog Reporter: Anna Hammarén Producent: Fredrik Olsson Lyssna på alla avsnitt och säsonger av Bildningsbyrån på UR Play Från i måndags.

Anmärkning
Utbildning, Repris

Tablåinnehåll
Det påtvingade skrattet "Vi var ju kända för våra leenden, att vi skulle se så himla glada ut." Helena var medlem av en religiös sekt där skrattet var både förbjudet och obligatoriskt. Att skratta på fel ställe kunde innebära hård bestraffning. Att inte skratta likaså. "Om ledaren var glad, då försökte jag också dela den känslan, gå in i den känslan. Men det är ju att man ler för att blidka sin förövare." I den här säsongen samtalar Uje Brandelius med människor om ett ämne som ligger honom själv nära, skrattet. Det snälla, det taskiga, det sårande, det läkande, det inkluderande, det exkluderande. Från i måndags.

Anmärkning
Sociala frågor, Repris

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Mobbning på jobbet vanligare än du tror Gunnar älskar sitt arbete men känner sig alltmer ensam på arbetsplatsen. Mobbningen pågår i flera år. Till slut bryter han ihop och byter jobb. Mobbning kopplas ofta ihop med skolan och unga människor, men det är vanligare än man kan tro på våra arbetsplatser. Ungefär 200 000 yrkesverksamma personer utsätts för någon form av mobbing på arbetsplatsen. Det säger Michael Rosander, psykologiprofessor, som forskar om fenomenet. Medverkande: Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet, Christina Björklund, seniorforskare vid Karolinska institutet, Oskar Henrikson, psykolog, Gunnar Johansson, författare till boken "Konsten att överleva mobbning" och Tina som berättar om sina upplevelser av mobbning på arbetsplatsen. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Stina Näslund Reporter: Linda Jensen Kidane Från i tisdags.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Kulturredaktionen lyfter fram klassiska verk ur historien och utnämner moderna Klassiker.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Naturpanelen om nattvioler, fyrklöver och harens snurriga snopp Experterna Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas naturfrågor, i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. Varför växer det nattvioler just på den plats där en varg dödade ett rådjur förra året? Är det en giftig änkespindel som bor i garaget hos Erik i Malmö? Och varför fastnade tre ståtliga steklar med gadden i en björk och dog? Det är några av de ruskigt spännande frågor som får svar av Naturpanelen i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. I panelen sitter botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson och hela programmet ägnas åt deras svar på lyssnarnas frågor om natur. Som exempelvis varför de lyckobringande fyrklövrarna kan vara så mycket vanligare på vissa ställen än andra och hur en har-snopp egentligen fungerar. Fler frågor tas emot på naturmorgon@sverigesradio.se eller via Naturmorgons sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa 040-227 270. Programledare är Joacim Lindwall. Från gårdagen.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Naturpanelen om nattvioler, fyrklöver och harens snurriga snopp Experterna Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas naturfrågor, i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. Varför växer det nattvioler just på den plats där en varg dödade ett rådjur förra året? Är det en giftig änkespindel som bor i garaget hos Erik i Malmö? Och varför fastnade tre ståtliga steklar med gadden i en björk och dog? Det är några av de ruskigt spännande frågor som får svar av Naturpanelen i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. I panelen sitter botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson och hela programmet ägnas åt deras svar på lyssnarnas frågor om natur. Som exempelvis varför de lyckobringande fyrklövrarna kan vara så mycket vanligare på vissa ställen än andra och hur en har-snopp egentligen fungerar. Fler frågor tas emot på naturmorgon@sverigesradio.se eller via Naturmorgons sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa 040-227 270. Programledare är Joacim Lindwall. Från gårdagen.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
I Ekots lördagsintervju ställs makten till svars. Från gårdagen. Sänds även natt mot tisdag kl. 04.02.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Fler diktsånger med Shtoltse lider Under mellankrigstiden skrevs allt mer poesi på jiddisch, också av kvinnor. Ida Gillner har tonsatt många kvinnliga poeters dikter. Tidigare spelade hon tillsammans med den danska pianisten Louise Vase i duon Ida & Louise, och 2019 släppte de plattan Shtoltse lider med tonsatta dikter av fem kvinnliga jiddischpoeter. Nu spelar Ida med quinton-violinisten Livet Nord i duon Shtoltse lider. Till våren släpper de ett album med tonsatta dikter av bara en av dessa poeter, Anna Margolin. Vi möter Ida och Livet och får höra smakprov av nya singeln därifrån, Muter Erd - Moder Jord. Producent: Thomas Lunderquist Från i går.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sänds även i morgon kl. 18.35.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Putins höga spel i striden om Pokrovsk Ryska styrkor är på väg att ta över den strategiskt viktiga staden Pokrovsk i östra Ukraina. Striden har pågått i över ett år. Ryska styrkor är på väg att ta över den strategiskt viktiga staden Pokrovsk i Donetskregionen i östra Ukraina. Vad skulle ett övertagande betyda för Ryssland och vad har slaget kostat? Dessutom om Vladimir Putins kärnvapenhot. Hör Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent, och Fredrik Wadström, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent. Programledare: Johanna Melén Producent: Åsa Welander Från i torsdags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Möt människan bakom offentlighetens mask. Martin Wicklin i djupgående intervjuer med några av Sveriges mest intressanta personer. Sänds även kl. 21.03 samt natt mot onsdag kl. 01.02.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Kungsträdgården gick från kriminellt utsatt plats till säkrare Kungsträdgården i Stockholm, var en kriminellt belastad plats på 1980-talet, men en ombyggnation gjorde stadsparken till ett betydligt säkrare område. Från i går. Sänds även på onsdag kl. 14.50.

Anmärkning
Dokumentärer, Repris

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik, trender och analyser. Sänds även kl. 22.05 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik, trender och analyser. Sänds även kl. 22.05 samt på tisdag kl. 01.02.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sången om glädjen Om glädje som motståndshandling samtalar prästen Liza L Lundkvist med gäster. Musik med Jonas Lundberg och David Bergius. Från Ålidhemskyrkan i Umeå "Sorgen och glädjen, de vandrar tillsamman" står det i en gammal psalm. Prästen Liza L Lundkvist reflekterar kring glädjens många former i gudstjänsten från Ålidhemskyrkan. - En märklighet med glädjen är att den kan överraska mig mitt i sorgens tider. Då, när jag tror att jag aldrig mer kommer att bli glad och att jag får vänja mig vid det, kan den överraska mig. Den kan drabba mig genom en medmänniskas omsorg, i en sång, eller en igenkänning jag inte räknat med, säger Liza L Lundkvist i gudstjänsten. Liza samtalar också med musikerna Lisa Oscarsson och Jonas Lundberg om hur glädje hör ihop med smärta, musik och Gud. Jonas sjunger sånger av den norske musikern Sigvart Dagsland till ackompanjemang av David Bergius. Lisa Oscarsson improviserar över psalmen "Sorgen och glädjen" på orgel. TexterPsaltaren 40:2-4 Lukasevangeliet 19:1-10 MusikSången om glädjen (E Hillestad, S Dagsland) Improvisation över Sorgen och glädjen (L Oscarsson) Den ensamma vägen (S Dagsland, J Lundberg) Improvisation över Sorgen och glädjen (L Oscarsson) Vi bär dig (K Krüger, S Dagsland, J Lundberg) Då barnen försvann (E Hillestad, S Dagsland, C Sjöström) Djupa spår (E Hillestad, S Dagsland, C Sjöström) Improvisation över Sorgen och glädjen (L Oscarsson) Dop (E Hillestad, S Dagsland, C Sjöström) MedverkandeLiza L Lundkvist - reflektioner och samtal Sara Öberg - textläsning Lisa Oscarsson - samtal och orgel Jonas Lundberg - samtal och sång David Bergius - piano och sång Producent Helena Andersson Holmqvist Tekniker Bo Andersin liv@sverigesradio.se

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Hundra år av fantastisk radio att återupptäcka och minnas. Från i fredags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Från i fredags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Här är säsongens trendigaste artighetsfraser Att uttrycka artighet i språket förändras över tid. Det som lät artigt förr kan låta högtravande idag. Hör om vilka artighetsfraser som används nu. En Språket-lyssnare har uppmärksammat att yngre personer i serviceyrken säger "vi" istället för "ni" - och just det var programledare Emmy Rasper med om när hon åkte tåg härom veckan. - Jag skulle köpa en kaffe och då sa hon som stod där: "Vill vi ha kvitto?". Till mig, det vara bara jag där. - Man kan säga att det är en sorts pragmatiskt vi. Man föreslår ett slags relation mellan den som talar och den som blir tilltalad. Vi har en närhet här, förklarar Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. - Men det kan också vara ett sätt att undvika att behöva välja mellan ett "du" och ett "ni". Hör också om varför vi envisas med att avsluta mejl med vårt namn - trots att det är uppenbart från vem mejlet kommer, och hur något som är trevligt i ett språk kan uppfattas som otrevligt i ett annat. Språkfrågor om artighetsfraserVarför säger yngre personer i serviceyrken "vi" istället för "ni"? Till exempel "Vill vi ha kvitto?" Hur skiljer sig artighet i olika språk åt? Varför avslutas samtal med ett gemensamt långt "heeej"? Är uttrycket "väl mött" på väg tillbaka? När slutade man säga "var så artig" och började säga "var så god"? Finns det ett ord för när man tackar nej av artighet, men egentligen vill säga ja? Har användandet av namn i mejl blivit en artighetsgrej och i så fall, kommer det att försvinna i framtiden? Mer om artighet i språketPoliteness: some universals in language usage / Penelope Brown and Stephen C. Levinson Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman. Från i tisdags.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Shahida och hedersmordet: "Får inte hända igen" Shahida hedersmördades av sin pappa och bror. Gång på gång försökte hon få hjälp från socialtjänsten undan förtrycket i sin familj. Nu kritiseras socialtjänsten. På högstadiet berättar Shahida om hur hennes pappa kontrollerar henne men det är först på gymnasiet som det görs en orosanmälan till socialtjänsten i Lessebo, efter att hon berättat att pappan slår henne och har hotat med att skicka iväg henne från Sverige. Shahidas arbetskamrat och vän Pernilla Lindblom berättar: - Hon fick inte gå ut, hon fick inte träffa vänner, hon fick definitivt inte träffa killar. Men föräldrarna förnekar att det förekommer problem i familjen. Och efter att socialtjänsten pratat med dem backar Shahida på sin berättelse. Socialtjänsten avslutar utredningen utan åtgärder. Devin Rexvid forskare vid Stockholms universitet, menar att socialtjänsten borde erbjudit henne skydd från föräldrarna: - Skyddet är en grundförutsättning för en grundlig, allsidig, objektiv utredning från socialtjänstens sida. Så länge de inte känner sig i skydd vågar de inte leverera hela berättelsen med alla detaljer. Socialtjänsten i Lessebo kritiserasShahida får senare hjälp i form av stödsamtal och kontaktperson, men med tanke på vad hon utsattes för borde hon fått skydd, om nödvändigt med hjälp av tvångslagstiftning, menar Devin Rexvid. - Socialtjänsten har definitivt brustit i att skydda henne vid rätt tillfälle, menar han. Linda Rehn Landström, verksamhetschef för individ och familjeomsorgen i Lessebo säger att hon tar till sig av kritiken men vill i övrigt inte kommentera. - Vi väljer att inte kommentera, det är en bedömning både utifrån individen, men också för närstående runtomkring, säger hon. Fredag den 3 maj 2024 mördas Shahida av sin pappa och äldre bror. Hon stryps med sin egen sjal. - Nu har det här hänt och nu kan vi inte göra nåt åt det, men det får inte hända igen. Vi måste hjälpas åt i hela samhället, för att förhindra sådana här saker, att det ska ske, säger vännen Pernilla. Shahidas pappa dömdes till livstids fängelse för mordet på Shahida. Han nekar till alla anklagelser. Shahidas äldre bror dömdes till 16 års fängelse. Han erkände att han mördat sin syster på uppmaning av sin pappa. Däremot frikändes mamman från mord. Under rättegången förnekar hon att det förekommit våld i familjen. Lyssna på granskningen Shahida och hedersmordet. Reporter: Lena Pettersson Producent: Annika H Eriksson Slutmix: Gustaf Vilhelmsson Från i måndags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Gräver djupt i det ytliga. Från i fredags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
En underhållande podd om hjärnan och psyket. Sänds även i natt kl. 03.02 samt i morgon kl. 14.03.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Du som brukade vara min mamma Karin ser släkting efter släkting få alzheimer. Hon börjar spela in sin mamma och föra anteckningar för att ta reda på om hennes mamma är näst på tur. Misslyckanden i köket, dålig balans, tappade ord, skämt som faller platt och trytande lokalsinne. Det är tecknen som Karin sett hos sina släktingar och nu letar efter hos sin mamma. 2015 är Karins mamma Kerstin 70 år och visar egentligen inga tecken på alzheimer. Karin är 35 och vaksam. Men ämnet är laddat och de har svårt att prata om det. - Det är verkligen de anhörigas sjukdom och jag vill inte att du ska behöva gå igenom det här som jag har gjort, säger Kerstin. För Karins morfar började tecknen komma i 70-årsåldern. För hennes mostrar i 50-årsåldern. Karin är orolig att alzheimern är ärftlig och börjar intervjua sin mamma. Kerstin ber Karin säga till om hon ser tecken på demens men säger också att hon tänker ta livet av sig om hon får diagnosen alzheimer. Det blir starten på tio år av intervjuer, samtal, gräl och skratt. Alzheimern tar sig in som ett gift i den tajta mor och dotterrelationen och sätter sin prägel på deras tillvaro. Och Karin ser hur den mamma hon hör på kassettbanden från sin barndom försvinner mer och mer. En dokumentär från 2025 av Karin Hållsten. Producent: Anna Frey Slutmix: Agnes Cassel Sänds även på lördag kl. 05.02 samt kl 23:05.

Anmärkning
Dokumentärer

Tablåinnehåll
Från i onsdags.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Från i fredags.

Anmärkning
Dokumentärer

Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Fråga filosofen: Varför ska vi bry oss om kommande generationer? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Per-Daniel frågar: Varför ska vi bry oss om kommande generationer? De har ju inte gjort särskilt mycket för oss och vi vet inte ens om de kommer att finnas. Efter en sommar av mer eller mindre intensiv samvaro behöver signaturen "mamman" filosofernas hjälp. Vad är en familj och var börjar och slutar den, frågar hon. De amerikanska atombomberna som detonerade över Hiroshima och Nagasaki 1945 krävde 100 000-tals japanska dödsoffer, den absoluta majoriteten civila. Anfallet försvarades med att en invasion av Japan hade krävt ännu fler dödsoffer, och att bomberna tvingade fram en kapitulation. Filosofen Elizabeth Anscombe kritiserade detta resonemang och menade att mord på oskyldiga alltid är fel, även om det innebär att färre människor får sätta livet till. Håller ni med Anscombe, undrar Joel. Karin frågar: Hur värderar ni den svenska kulturkanon som nyligen publicerades? ?Hur kommer den påverka hur vi svenskar agerar tillsammans? ? Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Sänds även på fredag kl. 20.03.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Från i går.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Från i fredags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Konflikt är Sveriges Radios fördjupande utrikesmagasin. Vi knyter ihop världspolitik och svensk vardag. Från i går. Sänds även natt mot måndag kl. 04.02.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Möt människan bakom offentlighetens mask. Martin Wicklin i djupgående intervjuer med några av Sveriges mest intressanta personer. Från morgonen. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik, trender och analyser. Från morgonen. Sänds även natt mot tisdag kl.01.02.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik, trender och analyser. Från morgonen.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Utgivning

År/datum
2025-11-09

Kanal

Utgivning
Stockholm : SR, P1

Utgivningsland
Sverige

Exemplar

Ljud
stereo

Filbeskrivning
48 kHz, 320 kbit/s

Leverantör
SR

Arkivnummer
XA_sr_p1_2025-11-09



Kungl. biblioteket