SR, P1 2025-12-15

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Dilan Apak: Är Chrippa en grekisk Gud? Veckans spanare är Patrik Hadenius, Dilan Apak och Niklas Källner. Programledare Jossan Johansson. Veckans panel 12 december 2025 Dilan Apak: Är Chrippa en grekisk Gud? Patrik Hadenius: En omedveten vi-reform Niklas Källner: Dricksandet smyger sig in överallt Programmet görs av:Programledare: Josefin Jossan Johansson Producent: Märta Myrstener Tekniker: Maria Stillberg Musikredaktör: Berit Nygren Spanarna i P1 är ett underhållningsprogram för dig som är nyfiken på samtiden och framtiden. Här spekuleras med glimten i ögat. Från i fredags.

Underhållning, Repris

"Pride and prejudice" - fira Jane Austen 250 år med älskad tv-serie från 90-talet Jane Austens roman Stolthet och fördom från 1813 är en älskad klassiker, men lika älskad är filmatiseringen som gjordes 1995. Det är ett välkänt faktum att en rik singelman måste behöva en fru! Även om tv-serien, med Jennifer Ehle och Colin Firth i huvudrollerna, följer romanen noga tar den sig viss konstnärlig frihet i just Colin Firths tolkning av Mr Darcy. I en ordlös scen som gått till historien tar han sig i bara skjortan ett dopp i sin sjö på godset Pemberley. Visst kan serien kallas tjejig, med alla underbara kostymer, men kläderna spelar roll och de speglar empirens ideal. Vi kan också lära att den sanna kärleken uppstår mellan två själar, inte genom förförelse eller för att den ena personen kan erbjuda ett gott parti. Var med och fira Jane Austens 250-års jubileum och återupplev de klassiska replikerna från serien och Carl Davis ljuvliga musik från serien i den här Klassikern av Hedvig Weibull. Från i fredags.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i fredags.

Dokumentärer, Repris

REPRIS: När spricker AI-bubblan? I somras varnade OpenAI:s vd Sam Altman för att vi befinner oss i en AI-bubbla och sedan dess har spekulationerna om de eventuella konsekvenserna ökat till antalet under hösten. Vissa experter menar att ett ekonomiskt bakslag vilar runt hörnet, medan andra menar att teorierna är överdrivna. I veckans avsnitt undersöker vi vad en sprucken bubbla skulle kunna få för konsekvenser; både för AI-bolag och privatpersoner. Gäster är ekonomijournalisten Gunnar Harrius från Dagens Industri och AI-experten Paulina Modlitba. Avsnittet är en återutsändning från 19 september 2025. Programledare är Emilie Roslund. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

När föräldrarna sviker Ny nazistmarsch i Sverige. Får man säga vad som helst, var som helst, om sina föräldrar? Och är Europa det nya Afghanistan? Svenska Åsa Linderborg, norska Hilde Sandvik och danske Hassan Preisler pratar likheter och skillnader mellan våra skandinaviska länder. Ett samarbete mellan Sveriges Radio, norska NRK och danska DR inom ramen för Nordvision. I Sveriges Radios app kan du lyssna på avsnittet med text till. Från i lördags.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Knepen för att behålla livsgnistan efter 85 Statistiken visar att vi får allt längre och friskare liv. Men efter 85 händer något och det psykiska måendet blir ofta sämre. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten är depression den vanligaste diagnosen hos åldersgruppen 85 plus. Var tredje kvinna och var fjärde man i åldersgruppen har hämtat ut antidepressiva läkemedel. Och bland män över 85 år är andelen självmord per 100 000 invånare högre än i andra åldersgrupper. Vad är det som händer med det psykiska måendet bland våra äldsta - och vad kan vi som samhälle och individer göra för att förbättra det? I detta avsnitt berör vi ämnet självmord. Om du mår dåligt och behöver prata med någon kan du kontakta nationella hjälplinjen på telefonnummer 90390 eller på https://hjalplinjen.se/. Du kan också vända dig till Minds självmordslinje på tel 90101 eller på www.mind.se. Via vårdguiden på telefonnummer kan du 1177 kopplas vidare, eller vid akuta fall ring 112 och be att få prata med jourhavande präst. Programledare: Louise Epstein Gäst: Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för AgeCap centrum för åldrande och hälsa Producent: Tommie Jönsson Från i går.

Kultur, Repris

Frack, fluga och lackskor - fest eller pest för män att bära? Varenda detalj är noga när det gäller att bära frack på rätt sätt, för att inte trampa snett i salongerna. Inte minst under Nobelfestligheterna. I veckans program ska vi syna männens allra mesta festplagg i sömmarna, fracken. Skörtens längd, flugans färg, kragens styvhet, byxornas revärer, knapparnas utformning, strumpornas material och längd och skornas stil och klackhöjd, inget får lämnas åt slumpen för den som ska besöka nobelbanketten. Men somliga pristagare har vågat vägra frack. I alla fall en. Jean Paul Sartre tackade nej till Nobelpriset i litteratur 1964. Han sade sig värna om sin frihet och vägrade att ta emot officiella utmärkelser överhuvudtaget. Trots Alfred Nobels framgångar har han som person sedan länge beskrivits som deprimerad enstöring. Men sparade fakturor, anteckningar och kvitton visar på en helt annan verklighet: nämligen 25 extravaganta år i Paris. Helena Höjenberg är författare till boken Alfred Nobel i Paris där en alldeles ny Nobel presenteras: en Nobel som är levnadsglad, generös - och ytterst fashionabel, med en garderob fylld till brädden av skräddarsydda snitt och exklusiva material. Lalle Johnson har sedan början av 80-talet varit en central figur inom modevärlden - som modell, stylist och stilrådgivare. Han dyker ofta upp på listor över landets bäst klädda män och är en självklar stilreferens för många. Men fracken har han svårt för - och kanske allra mest det som hör till: lackskorna, reportage om den svåra konsten att bära lackskor. Spetsig origami, svart organza och kopparskimrande paljetter. Det är en del av innehållet när studenter vid modeprogrammet på Beckmans designhögskola fått fria tyglar att omtolka årets nobelpris till galaklänningar. Just nu ställs kreationerna ut på nobelprismuseet i Stockholm. Vi hör Sandra Backlund, modelärare och designer. Från i fredags.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från terror till statsbygge - ett år med Syriens nya ledning För ett år sen tvingades den avskydde diktatorn Bashar al Assad till landsflykt i Ryssland. Hur mycket hopp ska sättas till den nya syriska ledningen? Frilansjournalisten Lina Malers besöker Damaskus i samband med firandet på årsdagen av Assads fall och följer med Khalida vars hemkvarter har förändrats helt det senaste året. Khalidas son, Muhammed har förlorat viktiga ungdomsår i fängelse under Assad-regimen. Och vi får följa en ung svensksyrier som återvänt till sitt gamla hemland för att hjälpa den nya syriska regeringen. Andra medverkande: Orwa Ajjoub, doktorand vid institutionen för Globala Politiska Studier vid Malmö universitet, Migrationsminister Johan Forsell och bistånds- och handelsminister Benjamin Dousa, Moayad al-Bonni, senior analytiker vid analysfirman Kharman Shaar, och May Alekthyar, svensksyrier och ingenjör som varit med i Konflikt flera gånger tidigare och kommenterat utvecklingen i sitt gamla hemland. Reporter i Libanon och Syrien: Lina Malers Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Tekniker: Lisa Abrahamsson Från i går.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Arkiven avslöjar varför vissa genier aldrig får Nobelpriset Lagom verkar ge bäst odds för nobelpris. Visionära pionjärer som anses för tidiga och forskare som är för mainstream nobbas av nobelkommittéerna. Medicinhistorikern Nils Hansson, vid universitetet i Düsseldorf, har genom att granska Nobelarkiven sett mönster som visar varför vissa forskare får Nobelpriset medan andra, trots banbrytande idéer, förblir utan. Kommittéernas beslut formas av mer än vetenskaplig excellens. Visionära pionjärer som anses ligga för långt före sin tid får ofta vänta - eller bli utan när det gått för lång tid. Samtidigt missgynnas forskare som rör sig i alltför breda fält där många gör liknande insatser. Det finns helt enkelt för många forskare att välja bland och svårt att hitta de enskilda genombrotten. Arkivstudier avslöjar också hur sociala faktorer, kampanjer och prestige påverkar vilka som belönas. I arkiven hittar de också kontroversiella metoder, obalans mellan könen och hur strategiskt nätverkande använts för att lobba för vissa nominerade forskare. Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Tekniker: Victor Bortas Rydberg victor.bortas_rydberg@sr.se Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Korta Ring P1! från i fredags.

Telefonväkteri, Repris

Räck mig din hand - Albin Tanke Bana väg för freden! Det är temat på veckans andakter med prästen och psykoterapeuten Albin Tanke från Malmö. Ur andakten: Vi lever ju i svåra tider och världen är hårt drabbad av människors krig, våld och terror av olika slag och en mängd andra svårigheter som tär och som kan leda till missmod. Kristus finns alldeles intill oss fast vi inte alltid märker det. Han vill framkalla oss ut ur missmodet till tillit, hjälpa oss upp ur fallgroparna och ge oss kraft och mod att rikta om all den energi som finns i rädslan och omvandla den till både inre och yttre handlingskraft. Plötsligt kan det bli viktigt att fundera över på vilka, stora eller små sätt, som vi vill engagera oss i fredsarbetet? Hur börjar jag med mig själv? Kan jag hålla fred med mig själv? Och hur ser det ut i mina relationer runtomkring? Fred är vägen till Fred, men det kräver mod att våga gå kärlekens, fredens och respektens väg, att vara självutgivande, gränssättande och sårbar i att kunna uttrycka det som är djupt viktigt. Det banar väg för freden och är som en sådd som kan komma att betyda mycket mer än vad vi kan ana. Text: Luk 1:76-79 Musik: Adagio ur Klarinettkonsert av WA Mozart med Svenska Kammarorkestern under ledning av Martin Fröst som även är solist Producent: Susanna Németh liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

P1 Morgon RÄTTELSE: I programmet uppges att "många miljoner" människor flydde Chile under Pinochets militärdiktatur. Det stämmer inte. Rätt är att uppgifterna om det exakta antalet varierar mellan 200 000 och knappt två miljoner.

Aktualiteter

Ekot 06:00 Judiska organisationer kritiserar Australiens regering Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

P1 Morgon RÄTTELSE: I programmet uppges att "många miljoner" människor flydde Chile under Pinochets militärdiktatur. Det stämmer inte. Rätt är att uppgifterna om det exakta antalet varierar mellan 200 000 och knappt två miljoner.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
Här är en sammanfattning av nyheterna:

Norrbottens inland och fjälltrakter upplever kallt väder med temperaturer mellan -2 och -6 grader. Det misstänkta terrordådet i Sydney är ett ämne som kommer att diskuteras i sändningen, där 21-åriga Ella berättar om sin upplevelse av händelsen.

I bilbranschen råder stor press, enligt Volvo Cars VD Håkan Samuelsson, som varnar för att etablerade märken i Europa kan försvinna på grund av ökad konkurrens från Kina, elektrifiering och prispress.

En stöldsvåg mot teatrar och konsertlokaler i södra Sverige har rapporterats, där tjuvarna efterlyser dyra tekniska anläggningar. En mördad person, Rob Reiner, har också rapporterats.

För att handla hållbart under julen rekommenderar Annika Östman från Vetenskapsradion att fylla lastbilarna och låta paketen ta lite tid att levereras, samt att inte beställa för mycket för att minska produktionens påverkan.

I längdskidåkning har svenska damerna haft framgångar, medan herrarna har haft svårigheter. Experten Torgny Mogren kommer att diskutera deras träning.

Svenska innebandydamerna förlorade VM-bronsmatchen mot Finland, vilket innebär att Sverige för första gången i historien står utan medalj. Förbundskapten Linn Lundström tror att hennes jobb hänger löst.

I USA växer oron bland människor med somalisk bakgrund efter president Trumps attacker mot gruppen. Sjuksköterskan Monira Malim Isaak på en vårdcentral i Minneapolis berättar att patienter med somalisk bakgrund vågar inte komma till kliniken efter Trumps uttalanden.

President Trump har kallat somalier för "sopor" och har beordrat migrationspolisen att gripa människor med somalisk bakgrund i Minneapolis, som har flest invånare med somalisk bakgrund i USA. Borgmästaren i Minneapolis, Jacob Frey, har reagerat mot Trumps uttalanden och sagt att somalier är en tillgång för staden.

En bidragsskandal i Minneapolis har avslöjats, där över 80 personer har anklagats för systematiskt fusk med bidrag under coronapandemin. Finansdepartementet utreder nu påståenden om att pengarna kan ha gått till terrorgruppen al-Shabab.

Expert på somalisk-amerikanska relationer, professor Abdi Sammatar, menar att Trumps uttalanden är rasistiska och främlingsfientliga och att han generaliserar brottsutredningen till hela gruppen.

Aktualiteter

Patricia Tudor Sandahl - Kärleken har ett pris - Med lite mer tid tror jag att saknaden kan bli en stilla plats inom mig dit jag kan ta mig när jag vill, förnimma din närhet och minnas dig med glädje. Patricia Tudor-Sandahl föddes i England 1940 och kom till Sverige 1964 där hon blev fil dr i pedagogik, leg psykolog och psykoterapeut. Hon är retreatledare, föredragshållare samt författare till femton böcker på existentiella teman. Under elva år har hon medverkat i Tankar för dagen samt varit Sommarpratare (2000) och Vinterpratare (2011 och 2020). Att det finns mer att hämta hos oss människor, ett utrymme att växa i, är ett genomgående tema i hennes författarskap. Vi kan bli lite mer människa om vi vill det. Vi är aldrig färdiga. Utveckling pågår hela livet. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.50.

Andliga frågor

P1 Morgon RÄTTELSE: I programmet uppges att "många miljoner" människor flydde Chile under Pinochets militärdiktatur. Det stämmer inte. Rätt är att uppgifterna om det exakta antalet varierar mellan 200 000 och knappt två miljoner.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig - med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1.

Vetenskap

P1 Morgon RÄTTELSE: I programmet uppges att "många miljoner" människor flydde Chile under Pinochets militärdiktatur. Det stämmer inte. Rätt är att uppgifterna om det exakta antalet varierar mellan 200 000 och knappt två miljoner.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
Här är en sammanfattning av nyheterna:

En masskjutning inträffade på Bondi Beach i Sydney, Australien, där 15 personer bekräftats döda och 40 skadade. En 24-årig man och hans pappa var de misstänkta gärningsmännen, som utförde attacken riktat mot ett judiskt hanukafirande. Polisen har meddelat att den yngre mannen hade varit i kontakt med Islamiska staten 2019, men inte pappan. Motivet bakom attacken är fortfarande oklart.

I Sverige har metoden "Sluta skjut" använts sedan 2018 för att minska grovt våld i kriminella miljöer. Metoden bygger på metoden GVEI (Gruppvåldsintervention riktade insatser mot ett fåtal våldsaktiva personer och deras nätverk) och innebär att myndigheterna erbjuder uppsökande samtal och möten i större grupper, så kallade call-ins, för att försöka få våldet att upphöra. Parallellt med det erbjuds hjälp för att lämna kriminalitet.

En konferens i Stockholm diskuterade om metoden fungerar i Sverige. Biträdande professor Anna-Karin Ivert från Malmö universitet sa att man inte kan med säkerhet säga att metoden fungerar, men att det finns tecken på att det har minskat med det skjutvapenrelaterade våldet i Malmö. Docent Knut Sundell sa att man inte vet om metoden fungerar i Sverige, men att det finns inget som talar emot att det skulle kunna fungera.

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

P1 Morgon RÄTTELSE: I programmet uppges att "många miljoner" människor flydde Chile under Pinochets militärdiktatur. Det stämmer inte. Rätt är att uppgifterna om det exakta antalet varierar mellan 200 000 och knappt två miljoner.

Aktualiteter

Nyheter

P1 Morgon RÄTTELSE: I programmet uppges att "många miljoner" människor flydde Chile under Pinochets militärdiktatur. Det stämmer inte. Rätt är att uppgifterna om det exakta antalet varierar mellan 200 000 och knappt två miljoner.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
Här är en sammanfattning av nyheterna:

För första gången kan kvinnor med högsta säkerhetsklass placeras på fängelser i Sverige. Anstalterna Tidaholm och Saltvik kommer att ta emot kvinnor med klass 1-säkerhet. Susanne Wedin, direktör på Kriminalvården, förklarar att behovet av högsäkerhetsfängelser för kvinnor har ökat på grund av att kvinnor döms till allt längre straff och är en del av den grova organiserade brottsligheten.

Linda Annell, docent vid Umeå universitet, har forskat om tjejer i kriminella gäng och har intervjuat tjejer och kvinnor som befinner sig i dessa miljöer. Hon säger att de har erfarenhet av egen utsatthet och våld under uppväxt, och att de ofta har svårigheter som växa upp med föräldrar med problem med ohälsa, missbruk eller kriminalitet.

Socialtjänsten i Göteborg driver ett projekt, Blidfeck, för att få syn på kvinnor i den kriminella miljön. Johan Sjöstrand, lokalpolisområdeschef i Storgöteborg Nordost, säger att projektet har gett dem nya glasögon och att de ser kvinnor som en del i miljön, inte bara som offer.

Linda Annell säger att uppväxten påverkar tjejernas livsvillkor och vägen in i kriminalitet, och att samhället har misslyckats med att skapa en trygg uppväxt fri från våld. Hon föreslår att skapa en trygg uppväxt, fri från våld, ha en fungerande och trygg skola, och mötesplatser där barn och unga kan vistas och ha vuxna trygga förebilder.

Susanne Wedin på Kriminalvården säger att de ska bidra till att göra samhället säkrare och tryggare, och att de har ett återfallsförebyggande uppdrag. Hon säger att de ska fylla verkställigheten med innehåll som motsvarar behoven hos de här kvinnorna.

I innebandy har Sverige misslyckats med att vinna medalj i VM, vilket är historiskt. Förbundskapten Linn Lundström är medveten om att hennes jobb är hotat.

I längdskidåkning har Sverige haft svårt i världscuptävlingarna i Davos. Torgny Mogren säger att många svenska herrskidåkare har varit lovande men har haft svårt att uppnå goda resultat efter att ha varit i landslaget.

I Chile har ytterhöger vunnit mot yttervänster i valet.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskap

P1 Morgon RÄTTELSE: I programmet uppges att "många miljoner" människor flydde Chile under Pinochets militärdiktatur. Det stämmer inte. Rätt är att uppgifterna om det exakta antalet varierar mellan 200 000 och knappt två miljoner.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
Här är en sammanfattning av nyheterna:

Sydney har drabbats av ett terrordåd där 16 personer har dödats i en attack mot ett judiskt firande på Bondi Beach. Premiärminister Anthony Albanese har kallat det för en antisemitisk terrorattack som har träffat Australiens hjärta.

I en annan nyhet har en grupp forskare testat ett AI-system för att diagnostisera bukspottskörtelcancer. Studien visade att AI-systemet var bättre än erfarna röntgenläkare på att upptäcka bukspottskörtelcancer, med en precision på 92% jämfört med 88% för röntgenläkarna. David Rutkowski, doktorand på Karolinska Institutet, var en av forskarna bakom studien och sa att AI-systemet kan användas som ett extra beslutsstöd för röntgenläkare, särskilt i svåra fall.

Luisa Luizo, sektionschef på radiologen på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, sa att AI-systemet kan vara användbart för att öka tryggheten i bedömningen och beslutet, särskilt för mindre sjukhus som inte har avancerad diagnostik eller erfarna radiologer. David Rutkowski sa att AI-systemet kan även användas för att finna fynd och diagnoser i andra typer av undersökningar, vilket kan öka nyttan och effekten av systemet.

Aktualiteter

Kultur

P1 Morgon RÄTTELSE: I programmet uppges att "många miljoner" människor flydde Chile under Pinochets militärdiktatur. Det stämmer inte. Rätt är att uppgifterna om det exakta antalet varierar mellan 200 000 och knappt två miljoner.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
Chiles nye president, José Antonio Kast, har vunnit valet med 58% av rösterna. Han är en högerpolitiker som tidigare varit medlem i Högerpartiets ungdomsförbund och har suttit i parlamentet i 20 år. Han har fört en kampanj mot den sittande presidenten Gabriel Boric, som har kritiserats för att Chile håller på att falla sönder. Kast har också försvarat den tidigare diktatorn Augusto Pinochet, vilket har väckt reaktioner.

Det finns en stor polarisering i Chile, men även en samsyn om respekten för demokratins institutioner. Kast har tackat alla sina motståndare, inklusive Jeanette Jara från kommunistpartiet, för en väl genomförd kampanj. Han har dock inte avsvurit sig sitt tidigare stöd till Pinochet.

Valdeltagandet var lågt, med en miljon blanka röster av 13 miljoner. Kast har dock vunnit i samtliga regioner i landet. Han kan bjuda in den mer moderata högern att ingå i hans regering, men de kommer inte att ge honom något frikort.

Chile är ett land som håller sig utanför de stora konflikterna i regionen, och Kast har inte tagit ställning i frågor som till exempel en amerikansk intervention mot Venezuela. Han har gratulerats av regeringschefer i Argentina och Brasilien.

Aktualiteter

Ekot 08:00 Kvinnor i fertil ålder utsätts för bly på arbetsplats Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

P1 Morgon RÄTTELSE: I programmet uppges att "många miljoner" människor flydde Chile under Pinochets militärdiktatur. Det stämmer inte. Rätt är att uppgifterna om det exakta antalet varierar mellan 200 000 och knappt två miljoner.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
**Ukraina och USA fortsätter samtal om vapenvila**

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj fortsätter samtal med den amerikanska delegationen i Berlin om en möjlig vapenvila. Han har presenterat nya villkor för samtal, och idag ska han träffa den tyska presidenten och talmannen i förbundsdagen. Representanter från flera europeiska länder, inklusive Sverige, deltar i samtal om Ukraina. Säkerhetsrådgivaren Niklas Kvarnström från Sverige är på plats. Idag ska även europeiska stats- och regeringschefer, inklusive Frankrikes Macron, Storbritanniens Starmer och EU-kommissionens ordförande von der Leyen, anlända till Berlin.

**Attack mot judiskt firande i Australien**

En attack mot ett judiskt firande på Bondi Beach i Sydney har resulterat i 16 bekräftade döda. En av gärningsmännen var en av de som attackerades. Judiska Centralrådet i Sverige har uttryckt oro och rädsla för att attacken kommer att leda till ökad rädsla och otrygghet bland judar i Sverige. Robin Andersson Malmros från Segerstedtinstitutet påpekar att antisemitismen är en grundbult i våldsbejakande miljöer och att attacken kommer att leda till ökad rädsla och otrygghet.

**Kriget i Sudan**

I Sudan pågår ett krig med massavrättningar, våldtäkter och kidnappningar. Flyktingar från Sudan har flytt till grannlandet Tchad, där de möter en svår situation. En mamma har uttryckt sin förtvivlan över att ingen gör något för att stoppa kriget. Ekots uppgifter visar att Förenade Arabemiraten förser den brutala RFS-milisen med vapen via en hemlig rutt genom Somalia. Sverige har utökat sin handel med Förenade Arabemiraten, och det finns uppgifter om att svenska vapen har använts i Sudan. Flyktingarna i Tchad tycker att omvärlden borde agera för att stoppa kriget.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskap

P1 Morgon RÄTTELSE: I programmet uppges att "många miljoner" människor flydde Chile under Pinochets militärdiktatur. Det stämmer inte. Rätt är att uppgifterna om det exakta antalet varierar mellan 200 000 och knappt två miljoner.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
Här är en sammanfattning av nyheterna:

En metod för att minska grovt våld i kriminella miljöer, kallad Sluta skjut, har införts i Sverige och har använts i åtta år. Metoden bygger på den amerikanska metoden GVEI (Group Violence Intervention) och syftar till att minska våldet genom uppsökande samtal och möten i större grupper, så kallade call-ins. Metoden har visat positiva resultat i Malmö, men det är svårt att säga om det fungerar i Sverige eftersom Sveriges och USAs rättssystem är olika.

En konferens i Stockholm har diskuterat om metoden fungerar i Sverige. Biträdande professor Anna-Karin Ivert säger att det inte kan sägas med säkerhet att metoden fungerar, men att det finns tecken på att det har minskat skjutvapenvåldet i Malmö. Docent Knut Sundell säger att det finns två metoder som har visat sig vara relativt framgångsrika, nämligen psykosociala insatser inom kriminalvården och fokuserad avskräckning (GVI).

Regeringen har gett uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utvärdera metoden i mars nästa år och bestämma om den ska fortsätta stötta metoden. Justitieminister Gunnar Strömmer har sagt att mycket talar för att man måste supporta metoden eftersom den är välimplementerad och ger goda resultat.

I en annan nyhet har 15 personer dött i ett terrordåd i Sydney, och det kommer att diskuteras mer under morgonen.

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

P1 Morgon RÄTTELSE: I programmet uppges att "många miljoner" människor flydde Chile under Pinochets militärdiktatur. Det stämmer inte. Rätt är att uppgifterna om det exakta antalet varierar mellan 200 000 och knappt två miljoner.

Aktualiteter

Nyheter

P1 Morgon RÄTTELSE: I programmet uppges att "många miljoner" människor flydde Chile under Pinochets militärdiktatur. Det stämmer inte. Rätt är att uppgifterna om det exakta antalet varierar mellan 200 000 och knappt två miljoner.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
Här är en sammanfattning av nyheterna:

I Göteborg har en nyhet presenterats om att kvinnor för första gången kommer att sitta i fängelser med den högsta säkerhetsklassen, klass 1. Detta beror på att kvinnor döms till allt längre straff och är en del av den grova organiserade brottsligheten. Susanne Wedin, direktör för anstalt, häkte och frivård på Kriminalvården, berättar att anstalterna Tidaholm och Saltvik kommer att ta emot kvinnorna.

Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet har undersökt tjejer och kvinnor i kriminella gäng. Linda Annell, docent vid Umeå universitet, berättar att de flesta av de intervjuade tjejerna har erfarenhet av våld och utsatthet under sin uppväxt. De har också erfarenhet av att växa upp med föräldrar med problem med ohälsa, missbruk eller kriminalitet. Projektet har visat att uppväxten påverkar tjejernas livsvillkor och vägen in i kriminalitet.

Socialtjänsten i Göteborg har startat ett projekt för att få syn på kvinnor i den kriminella miljön. Johan Sjöstrand, tillförordnad lokalpolisområdeschef i Storgöteborg Nordost, berättar att projektet har gett dem nya glasögon och att de ser kvinnor som en del i miljön, inte bara som offer. Projektet har lett till flera förundersökningar och domar som rör grov brottslighet.

Efter masskjutningen på Bondi Beach i Sydney har en kvinna, Ella Klein, berättat om sin upplevelse av händelsen. Hon och hennes kompisar var på restaurang och skulle gå på en utomhusbio när skjutningarna började. De sprang till en lägenhet och stannade i en korridor tillsammans med andra människor. Ella berättar att hon var lugn, men andra runt omkring henne var panikslagna.

Aktualiteter

Temu, vd-löner, radio Ring P1 från Göteborg om bland annat billiga importprodukter från Kina, höga vd-löner och nyttan av radio för synskadade. Programledare: Erik Blix, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Sänds även i kortversion kl. 21.38 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Utom rimligt tvivel - Ord mot ord | Del 2/3 Det frivilliga sexet upphör mitt i akten och Joakim döms för våldtäkt. När Nima ställs inför rätta efter vad han menar är frivilligt sex försvinner bevis på vägen. JoakimDet är fredag, det är vår och Joakim och hans kompis har fixat några öl. Joakim är 17 år, går på gymnasiet. Det stora intresset är bilar, men han har ännu inget körkort. - Så blev vi sugna på Donken, McDonalds. Men vi kunde inte ta oss dit på något sätt. Dom skriver runt och får till slut tag på en tjej, som har en EPA-traktor och kan skjutsa. Vi kallar henne för Emma. Joakim känner igen henne, men har aldrig pratat med henne. - Jag sa ju det till henne, att jag tycker du ser väldigt bra ut. Emma flörtar tillbaka. Hon tycker att Joakim är snygg. Efter att de varit på Mc Donalds ska de köra hem. Plötsligt stannar Emma bilen mitt på vägen. - Men då stannade hon mitt i gatan och sa: Vi ska knulla. Jag bara: Ja, okej, visst. Efteråt tror Joakim att allt är som det ska, men Emma ska komma att anmäla honom för en brutal våldtäkt. NimaNima och Maja har träffats av och till under ett tag och haft sex ungefär varannan helg. När Nima kommer hem till henne den här kvällen så är det för att göra slut på deras träffar. Trots det har de sex. Fem veckor senare blir Nima kallad till förhör hos polisen. - Och då började tankarna snurra, jag tänkte varför? Har jag varit med om något? Är jag vittne för någonting eller vad kan det handla om liksom? Och sen så säger polisen: det är så att du är misstänkt för våldtäkt. Maja säger att han tvingat ner hennes huvud mellan hans ben för oralsex och att han tvingat i sär hennes ben och hållit fast henne i handlederna. Under rättegången används sms som bevis mot Nima. Rätten får inte veta att det finns sms som talar till hans fördel, som slängts i slasken. RättsprocessernaRättsfall som Joakims, som bygger på muntligt bevisning, har enligt Brottsförebyggande rådet blivit vanligare sedan samtyckeslagen infördes, även i fall där våld har sagts förekomma, men inte går att bevisa. Många jurister menar att det därför har blivit svårare att förutsäga hur det kommer att gå. Bengt Ivarsson är advokat och var expert i utredningen om samtyckeslagen. - Ja, i och med att det bygger så mycket på muntliga uppgifter så blir det ju lite lotteri, hur det går. Och jag vet också att många domare tycker att det här är bland de absolut svåraste mål man kan ha. Josefin Wetter har arbetat både som målsägarbiträde för kvinnor i våldtäktsmål och som försvarare. I grunden är hon positiv till lagstiftningen. - Och jag tänker också att det är väldigt viktigt för unga människor som ska göra sina sexuella debuter. Att man är noggrann över att undersöka: Är vi båda med på detta? Och vad är vi med på? Så det är absolut positivt. De negativa delarna är ju förstås precis som i det här fallet som vi talar om nu. Utom rimligt tvivel är en granskande serie i tre delar. Reportrar: Ola Sandstig och Frida Grönholm Slutmix: Göran Wiland Producent: Malin Marcko Sänds även på onsdag kl. 02.02 samt på söndag kl.13:30.

Aktualiteter

Spelmannen och urmakaren Olof På 1800-talet i Sveg verkade en egensinnig urmakare, Olof Jonsson. Han var även en duktig spelman, men släktmyten säger att han spelade bort stora arealer skog. Åke Persson har släktforskat på sin anfader Olof Jonsson som levde på 1800-talet i Sveg. Han var förutom urmakare en duktig spelman på orten. Men i Åkes släkt sägs det att Olof var svag för spriten och spelade bort stora arealer skog på fyllan. Kan det stämma? I Släktband tar vi reda på sanningen. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling Sänds på lördag kl. 12.05 samt natt mot söndag kl. 02.34.

Fritid och hobby

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Fackspråket skapar förståelse och förvirring Var sak har sin plats och fackspråket har definitivt sin. Vi låter terminologin få ta plats! När man jobbar med något, eller kanske har ett specialintresse, så behövs ofta speciell terminologi och jargong. Det finns en poäng att använda detta fackspråk inom gruppen. - Vi har kommit överens om att om jag säger exakt på det här sättet så förstår du precis vad jag menar, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Utanför arbetet kan det däremot bli lite krångligare om man börjar använda fackspråk. Terminologins bakgrund och framtidKarin Webjörn är språkvårdare i fackspråk och terminologi vid Institutet för språk och folkminnen (Isof). Hon berättar mer om historiken kring fackspråk och om hur vi gör för att uppfinna nya termer. Lyssnarfrågor om fackspråkVad är skillnaden på "chaufför" och "förare"? Varför säger man "spårvagnsförare" men "taxichaufför"? Vad är fackspråkens historiska resa i svenska språket? Finns det något bättre ord än "delete" för att radera något? Varför säger vissa "teknologi" när de menar "teknik"? Borde inte vissa ord helt enkelt stanna i fackspråket? Mer om fackspråkSök på termer i Rikstermbanken. Slå upp termer om hållbarhet i Hållbarhetstermlistan (publicerad 2021). Slå upp akademiska ord i En svensk akademisk ordlista. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Karin Webjörn, språkvårdare i fackspråk och terminologi vid Institutet för språk och folkminnen (Isof). Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Sänds även natt mot söndag kl. 01.02 samt på söndag kl. 13.00..

Vetenskap

Låtarna som får Putin att se rött - men ryssarna älskar Gatumusikanterna blev beviset på att regimkritisk musik lever under ytan i Ryssland. StopTime dyker upp i Sankt Petersburg och gör sig snabbt ett namn på gatumusikscenen. Men när ett videoklipp från en av deras populära konserter når regimen är tiden då de kunde glida under radarn förbi och maskineriet för att tysta bandet sätts igång. Hör Fredrik Wadström berätta om regimkritiska artister vars låtar retar gallfeber på Putin. Programledare: Robin Olin Gäst: Fredrik Wadström, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Producenter: Sara Helling och Karl Kadhammar Med klipp ifrån: NBC News, Bumaga, Radio Free Europe/ Radio Liberty, Holod Media, Activatica, youtubekontona Pavel Kosenko och Victor Argentina USA, tiktokkontona niimfff och nefodov_inc samt telegramkanalen its my city Musik i avsnittet: Svansjön: Nr 10 - Akt 2, Svantemat - komp. Tjajkovskij, arr. Ray Conniff), ??? ???? ? ?????? (It Was In Russia) - Monetochka, ?????????? ????????? ????? (Cooperative Swan Lake) - Noize MC samt ???? (Neva) & ?? ????? (Ty kidal) - 5'nizza Kontakt: dagenseko@sverigesradio.se Sänds även i kväll kl. 23.35 samt i natt kl. 04.40.

Nyheter

Från gårdagen.

Kultur, Repris

Kultur

"Kölden naggar kinderna" av Stig Dagerman UPPLÄSNING: Harald Leander DIKT: "Kölden naggar kinderna" av Stig Dagerman DIKTSAMLING: Samlade skrifter 10. Dikter, noveller, prosafragment (Norstedts, 1991) MUSIK: Jean Sibelius: Granen EXEKUTÖR: Ralf Gothoni. piano Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Livliga diskussioner gav tre vänner Nobelpris för kvantfysik Heta diskussioner böljade på fysiklabbet i Kalifornien där tre unga män samarbetade på 80-talet. Det förde dem till lyckade kvantexperiment - och ett Nobelpris. John Clarke, Michel Devoret och John Martinis arbetade på universitetet i Berkeley när de beslöt sig för att ta reda på om kvantmekanikens märkliga effekter fick att få att visa sig i makroskopisk, alltså stor, skala. De lyckades, och la grunden till den kvantdatorutveckling som vi ser nu. När de besöker Stockholm för att ta emot sina Nobelmedaljer är stämningen god - och det verkar den alltid ha varit. De heta diskussionerna menar de är just det som förde dem till sanningen. Reporter: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Sänds även kl. 20.30 samt imorgon kl. 05.02.

Vetenskap

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Från lördagen. Sänds även i natt kl. 03.02.

Kultur, Repris

Fickparkering: Hur kan bilen inte få plats när hela världen är full av asfalt? Varför fungerar det inte? Jan Henrik Swahn reflekterar över parkeringarnas expansion och över den enda gång han lyckades fickparkera. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Redan för tio år sedan satte min långe och kutryggige granne ord på problemet. Efter fem decennier och lika många restauranger hade han övertalats av sin fru att flytta hem till Samos igen med henne. På ön såg han till att trädgården cementerades och att en grind i gjutjärn monterades. Vi förstod ingenting. Gatan utanför huset var smal och brant. Hur skulle han ens kunna drömma om att köra in en bil där. Till slut måste polletten ha trillat ner för plötsligt utbrast han: "Vad tusan ska man med ett hus till om man inte kan parkera sin bil utanför?" Jag hade god lust att svara honom: "Vad ska man med en bil till om man inte kan parkera?" Bara en enda gång i livet, under min första uppkörning, har jag lyckats med det, i en isig och brant uppförsbacke där min bilskollärare upptäckt en ledig parkeringsficka. Att jag lyckades få in bilen där gjorde mig så omskakad att jag körde över på fel sida av vägen, varvid dödstystnad rådde under återstoden av uppkörningen. Händelsen har följt mig genom åren. En gång fick jag i uppdrag att köra hem en jättelik Citroën, en så kallad padda. Uppdraget skulle utmynna i en fickparkering, om jag inte hunnit krocka innan dess vill säga. Så skedde inte. Det hade annars räddat mig från fickparkeringen. Nu saktade jag ner vid den enda lediga rutan i hela den delen av stan och en snabb bedömning sade mig att det skulle gå men knappast på första försöket. Efter fyra misslyckade ansatser hade det bildats folksamling på båda trottoarerna. Det här var före mobiltelefonernas tid, annars är jag övertygad om att samtliga församlade kring paddan skulle filma mig med sina små löjliga smarttelefoner och göra mig viral på sociala medier. På något sätt måste jag ha tagit mig levande ur situationen men jag minns inte längre hur. Bara den krypande paniken i början. Var det den som folk luktade sig till eller var det storleken på rutan? När min fru letar parkering i Aten och hittar en ledig ruta är det alltid någon bilist som stannar precis bakom henne i hopp om att sno åt sig platsen om hon skulle misslyckas och åka därifrån. Vad det kan göra med en människa är lätt att förstå. Men varför ska det behöva vara så? Varför kan man inte bara göra parkeringsrutorna större? Lite asfalt mer eller mindre spelar väl ingen roll. För min granne på Samos fick bristen på yta stora konsekvenser. Som den amerikan han var blev han deprimerad och har sedan dess inte satt sin fot på ön. Han flyttade tillbaka till New York, satte på teven och parkerade sig själv i soffan. Därmed hade parkeringslobbyn på Manhattan förlorat en av sina varmaste förespråkare. Den är visserligen inte lika högröstad som på annat håll, närmast beskedlig jämfört med städer som Chicago eller Boston där filosofin varit att det måste finnas lika många parkeringsplatser som det finns människor. Enligt denna kan det finnas väldigt många människor på vissa platser vid vissa tidpunkter och då måste det finnas många parkeringsplatser tillgängliga, på en väldigt liten yta. Smärtgränsen för hur långt amerikaner kan tänkas stå ut med att promenera lär ha bestämts till tvåhundra meter. Det kan ha lett till att väldigt många hus som inte ansetts absolut nödvändiga har rivits här för att ge plats att bygga bilgarage på höjden. Den svenska plan- och bygglagen rymmer ett antal förordningar gällande antalet parkeringsplatser som måste till för att ett bygglov ska beviljas. De verkar förnuftigt formulerade, ingenting att gå i taket över. Samtidigt har jag svårt att hitta uppgifter om vilka konsekvenserna skulle bli om man struntade i dem. Så jag prövar att jämföra lite med USA i stället. I Henry Grabars bok "Paved Paradise", ("Det stensatta paradiset") drivs tesen att det är filosofin om fri parkering åt alla som har kört landet i botten. Lagarna för nybyggnation är i USA precis som i Sverige skrivna så att för varje kvadratmeter boyta krävs en viss parkeringsyta. Vill man då bygga på en tomt som förefaller rimligt stor för ett trevåningshus måste man se till att huset förses med ett visst antal parkeringsplatser på själva tomten för att inte öka risken för att folk parkerar på gatan. Antalet parkeringsplatser riskerar bli så pass stort att byggkostnaderna framstår som orimligt höga och kräver arkitektoniska lösningar helt och hållet anpassade efter antalet inhysta bilar. En entreprenör som vill bygga lägenheter för lågavlönade kan inte kringgå villkoren för bygglov utan måste skapa lika mycket parkeringsyta som för all annan nybyggnation. Parkeringsplatser i två källarplan skulle motsvara kraven men då höjs priserna för bygget så mycket att de tilltänkta familjerna inte längre har råd att flytta in. Ingen av dem har för övrigt någon bil. Minimikraven på parkeringsutrymmen har av amerikanska kommuner helt frankt använts i rasdiskriminerande syfte. Genom att slaviskt följa förordningar som tillkommit för att skapa frihet åt alla amerikanska bilister har man kunnat säkerställa att inga billiga bostäder byggs någonstans i samhället. Med matematisk exakthet krävs en inomhusparkering för varje anställd, en för varje utsatt bord i en simhall, en för var fjärde sittplats i en teater, en för var sjätte sittplats i en religiös byggnad, tre parkeringsplatser för en bokhandel, två parkeringsplatser för tre anställda i en fabrik och så vidare. Är företagen tillräckligt stora blir det stipulerade antalet parkeringsplatser så pass högt att många kommer att ligga mer än de tidigare nämnda tvåhundra metrarna från huvudingången. En anställds befordringsgång kan då enkelt avläsas i avancemanget på parkeringsplatsen. Den som funderar på att bosätta sig i en amerikansk förort bör känna till att garage ingår och har man garage bör man rimligtvis ställa en bil i det. Men att alla amerikaner har bil gäller inte längre. Enligt Grabar har tiotusentals garage illegalt gjorts om till bostäder i USA. Överkomliga hyror överväger behovet av plats för bilar man inte har råd med. Även i Sverige finns förstås problem med höga hyror och även här ser vi en mängd rättsfall rörande folk som utan lov gjort om sina garage till sovrum eller bostäder för uthyrning. Att informera sig om denna värld av expanderande asfalt kan nog försätta läsaren i en lätt dystopisk stämning, men för den panikslagne fickparkeraren i mig väcks ett visst hopp. Grabar spår att självkörande elbilar snart kommer att släppa av oss utanför kontoret eller mataffären varefter de själva letar upp en parkeringsplats, tills det är dags att köra oss tillbaka hem. Det är nästan så att jag ser fram emot att sätta mig bakom ratten igen. En ledig ruta uppenbarar sig, min bil passerar just lagom långt, lägger i backen och sätter på blinkern. Med roat lugn tittar jag snett bakåt - och låter mig fickparkeras. Jan Henrik Swahn översättare och författare Litteratur Henry Grabar: Paved Paradise - How Parking Explains the World. Penguin books, 2024. Sänds även i natt kl.01.50.

Kultur

Kultur

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Knepen för att behålla livsgnistan efter 85 Statistiken visar att vi får allt längre och friskare liv. Men efter 85 händer något och det psykiska måendet blir ofta sämre. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten är depression den vanligaste diagnosen hos åldersgruppen 85 plus. Var tredje kvinna och var fjärde man i åldersgruppen har hämtat ut antidepressiva läkemedel. Och bland män över 85 år är andelen självmord per 100 000 invånare högre än i andra åldersgrupper. Vad är det som händer med det psykiska måendet bland våra äldsta - och vad kan vi som samhälle och individer göra för att förbättra det? I detta avsnitt berör vi ämnet självmord. Om du mår dåligt och behöver prata med någon kan du kontakta nationella hjälplinjen på telefonnummer 90390 eller på https://hjalplinjen.se/. Du kan också vända dig till Minds självmordslinje på tel 90101 eller på www.mind.se. Via vårdguiden på telefonnummer kan du 1177 kopplas vidare, eller vid akuta fall ring 112 och be att få prata med jourhavande präst. Programledare: Louise Epstein Gäst: Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för AgeCap centrum för åldrande och hälsa Producent: Tommie Jönsson Från i går.

Kultur, Repris

Saladin - mannen som lät nåden segra Kurdiske Saladin var fruktad av sina fiender men beundrad för sin diplomati och generositet. År 1187 tog han Jerusalem - och blev en av medeltidens mest respekterade makthavare. Han började som enkel befälhavare men blev snabbt den som kunde ena den splittrade muslimska världen. Saladin var både en skicklig militär och en respekterad ledare känd för sin stora generositet även mot motståndare. I avsnittet medverkar: Jan Guillou, journalist och författare, Jonathan Phillips, professor i historia vid Royal Holloway University London Mohammad Fazlhashemi, professor i islams teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Reporter: Simon Moser Producent: Anna Maria Höglund Lyssna på alla avsnitt av Bildningsbyrån på UR Play Sänds även natt mot söndag kl. 02.02.

Utbildning

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Testosteron, AI-övervakning och Adina Romare Varför skryter män om sina testosteronnivåer? Hur är det att vara Amanda Romares kända syster? Och hur vill övervakningsföretaget Palantir rädda världen från förfall? I Talkshow i dag ska vi prata om tee-maxxing - internetslang för att maximera sina testosteronnivåer. Men det är inte bara på internets mörkaste forum som testosteron diskuteras. Donald Trump gör det, hans hälsominister Bobby Kennedy gör det, och den kontroversielle mansinflueraren Andrew Tate skryter också om sina höga testosteronnivåer. Vi grottar ner oss i testosteronlivsstilen tillsammans med urologen Robert Rosenblatt. Dessutom får vi besök av ena halvan av höstens mest omtalade och hyllade syskonpar: Adina Romare. Tillsammans med sin syster Amanda har hon gjort succé med sin Netflix-serie och med SVT-programmet om deras tvångstankar. Har terapin hon fick i serien mot sin OCD hjälpt? Det undrar vi. Sedan ska vi prata om AI-övervakningsvurmen i USA. Ett av de bolag som driver utvecklingen heter Palantir, och dess vd Alex Karp säger sig vilja rädda västvärlden från förfall. Men hur då? SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén försöker ge oss svar. Programledare: David Mehr Bisittare: Katherine Zimmerman Producent: Felix Öste Personne Sänds även i natt kl. 00.02.

Underhållning

Kultur

Testosteron, AI-övervakning och Adina Romare Varför skryter män om sina testosteronnivåer? Hur är det att vara Amanda Romares kända syster? Och hur vill övervakningsföretaget Palantir rädda världen från förfall? I Talkshow i dag ska vi prata om tee-maxxing - internetslang för att maximera sina testosteronnivåer. Men det är inte bara på internets mörkaste forum som testosteron diskuteras. Donald Trump gör det, hans hälsominister Bobby Kennedy gör det, och den kontroversielle mansinflueraren Andrew Tate skryter också om sina höga testosteronnivåer. Vi grottar ner oss i testosteronlivsstilen tillsammans med urologen Robert Rosenblatt. Dessutom får vi besök av ena halvan av höstens mest omtalade och hyllade syskonpar: Adina Romare. Tillsammans med sin syster Amanda har hon gjort succé med sin Netflix-serie och med SVT-programmet om deras tvångstankar. Har terapin hon fick i serien mot sin OCD hjälpt? Det undrar vi. Sedan ska vi prata om AI-övervakningsvurmen i USA. Ett av de bolag som driver utvecklingen heter Palantir, och dess vd Alex Karp säger sig vilja rädda västvärlden från förfall. Men hur då? SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén försöker ge oss svar. Programledare: David Mehr Bisittare: Katherine Zimmerman Producent: Felix Öste Personne

Underhållning

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
**Fredssamtal i Berlin**

Fredssamtalen mellan Ukraina, USA och Ryssland fortsätter i Berlin. Ukrainas president Zelenskyj har haft möten med amerikanska sändebudet Whitcoff, Trumps svärson Jaroed Kushner och Tysklands förbundskansler Friedrich Merzel. Katarina von Arnt, Berlinkorrespondent, rapporterar från förbundskanslerns kansli i Berlin. Hon berättar att den ukrainska presidenten har haft samtal med amerikanarna under förmiddagen och att de har diskuterat territorierna som ännu inte är lösta. Ukraina vill inte lämna över Donbasregionen till Ryssland, medan amerikanerna fortsätter att kräva detta. Det är en röd linje för Ukraina och europeiska länder.

**Spårbyteslagen**

Moderatpolitiker i Sverige protesterar mot att spårbyteslagen har slopats. Lagen gjorde det möjligt för asylsökande som fått avslag på sin ansökan men hade jobb att ändå kunna stanna i landet. Nu ska tusentals människor med jobb och försörjning utvisas, vilket är orimliga konsekvenser enligt moderatpolitiker. Moderatminister Johan Forssell förklarar att lagen är en del av en större helhet där migrationspolitiken läggs om. Han menar att det finns ett pris för att inte förändra systemet och att det finns goda möjligheter att ansöka om arbetstillstånd för den här gruppen personer.

**Somalierna i USA**

Oron växer bland människor med somalisk bakgrund i USA efter president Trumps senaste attacker. Trump har kallat somalierna för sopor och skräp och har beordrat migrationspolisen att gripa människor med somalisk bakgrund i Minneapolis, som har störst antal invånare med somaliskt ursprung. Sjuksköterskan Monira Malim Isaak berättar att patienter med somalisk bakgrund vågar inte komma till vårdcentralen efter Trumps uttalanden. Borgmästaren i Minneapolis, Jacob Frey, har reagerat mot Trumps uttalanden och sagt att somalierna är en tillgång för staden.

**Hjälten i Sydney**

En frukthandlare i Sydney, Australien, har räddat livet på många under en attack mot chanukkafirandet på Bondi Beach. Han har hyllats som en hjälte världen över. Lena Ljungdahl, tidigare polis och utbildare i pågående dödligt våld, analyserar situationen och säger att han har gjort väldigt många saker rätt som har hjälpt honom och andra i situationen. Hon menar att han har visat exceptionellt stor farthållning och initiativförmåga.

Aktualiteter

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
**Judar i Sverige skakade men inte skrämda av terrordådet i Sydney**

Efter terrordådet i Sydney, där 15 personer dödades, är judar i Sverige skakade men inte skrämda. Chaim Greitzman, rabbin på den internationella ideella judiska föreningen Shabad i Stockholm, säger att judarna i Sverige kommer att fortsätta att fira sina traditioner och religion oavsett. Han menar att attacken var riktad mot judar i hela världen och att judarna måste visa sig starka och fira i fred.

**IS misstänkt för terrordådet i Sydney**

Terrorforskaren Hans Brun säger att det är inget som förvånar att IS är misstänkt för terrordådet i Sydney. Han menar att det finns många aktivister världen över som vill förknippas med IS på olika sätt. Han jämför med en rättegång i Sverige där man hittat liknande parafenalia hos en misstänkt.

**Förvaltningsrätten stoppar licensjakt på varg**

Förvaltningsrätten har stoppat licensjakt på varg nästa år. Rovdjursföreningen och Jägareförbundet har olika syn på detta. Björn Israelsson, jurist på Rovdjursföreningen, säger att det är positivt men att man inte ska ropa hej förrän man är i överbäcken, eftersom domen kan överklagas. Han menar att stoppet av licensjakten kommer att öka möjligheten för vargarna att få uppnå en gynnsam bevarandestatus.

**Vikingagravar plundras**

Vikingagravar i Sverige plundras med hjälp av metalldetektorer. Torun Zachrisson, forskningschef på Upplandsmuseet, säger att det är en stor skada för egen vinning och att det är brottsligt. Hon menar att det är en unik plats som tillhör oss alla och att det är viktigt att bevara den.

**Projektet Sluta skjut**

Projektet Sluta skjut har använts i Malmö i snart åtta år för att stoppa kriminella grupper från att begå grova våldsbrott. Projektet bygger på metoden GVI, Group Violence Intervention, som riktas mot ett fåtal våldsaktiva personer och deras nätverk. Anna-Karin Ivert, biträdande professor i kriminologi på Malmö universitet, säger att det inte är möjligt att säga om projektet fungerar eller inte, men att det finns tecken på att det har minskat skjutvapenvåldet i Malmö.

**Smart sexleksaker**

Smart sexleksaker kan samla in detaljer om hur man använder dem, hur ofta man använder dem och med vem man använder dem. Evelina Galli, P3:s techreporter, säger att det är viktigt att läsa igenom användarvillkoren och att vara försiktig med att dela med sig av känsliga uppgifter.

Aktualiteter

Ekot 17:45 Samtalen mellan EUs ledare och Zelensky avslutade. "Svåra men konstruktiva" Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Så vill Kina utnyttja fredssamtalen om Ukraina Samtidigt som Europas ledare åker till Kina och ber om hjälp med Ukraina så stärks Pekings armkrok med Moskva. Vad är Kinas syn på kriget i Ukraina? Både Frankrikes president och Tysklands utrikesminister har nyligen besökt Kina för att få Pekings hjälp att påverka Ryssland gällande kriget i Ukraina. Båda dessa möten gick så där för européerna. Istället för konstruktiva samtal om Ukraina möttes gästerna av den kinesiska regimens föreläsningar om Taiwan och Kinas infekterade läge med Japan. Wang Yi, Pekings utrikesnestor, besökte också Moskva samtidigt som de amerikanska sändebuden var där för att mäkla fred i kriget i Ukraina. Och Wang Yi fick ett betydligt bekvämare mottagande än amerikanerna. Vad säger det om relationen mellan Kina och Ryssland. Hur hänger kinesernas syn på kriget i Ukraina ihop med deras ambitioner för Taiwan? Använder Peking kriget i Ukraina för stärka den egna maktsfären i Östasien, och är det här bevis på att Kina och Ryssland gemensamt strävar efter en ny multipolär världsordning? Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent. Programledare: Björn Djurberg Producent: Mattias Dellert

Dokumentärer

Från i går.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från lördagen.

Fritid och hobby

REPRIS: När spricker AI-bubblan? I somras varnade OpenAI:s vd Sam Altman för att vi befinner oss i en AI-bubbla och sedan dess har spekulationerna om de eventuella konsekvenserna ökat till antalet under hösten. Vissa experter menar att ett ekonomiskt bakslag vilar runt hörnet, medan andra menar att teorierna är överdrivna. I veckans avsnitt undersöker vi vad en sprucken bubbla skulle kunna få för konsekvenser; både för AI-bolag och privatpersoner. Gäster är ekonomijournalisten Gunnar Harrius från Dagens Industri och AI-experten Paulina Modlitba. Avsnittet är en återutsändning från 19 september 2025. Programledare är Emilie Roslund. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i torsdags.

Dokumentärer, Repris

Livliga diskussioner gav tre vänner Nobelpris för kvantfysik Heta diskussioner böljade på fysiklabbet i Kalifornien där tre unga män samarbetade på 80-talet. Det förde dem till lyckade kvantexperiment - och ett Nobelpris. John Clarke, Michel Devoret och John Martinis arbetade på universitetet i Berkeley när de beslöt sig för att ta reda på om kvantmekanikens märkliga effekter fick att få att visa sig i makroskopisk, alltså stor, skala. De lyckades, och la grunden till den kvantdatorutveckling som vi ser nu. När de besöker Stockholm för att ta emot sina Nobelmedaljer är stämningen god - och det verkar den alltid ha varit. De heta diskussionerna menar de är just det som förde dem till sanningen. Reporter: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Från kl 12:09. Sänds även tisdag kl 05:02.

Vetenskap, Repris

Patricia Tudor Sandahl - Kärleken har ett pris - Med lite mer tid tror jag att saknaden kan bli en stilla plats inom mig dit jag kan ta mig när jag vill, förnimma din närhet och minnas dig med glädje. Patricia Tudor-Sandahl föddes i England 1940 och kom till Sverige 1964 där hon blev fil dr i pedagogik, leg psykolog och psykoterapeut. Hon är retreatledare, föredragshållare samt författare till femton böcker på existentiella teman. Under elva år har hon medverkat i Tankar för dagen samt varit Sommarpratare (2000) och Vinterpratare (2011 och 2020). Att det finns mer att hämta hos oss människor, ett utrymme att växa i, är ett genomgående tema i hennes författarskap. Vi kan bli lite mer människa om vi vill det. Vi är aldrig färdiga. Utveckling pågår hela livet. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från morgonen.

Andliga frågor, Repris

15 döda i en skjutning i Australien. Nioåriga Josef fick en ursäkt av kommunen. Hundar testas som hjälp i skolan.

Nyheter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i fredags.

Aktualiteter, Repris

Från morgonen. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ekot 22:00 Multinationell fredsstyrka kan leda återuppbyggnaden av Ukraina Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Rättelse: I en tidigare version av ett inslag i den här sändningen sades felaktigt att Zelenskyj är amerikansk president. Rätt är att Zelenskyj är Ukrainas president. Rättelsen är gjord den 16 december.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
Ukraina: Europas plan för en multinationell fredsstyrka har tagits fram i Berlin. Styrkan ska hjälpa Ukraina att bygga upp landet och säkra landets luftrum. USA har lovat att ge Ukraina säkerhetsgarantier liknande Natos artikel 5, vilket innebär att om Ukraina blir angripet kommer USA att försvara landet militärt. Detta är ett krav som Ukrainas president Zelenskyj har ställt, men det är inte klart om USA kommer att hålla sitt löfte.

Sydney: Efter terrordådet på Bondi Beach i Australien har en man, Ahmed, hyllats som en hjälte för att han ingrep i situationen och räddade många liv. Han gömde sig bakom en bil och rusade fram för att avväpna en av gärningsmännen. Ahmeds handlingar har beskrivits som exceptionellt modiga och han har räddat många liv.

Judar i Sverige: Terrordådet i Sydney har skrämt judar i Sverige, men rabbinen Chaim Greitsmann säger att det inte kommer att försvaga judarna, utan snarare stärka deras engagemang och tro. Han menar att judarna kommer att fortsätta att fira sina högtider och utöva sina traditioner i lugn och ro.

Vargjakt: Förvaltningsrätten har stoppat den planerade licensjakten på varg nästa år. Länsstyrelserna har inte kunnat visa att jakten inte skulle försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för vargpopulationen i Sverige.

Smart sexleksaker: Många sexleksaker är nu uppkopplade till nätet och kan spåra användarnas beteende och samlar in detaljer om hur de använder dem. Detta har orsakat oro bland användare, som är oroliga för att deras data kan läcka till tredje part.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin.

Tillagt av KB. AI-genererad sammanfattning. Fel kan förekomma.
Håkan Jansson, moderat oppositionsråd i Norsjö i Västerbotten, protesterar mot att tusentals människor med jobb och försörjning utvisas från Sverige på grund av att lagen om spårbyte för asylsökande togs bort i våras. Jansson menar att konsekvenserna av detta är orimliga och att många av de människor som utvisas har gjort precis det som Moderaterna efterfrågar, dvs. att de har jobb och försörjer sig själva. Jansson anser att det borde finnas en större flexibilitet och möjlighet att hjälpa till för dessa människor.

Moderat migrationsminister Johan Fornsell förklarar att den nuvarande migrationspolitiken är en del av en större helhet där man försöker åtgärda problemen i det svenska migrationsystemet. Fornsell menar att det finns ett pris för de felaktigheter som funnits i systemet och att man nu försöker att förändra det. Han förklarar att det inte är ett förbud mot att arbeta i Sverige, utan att man måste uppfylla kraven för arbetstillstånd för att få arbeta i landet.

Håkan Jansson håller med Fornsell om att det finns ett pris för de felaktigheter som funnits i systemet, men anser att det fortfarande finns en kollektivbestraffning av människor som har gjort rätt för sig och försörjer sig själva. Jansson anser att det borde finnas en större flexibilitet och möjlighet att hjälpa till för dessa människor.

I en annan nyhet upptäcktes att vikingagravar plundrats i Gamla Uppsala och Sigtuna. Forskare från Upplandsmuseet och Västerås museer har upptäckt att gropar har grävts i marken med hjälp av metalldetektorer. Det är oklart vad som har plundrats, men det är troligt att det är metaller eller föremål från vikingatiden.

Forskarna menar att det är svårt att veta vad som har hänt, men att det är en unik plats som har blivit skadad. De anser att det är brottsligt att plundra fornminnen och att det är viktigt att skydda dessa platser.

I en annan nyhet presenterades projektet Sluta skjut, som är en metod för att förebygga grovt våld i kriminella miljöer. Projektet bygger på metoden GVI (Group Violence Intervention) som har använts i USA. Metoden innebär att myndigheterna gör uppsökande samtal och möten med kriminella grupper och ger dem budskapet att våldet måste upphöra annars väntar insatser mot gruppen.

Projektet har använts i Malmö och Örebro med vissa framgångar, men det finns också kritik mot metoden. En av kritikerna är professor emeritus Johannes Knutsson, som menar att metoden inte fungerar i svensk kontext eftersom Sveriges rättssystem är annorlunda än det amerikanska.

Moderat migrationsminister Johan Fornsell har gett i uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utvärdera projektet och ge en rapport i mars nästa år. Om rapporten visar att metoden fungerar, kommer regeringen att fortsätta stödja projektet.

Aktualiteter

Låtarna som får Putin att se rött - men ryssarna älskar Gatumusikanterna blev beviset på att regimkritisk musik lever under ytan i Ryssland. StopTime dyker upp i Sankt Petersburg och gör sig snabbt ett namn på gatumusikscenen. Men när ett videoklipp från en av deras populära konserter når regimen är tiden då de kunde glida under radarn förbi och maskineriet för att tysta bandet sätts igång. Hör Fredrik Wadström berätta om regimkritiska artister vars låtar retar gallfeber på Putin. Programledare: Robin Olin Gäst: Fredrik Wadström, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Producenter: Sara Helling och Karl Kadhammar Med klipp ifrån: NBC News, Bumaga, Radio Free Europe/ Radio Liberty, Holod Media, Activatica, youtubekontona Pavel Kosenko och Victor Argentina USA, tiktokkontona niimfff och nefodov_inc samt telegramkanalen its my city Musik i avsnittet: Svansjön: Nr 10 - Akt 2, Svantemat - komp. Tjajkovskij, arr. Ray Conniff), ??? ???? ? ?????? (It Was In Russia) - Monetochka, ?????????? ????????? ????? (Cooperative Swan Lake) - Noize MC samt ???? (Neva) & ?? ????? (Ty kidal) - 5'nizza Kontakt: dagenseko@sverigesradio.se Från i förmiddags. Sänds även kl. 04.40.

Nyheter, Repris

"Kölden naggar kinderna" av Stig Dagerman UPPLÄSNING: Harald Leander DIKT: "Kölden naggar kinderna" av Stig Dagerman DIKTSAMLING: Samlade skrifter 10. Dikter, noveller, prosafragment (Norstedts, 1991) MUSIK: Jean Sibelius: Granen EXEKUTÖR: Ralf Gothoni. piano Från kl. 12.01.

Kultur, Repris