Sambandha / directed by Peter Hagerrot, Lasse Bohlin

På svenska och engelska

Medverkande: Gunnel Nycander, Satinath Sarangi, Ylva Gustafsson, Medha Patkar, Baba Amte

Produktionsbolag: Perspektiv film, Studio Lagnö, Musafilmi ; foto: Lasse Bohlin ; musik: Thomas Lindahl ; ljud: Peter Hagerrot ; klippning: Peter Holthausen

Produktion: Sverige, Finland, cop. 1994 ; svensk premiär 1994-03-11

Barntillåten

Innehållsbeskrivning: se Faktablad om film 1994/046

Sápmi på film och TV: Filmen skildrar motståndet bland urfolket i Indien när en stor kraftverksdamm ska byggas. Scener från Indien, människor fiskar och badar. En kvinna föreläser om konsekvenserna av översvämning i Indien. Hon sjunger i kör. Innan hon ska resa till Indien för att lära sig mer träffar hon en samisk kvinna, Ylva, i Sverige. Ylva berättar att samer har varit utsatta för liknande situationer. Personer cyklar. Speakern: ”De vägrar att flytta. De låter sig hellre dränkas av dammen än lämnar sina hem. Jag förstår inte, kan det verkligen vara värt det? På ett sätt verkar det ologiskt, alla säger ju att de får det bättre.” Forskaren och Ylva samtalar på ett fik. Ylva säger att hon känner igen problematiken som forskaren beskriver. Ylva berättar att hennes far har varit med om en liknande situation när en sjö i Jämtland reglerades och dämdes över. Vyer på jaevrie (sydsamiska) [sjö] i fjällvärlden. Ylva fortsätter berätta: ”Byn tvingades packa ihop och flytta då, över till andra sidan av sjön. Och de fick ingen flytthjälp, de fick ersättning för en stuga, men de som hade kåtor fick ingen ersättning för kåtorna ansågs inte vara hus. Och när dammen byggdes i slutet på 60-talet slogs hela byns sammanhållning sönder. Farmor och farfar hade några stugor som de ville ta med sig. När de flyttade den första stugan gick det bra, de tog den över sjön på vintern. Men sen när de flyttade den andra stugan, så då brast isen, så den sjönk. Man kan fortfarande se vrakresterna längs stränderna.”. Luohti (nordsamiska) [jojk] och fågelläten i bakgrunden när vyn över fjäll, sjö och damm visas. Forskaren reser med tåg till Stockholm för att delta när gruppen Narmada-rörelsen mottar ”Right Livelihood Award” för sitt motstånd. Forskaren tänker även träffa forskaren Malin Falkenmark. Forskaren berättar att hon tyckte att Ylvas by var vacker, men att det var som om en förbannelse vilade över platsen. Forskaren berättar vidare att samer har ett nära förhållande till naturen och att samiska ord för naturfenomen är vanligt förekommande. Falkenmark berättar att om man ändrar på något i naturen får man alltid sidoeffekter, och om man ska göra en förändring handlar det alltid om vilka sidoeffekter man är beredd att acceptera. Prisutdelningsceremoni. (00:21:35) En man förklarar att floden som ska dämmas anses vara helig. Forskaren berättar att samer också anser att fjäll och sjöar kan vara heliga. Även urfolk i Amerika anser att vissa platser i naturen är heliga. (Ájtte 2023)

(ca 66 min.)