Skriv ut sidan
Länk till sidan

Dagar vid älven / en film av Runar Enberg


Stockholm : Folkets bio : Filmcentrum, [1999]

Namn

Personer
Enberg, Runar (regissör)

Skum, Anders (medverkande)

Skum, Per (medverkande)

Hellman, Inger (medverkande)

Jonsson, Lars-Anders (medverkande)

Jonsson, Klas-Einar (medverkande)

Enberg, Runar (upphov)

Fischer, Jens (upphov)



Utgivning

År/datum
[1999]

Utgivning
Stockholm : Folkets bio : Filmcentrum

Samlingar

Kollektion
Sápmi på film och TV
Kollektionen består av cirka 500 filmer och 8600 TV-program med samiskt innehåll, producerat fram till och med 2018, som ger information och fördjupad kunskap om samers liv, kultur, historia och nutid. Sápmi på film och TV är en sammanställning av material från framför allt Kungliga bibliotekets, Svenska Filminstitutets och Sveriges Televisions respektive databas/arkiv. Den är resultatet av forskningsprojektet Samisk audiovisuell samling: filmer och TV-program i arkiv och på webb, finansierat av Vetenskapsrådet m.fl., och genomfört mellan 2019–2023. Projektet är ett samarbete mellan tre akademiska institutioner (vid Mittuniversitetet, Umeå- och Stockholms universitet), två institutioner med ansvar för det samiska kulturarvet (Sametinget och Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum) och två institutioner med ansvar för det svenska audiovisuella kulturarvet (Kungliga biblioteket och Svenska Filminstitutet).

Anmärkningar

Anmärkning
Medverkande: Anders Skum, Per Skum, Inger Hellman, Lars-Anders Jonsson, Klas-Einar Jonsson

Produktionsbolag: Naud produktion, Sveriges television, Svenska filminstitutet ; foto: R. Enberg, Jens Fischer ; musik: R. Enberg, Anders Forsberg ; ljud: Börje Eriksson ; klippning: R. Enberg

Produktion: Sverige, cop. 1999. Svensk premiär 1999-01-22

Barntillåten

Sammanfattning
Innehållsbeskrivning: se Faktablad om film 1999/023

Sammanfattning, extern
Sápmi på film och TV: Förtext: ”Till min son Alex.” Fjällandskap vintertid. Anders Skum kör skoter och kontrollerar stolpar i rengärde. I bakgrunden hörs luohti (nordsamiska) [jojk]. Han kör fram till en bäck och dricker vatten. Han sitter på skotern, skär och äter goikebierggu (nordsamiska) [torrkött]. Skum berättar att området han talar om är samebyarna Gran, Ran och Svaipa. Enligt Skum har det varit en svår vinter och cirka 2000 renar har försvunnit. Han berättar att det är en stor ekonomisk förlust att förlora renar. Skum hittar spår efter ett rovdjur. Bohccut (nordsamiska) [renar] på fjället vintertid. I en stuga sitter Anders och Per Skum och ett barn. Spår efter ett rovdjur på fjället. Männen diskuterar om rovdjur i trakten. Eallu (nordsamiska) [renhjord] i gárdi (nordsamiska) [rengärde]. Flera personer håller i boazu (nordsamiska) [ren] och de mäter strålningen på den. Människor utanför gárdi vintertid. Flera personer slaktar niestebohccot (nordsamiska) [matrenar]. Skum berättar om de negativa konsekvenserna för renskötseln efter Tjernobylolyckan. Eallu (nordsamiska) [renhjord] drivs framåt i terrängen med snöskoter. Skum konstaterar att renskötseln styrs av många olika faktorer som renskötarna inte kan påverka. Lars-Anders Jonsson och Inger Hellman följer iälluo (umesamiska) [renhjord] med snöskoter. Hellman konstaterar att de har fyra bosättningar och att de ibland lever med varandra dygnet runt veckovis. Naturvyer på våren. Jonasson och Hellman med barnen inne i gåetie (sydsamiska) [torvkåta]. Hellman berättar om problemen med boende på flera platser och att få familjelivet att fungera. Per Skum i ett av sina visten. Luohti (nordsamiska) [jojk] i bakgrunden. Skum berättar om motsättningar mellan renskötare och andra, speciellt vad gäller jaktfrågan. Kalvmärkning, en äldre man berättar att han anser att samer som inte arbetar inom renskötseln är svenskar. Vuollie (sydsamiska) [jojk] i bakgrunden. Naturvyer. Sven Jonsson berättar om sorgen som uppstår när inget av barnen vill överta arbetet med bovtseh (sydsamiska) [renar]. Han menar att det alltid har varit en kamp för samer att överleva och att staten vill ha bort samerna. Jonsson och hans hustru i hemmet. Jonsson ger sig av med båt för att lägga nät. Han funderar över om det hade gått bättre för samerna om de hade gjort mer motstånd som andra urfolk gör på andra platser i världen, och om de i så fall hade haft en egen nation. Naturvyer på hösten. Offerplats med en hög av renhorn. Samiska byggnader. Mikael Vinka bygger på en timmerbyggnad och arbetar med uteplatsen utanför ett hus. Vinka berättar om de rättigheter varje medlem i en sameby får och hur det är att stå utanför samebyn. Bröllop. Ann-Kristin berättar om hur hon upplever att det är att leva med identitet som svensk och same. Som barn blev Ann-Kristin retad för sitt samiska ursprung och hon beskriver det som ”att det sedan har vuxit till en stolthet att tillhöra flera kulturer”. Enligt Ann-Kristin är alla samer som känner sig som samer. Ann-Kristin oljar in golvet. Hon berättar vidare att hon tror att vissa av dem som inte har renmärke kan känna sig identitetslösa. Vinka berättar hur han har fördjupat sin kunskap om samisk byggnadskonst och att han på ett sätt representerar den bofasta samen som ofta hade gårdsbruk. Gávtjávrrie (umesamiska) [Ammarnäs]. Bilder från byn och från kyrkan m.m. Olika röster om konflikter och rättigheter till jakt och fiske. Resten av filmen beskriver företagande i glesbygden och porträtterar personer med olika yrken och intressen, exempelvis jordbrukare, kaninfarmare, slöjdföretagare, handelsgård, hemsjukvårdare, svetsare med mera. (Ájtte 2023)

Speltid
(ca 89 min.)

Ämne

SAB
Nccg

Genre/form
Dokumentärfilmer (saogf)

Originalformat

Originalets nummer
Granskningsnr: 135841

Originalsystem
längd: 2546 m, optisk film: 35 mm

Ljud
Stereo, färg

Arkiv

Leverantör
Folkets bio

Exemplar

Antal enheter
1


Arkivnummer
F99-0040

Filbeskrivning
1,5 Mbit/s, AAC, 48 kHz, 128 kbit/s

Arkivnummer
ZS_F99-0040

Ljud
stereo

Färg
färg

Filbeskrivning
AVC, CBR, 6 Mbit/s, 720 x 576 pixlar, AAC, VBR 48 kHz, 160 kbit/s (medelvärde)

Arkivnummer
YA_F99-0040



Kungl. biblioteket