Guillou på jakt. Sapmi - samernas land

Medverkande: Jan Guillou

Produktionsbolag: Erik Fernström film och video, TV4 ; foto: Erik Fernström, Arne Pontan ; redigering: Sebastian Bank

Produktion: Sverige, cop. 1999

Innehållsbeskrivning: Hade den svenska rovdjurspolitiken sett annorlunda ut om våra riksdagspolitikers vardagliga arbete och liv påverkades av hur vargen eller björnen har sin gång. Följ Jan Guillous dramatiska jakt efter den stora älgoxen i Sapmi, samernas land.

Sápmi på film och TV: Jan Guillou skjuter en älg på hösten. Guillou sitter vid den skjutna älgen och introducerar med egna ord programmets innehåll: ”Många skulle säga att det här är den mest fantastiska jakt som finns i Norden, jakten efter fjällälgen. Det är bara ett problem, vi befinner oss då i främmande land på ett sätt i eget land, i Sápmi och då blir jakten mer komplicerad och det ska vi berätta om i det här programmet.” Olika inslag av djur och jakt. Karta med Sápmi utmärkt. Guillou förklarar att Sápmi fanns långt innan gränserna mellan Norge, Sverige, Finland och Ryssland blev till. Samernas livnärde sig i området, men enligt Guillou bredde svenska staten ut sig på samernas bekostnad. Guillou berättar vidare att Sápmi idag är starkt förminskat och består av 40 ”reservat” eller samebyar. I fjällen och de fjällnära skogarna lever ett eftertraktat jaktbyte, älgen, som här har en avsevärd större storlek än på andra platser. Guillou: ”Och än så länge har inte svenska staten tagit ifrån samerna jakträtten på älg. Den som är same eller har samiska vänner har följaktligen vissa lysande möjligheter.” Helikopter över renhjord. Guillou påpekar att han har samiska vänner och förklarar att vissa kan se det som en belastning när han gör det här inslaget. Guillou berättar vidare att han vid ett tidigare tillfälle lärde känna Per-Erik Jonasson då denne bjöd in honom till området för att studera förhållandet mellan rovdjur och renar i Tossåsens sameby. Guillou följer med Olof Johansson och Jonasson när de spårar järv vintertid. Guillou förklarar att det bara kan sluta på ett sätt, nämligen att han gör ett reportage om renar, rovdjur, samer och myndigheter. Guillou berättar också att det här programmet är förbjudet att visas då det efter gransking av myndigheter har ansetts som alltför samevänligt. Personer äter kring en eld. Guillou träffar Göran Persson och Stig Albertsson för första gången. En man pulsar i djupsnö med ett gevär på ryggen. Guillou försätts i en komplicerad situation när han blir uppmanad att delta i skyddsjakt på lodjur då det saknas en passkytt. Jaktlaget har konstaterat att det finns tre lodjur i området. Guillou skjuter ett lodjur som jaktlaget lägger i en sopsäck. Jägarna fäller många kommentarer om jaktbytet. Guillou var den som sköt lodjuret och förklarar att detta kan vara till fördel för honom som ny reporter bland samer. Fyra år senare spelas föreliggande film in under älgjakt på hösten. Guillou och en man vandrar i terrängen och letar efter älg. Guillou framhåller olikheter mellan Sápmi och Värmland både vad gäller terrängen och tillgången på älg. Han förklarar att nästan all jakt i fjällen bedrivs med löshundsjakt, där hunden gör det stora arbetet. Hunden förses med pejlingsutrustning och ger sig av. Guillou och Persson rastar och äter vid en eld, sedan fortsätter de jakten. De hör att hunden har kontakt med älg och ger sig av för att hjälpa hunden. Guillou smyger mot älgen som hunden uppehåller, men när han ser att det är en ko och en kalv låter de älgarna löpa i hopp om att få en stor älgtjur istället. De fortsätter jakten i flera dagar och Guillou njuter av omgivningen. Han problematiserar samernas glädje över en lyckad jakt och tv-tittarnas känslor för rovdjur i samband med bilder av lodjursjakt. Bilder av rovdjur i fångenskap. Guillou konstaterar att vi inte ska fördjupa oss i människors känslor för dessa djur den här gången. Björnjakt med eftersök, jägarna hittar björnen och konstaterar att den är död. Bilder på vargar. Guillou berättar att många människor i världen är imponerade av vargen. Renhjord i rengärde cirka 1000 djur i Mittådalens sameby. Guillou konstaterar att 1000 renar är ungefär vad varje sameby förlorar till rovdjuren varje år. Dessa två sidor av förhållande till rovdjur gör rovdjurspolitiken komplicerad. Detta medför att samer måste engagera sig politiskt för att kunna få gehör för sina åsikter i frågan. Johansson deltar i många sammanhang som behandlar frågan. Guillou förklarar ironiskt att politik ibland inte fungerar i praktiken. Jägarförbundets stora inflytande i frågan komplicerar det hela än mer och Guillou konstaterar att deras inblandning får stora konsekvenser för renskötseln. Intervju med Magnus Rehnfeldt om samisk utsatthet i förhållande till rovdjurspolitiken, sedvanerätten och småviltsjakten. Tillbaka till älgjakten där Guillou deltar. Jägarna fäller en älgkalv som de tar ur och transporterar hemåt för försäljning. Guillou berättar att hans jaktkamrat ibland talar i telefon då han måste arbeta med aktieaffärer. Enligt Guillou började många samer spekulera i aktier i samband med Tjernobylkatastrofen 1986 då alla slaktdjur kasserades eftersom de ansågs otjänliga som människoföda. Helikoptern kommer och hämtar älgkalven. Guillou konstaterar att helikoptern ger både för- och nackdelar för samer. Fördelen är att renskötselarbetet underlättas och nackdelen att helikoptern används till persontransporter för småviltsjägare. I inslaget visas hur Ulf Dinkelspiel med sällskap anländer till fjällen för att utöva ripjakt, och en samisk jägare är instruktör. Jägare vid lägerplats. Cirka tiotusen jägare bedriver småviltsjakt i fjällen varje år, två tredjedelar av dessa är enligt Guillou norrmän. Att det är så beror på att Sverige har tidigare jaktstart och norrmännen väljer då att jaga i Sverige. Det stora antalet jägare påverkar stammen då många kycklingar skjuts, berättar Guillou. De samiska politikerna Ingvar Åhrén och Olof Johansson deltar i möten i Stockholm. Guillou konstaterar att samer har provat att påverka på det sättet långt tidigare, men att det sällan har gett önskad effekt. Klipp från ”Veckorevyn 1942-08-24” och inslaget ”Samerna går till kungs för nya skolor”. Fyra män besöker statsrådet Gösta Bagge i hans ämbetsrum i Kungliga majestätens kansli. Männen är klädda i gapptah (sydsamiska) [koltar], beelth (sydsamiska) [bälten] och boengeskuvmieh (sydsamiska) [barmkläden] från sydsamiskt område. Deras ärende är att försöka få bättre skolbyggnader för barnens undervisning. De lämnar lokalen och ute i trapphuset tar tre av dem på sig tjohpeh (sydsamiska) [mössor]. De blir intervjuade av SF- journalen, två av männen berättar om deras ärende: ”Vi samer vi vill ha en bra skola för våra barn. Och vi tror att i sådan skola också ska bli en uppryckning i renskötseln och åstadkomma samernas självkänsla.” Den andre mannen tillägger: ”Ja det är folk som tror att de gagnar renskötseln bättre om nordmannen ska ha mindre kunskaper och mindre bildning. Men så är det ju ingalunda fallet, utan ju tidsenligare lokaler vi få och bättre undervisning, ju hellre kan renskötseln därifrån blomstra.” De berättar även kort om vad de har upplevt i Stockholm under sitt besök. Reportern leder in samtalet på besöket på Skansen och de rovdjur som finns där. Han nämner även att det pågår en utredning om björn, varg och lo, och en av männen bekräftar att de vet om detta. Mannen nämner också att han hoppas på att statsmakterna ska hjälpa samerna med detta. Guillou konstaterar att samer fortfarande har svårt att få gehör i dagens politik. Äldre filminslag från nomadskolor i fjällen där samiska barn är elever. Guillou berättar att samiska barn gick i särskilda skolor med enklare undervisning då de inte ansågs behöva mer utbildning och att samer utsattes för rasbiologiska mätningar, vilka skulle bevisa att samer var mindre intelligenta. Tillbaka till älgjakten i Mittådalens sameby. En man badar badkar naken utomhus efter bastubad. Sällskap äter frukost i en stuga. Rehnfeldt och Guillou jagar i oktober, snön ligger på marken, vilket gör att det blir extra svårt att jaga. Guillou ger tips till tittarna för att underlätta jakt. Efter många dagars jakt skjuter Guillou en älgtjur av mindre storlek. Rehnfeldt och Guillou samtalar om det faktum att Rehnfeldt agerar hundförare utan att själv bära gevär. Anledningen till detta är att han är dömd för jaktbrott på varg. Under samtalet kommer det fram att Rehnfeldt är dömd både i tings- och hovrätten, trots att han hävdar att han är oskyldig. Guillou frågar varför han inte anger personen som gjort detta och om Rehnfeldt kan förstå personens handling? Rehnfeldt förklarar problemet med vargar på samebyns marker och vad det medför, bland annat att konflikter med markägare ökar, då renen springer fram och tillbaka över områden. Men Rehnfeldt tycker att samebyn inte får gehör i frågan hos myndigheter och att han kan förstå om någon tar ”lagen i egna händer” i frustration. Guillou tillägger att Hovrätten skärpte straffet mot Rehnfeldt till ett års fängelse. Statlig utredning, ”Samerna – ett ursprungsfolk i Sverige. Frågan om Sveriges anslutning till ILO:s konvention nr 169” (SOU 1999:25), som vill att Sverige ska anta FN-resolutionen nr 169 om ursprungsfolkens rätt i världen. Renar på fjället sommartid. Guillou berättar att samer i Sápmi och inuiter i Danmark får starkt utvidgade nationella rättigheter. Han räknar även upp olika rättigheter som ges om resolutionen ratificeras, vilket redan har skett hos inuiter i Kanada. Guillou konstaterar även att om ratificeringen skulle ske, så skulle det innebära den största förändringen inom samiskt liv på fyrahundra år. Olika remissförslag samlade i en hög. Guillou menar att det är lätt att förutse att detta förslag möts med misstro i många remissinstanser. Han konstaterar dock även att flera tunga juridiska instanser är positivt inställda till förslaget. Bilder från jakt. Guillou spanar med kikare. Han berättar att de flesta nej till förslaget grundar sig på uppfattningen att man skyddar samerna från ogillande om förslaget inte går igenom. (Ájtte 2023)

(ca 49 min.)