Skriv ut sidan
Länk till sidan

SF3037A SF3037B Med ackja och ren I Inka Läntas vinterland


1926

Namn

Personer
Bergström, Erik (regissör)

Boge, Gustaf (fotograf)


Länta, Inka (medverkande)

Länta, Petter (medverkande)

Blind, Guttorm (medverkande)

Omma, Henrik (medverkande)

Pirak, Anta (medverkande)

Diamant, (medverkande)

Lundberg, August (medverkande)

Utgivning

År/datum
1926

Produktionsnummer
83-88/9080 (R-VB:083616 prodnr)

83-96/9354 (R-VB:628380 prodnr)

Samlingar

Kollektion

Sápmi på film och TV
Kollektionen består av cirka 500 filmer och 8600 TV-program med samiskt innehåll, producerat fram till och med 2018, som ger information och fördjupad kunskap om samers liv, kultur, historia och nutid. Sápmi på film och TV är en sammanställning av material från framför allt Kungliga bibliotekets, Svenska Filminstitutets och Sveriges Televisions respektive databas/arkiv. Den är resultatet av forskningsprojektet Samisk audiovisuell samling: filmer och TV-program i arkiv och på webb, finansierat av Vetenskapsrådet m.fl., och genomfört mellan 2019–2023. Projektet är ett samarbete mellan tre akademiska institutioner (vid Mittuniversitetet, Umeå- och Stockholms universitet), två institutioner med ansvar för det samiska kulturarvet (Sametinget och Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum) och två institutioner med ansvar för det svenska audiovisuella kulturarvet (Kungliga biblioteket och Svenska Filminstitutet).

Anmärkningar

Sammanfattning
"Med ackja och ren". I Inka Läntas vinterland. Regissör Erik Bergström. Foto Gustaf Boge. Långa sekvenser med snötyngd skog. Same kommer skidande i snön. Guttorm Blind är på väg till grannsita för att hämta förrymda renar. Inka Läntas sita, där hon bor med bror och moster. Bredvid dem bor morbror Petter Rassa och hans barn. Guttorm skär ut sitt märke i näverbit och visar Petter. Inka, Petter och Guttorm ger sig iväg på skidor för att fånga renar. Renar gräver i snön för att komma åt renlav. Guttorm på hemväg med sina renar. Liten flicka åker skidor. Inka leker med henne, Lill-Ano, i snön. Hundar får mat. Petter hämtar bog och märgben på laven. Kött och märgben kokas. Märgben serveras. Inka gör i ordning ackjor. Körrenar hämtas hem. Renar drar ackjor. Samer på tremilafärd till Jokkmokks marknad i februari i 47 graders kyla. Renarna är något bångstyriga och färden är ganska vinglig, en ackja välter. Samer i Jokkmokk. Karesuandolappar anländer. Same med rimfrost i skägg och ögonbryn. Småbarn packas upp ur ackjor. Försäljning av hudar och renkött. Ripor. Närbilder av Nils Anders Gruvvisare, Petter Länta, som är Jokkmokks rikaste lapp, Anta Pirak och hans hustru, Inka Länta, Guttorm Blind, Henrik Omma och hans hustru, köpman Diamant från Haparanda. Marknadsstånd. Skolinspektören samtalar med föräldrar. Laestadianpredikant August Lundberg från Lannavaara. Guttorms far, Guttorm, Inka. Barn vid nomadskolan 0,5 mil från kyrkbyn. Ackjor lastade för hemfärd. Skylt på hus "Arboga magasin". Ackja packas. Renar hämtas och spänns för. Samer beger sig hemåt. Kyrkan skymtar. SF kortfilm 656. Skolfilm. Jfr SF 509 inslag 06. KF april -74

Sammanfattning, extern
Sápmi på film och TV: Temat i filmen är vardagsskildring av renskötseln vintertid med familjerna Rassa och Länta i området kring Jåhkåmåhkke (lulesamiska) [Jokkmokk] på 1920-talet. Förtexter: ”Med ackja och ren i Inka Läntas vinterland. Officin: Svensk Filmindustri / Regi: Erik Bergström. Vid kameran: Gustaf Boge. / Tillhör Svensk Filmindustris Skolfilmavdelning.” Textskylt: ”När vintern kommer till Lappland, kläda sig träden i en sagoskrud av snö. Då draga lapparna från fjället ned i skogen.” Snötäckt skogslandskap och vattendrag. En man kommer gående genom snön klädd i samisk vinterklädsel från Karesuandoområdet: beaska (nordsamiska) [kalvskinnspäls], boagan (nordsamiska) [bälte], nuvttahat (nordsamiska) [bellingskor], vuoddagat (nordsamiska) [skoband], gálssohat (nordsamiska) [bellingbyxor], gisstat (nordsamiska) [bellinghandskar] och gahpir (nordsamiska) [mössa]. Textskylt: ”En dag kommer Guttorm Blind skidande genom markerna. Han skall besöka en grannsita för att taga reda på några renar, som rymt från hans hjord.” Guttorm kommer skidande. Låvdagoahte (lulesamiska) [tältkåta] där dållå (lulesamiska) [eld] brinner. Textskylt: ”Det är Inka Läntas sita. Hon bor två mil från Guttorms läger med sin bror och sin moster. Bredvid dem bo morbror Petter Rassa och hans barn.” Kvinna hugger ved utanför låvdagoahte. Hon är klädd i gábdde (lulesamiska) [kolt], avve (lulesamiska) [bälte], nuvttaga (lulesamiska) [bellingskor], vuoddaga (lulesamiska) [skoband], gámasgalsoga (lulesamiska) [bellingbyxor], lijnne (lulesamiska) [halsduk] och gahper (lulesamiska) [mössa] från lulesamiskt område. Hund på sjalljo (lulesamiska) [kåtaplatsen]. Kvinnan tar veden och går in i låvdagoahte. Uppspända duolje (lulesamiska) [renskinn] utanför låvdagoahte. Guttorm kommer skidande och går in i låvdagoahte. Kvinna och två barn är i låvdagoahte, ena barnet är klädd i muoddá (lulesamiska) [kalvskinnspäls] och det andra gábdde. Båda har mössor (inte samiska). Textskylt: ”När Guttorm gjort sig hemmastadd, skär han ut öronmärket på de bortsprungna renarna i en näverbit och visar Petter.” Guttorm sitter på golvet i låvdagoahte och skär i näver. Petter Rassa kommer in, de skakar hand. Guttorm ger näverbiten till Petter som granskar den. Textskylt: ”Renarna finns i hjorden! Inka och Petter följa Guttorm för att söka dem.” Guttorm, Inka och Petter skidar mot en renhjord. Textskylt: ”Inka och Petter taga fast några renar, medan Guttorm skidar längre bort.” Inka och Petter åker skidor och tar fast hierge (lulesamiska) [härkar] med sjuohpan (lulesamiska) [lasso]. Textskylt: ”Efter välförrättat värv ta de sig en vilostund och se, hur renarna gräva undan den lösa snön för att komma åt renmossan. Det är gott bete i år.” Inka skidar i ällo (lulesamiska) [renhjord], hon har guottáldahka (lulesamiska) [gehäng] i bältet. Guttorm arbetar med de renar som är hans, han knyter ihop fyra av dem. Textskylt: ”Och så hälsar man varandra farväl till härnäst.” Inka och Petter skidar iväg och Guttorm arbetar med sina renar. Textskylt: ”Hemma i sitan har Lill-Ano det ensamt, då Inka är borta. Hon är hans bästa lekkamrat.” Anu åker skidor, han bär vinterkläder från lulesamiskt området. En man kommer till goahtesadje (lulesamiska) [kåtaplatsen]. Anu leker på goahtesadje, i bakgrunden en hund. Textskylt: ”Inka!” Inka och Anu leker utomhus, Anu är täckt av snö och Inka bär Anu på ryggen. Kvinna skymtar i dörröppningen på låvdagoahte. Kvinna öser upp hundmat i tjuoktá [matskål för hundar]. Två hundar äter inne i kåtan. Inka öser snö i en kittel som hon bär in i låvdagoahte, varefter hon öser snön i en kittel med vatten som hänger över elden. Textskylt: ”Köttet hänger på laven. Petter hämtar en bog och färska märgben.” På luovve (lulesamiska) [förrådsställning] förvaras kött och föremål, bland annat en kittel. Petter klättrar upp och hämtar adáma (lulesamiska) [märgben]. Ällo betar lugnt. Två hundar kommer springandes ut ur låvdagoahte, Inka gläntar på dörren och kikar ut. Petter hugger bierggo (lulesamiska) [kött] och adáma som han lägger i kitteln som hänger över elden. Textskylt: ”Det tar en kvart att få märgbenen kokta.” Petter, Inka, Maja och barnen sitter i luojddo (lulesamiska) [kåtans golv] när de ska äta. Petter öser upp mat ur kitteln. Textskylt: ”En ’gång’ märgben är åtta stycken.” Åtta adáma läggs upp i ett trätråg. Petter, Inka, Maja och barnen börjar äta. Textskylt: ”Och så börjar kalaset, belöningen för dagens möda.” . Måltiden fortsätter. Textskylt: ”Renarna äro samlade. Det är -47 grader kallt, och ångan från renhjorden lägrar sig som en dimma i luften”. Två män klädda i vinterkläder från Karesuandoområdet skidar. En hund följer dem. Textskylt: ”Med ackja och ren i Inka Läntas vinterland. Andra akten”. Textskylt: ”I början av februari är det marknad i Jokkmokk. Inka måste ställa i ordning ackjorna.” Inka lägger ner gierrisa (lulesamiska) [ackjor] på marken, hon lägger i en filt och körstavar i gieris (lulesamiska) [ackja]. Pojke sätter sig i gieris. Textskylt: ”Karlarna hämta hem körrenar”. Skidande man kommer med två hierge (lulesamiska) [härkar], flera hierge är fastknutna i träd. Tre män och en kvinna hämtar gierrisa och selar hierge. En man sätter sig i en gieris och kör i väg. Textskylt: ”Spring min snälla ren.” Sex personer kör med härkar och ackjor, både lule- och nordsamer. Textskylt: ”Karesuando-lapparna komma från sitt håll.” Flera personer åker med härkar och ackja till Jåhkåmåhkke (lulesamiska) [Jokkmokk]. Textskylt: ”Under tre mils färd hinner man bli väl omskakad före intåget i Jokkmokk.” Flera personer kör med härkar och ackja in i Jokkmokk. Härkarna selas av och knyts fast. Hundar vaktar härkarna. Både kvinnor och män drar ackjorna in mot markandsplatsen. Ett barn ligger inbäddat i en av ackjorna. Flera personer kör med härkar och ackja. Textskylt: ”Karesuando-lapparna ha också kommit fram med ackjor och småttingar.” Flera män i samiska dräkter från lulesamiskt område selar av hierge, en av männen är klädd samisk dräkt från Karesuandoområdet. Kvinnor lyfter upp barn från gerresat (nordsamiska) [ackjor], alla är klädda i samiska vinterdräkter från Karesuandoområdet. Två kvinnor och tre barn äter goikebiergu (nordsamiska) [torrkött] inomhus, de är klädda i dräkter från Karesuandoområdet. Flera män skidar med hearggit (sme) [härkar], klädda i dräkter från Karesuandoområdet, hundar rör sig omkring dem. Textskylt: ”Så snart man kommit sig i ordning, hälsar man på bekanta.” Ett par hälsar på Inka. Paret är klädda i samiska dräkter från Karesuandoområdet. Ett barn ligger inbäddat i gietkka (nordsamiska) [vagga]. Textskylt: ”Kommersen med hudar och renkött är snart i full gång.” En man klädd i dräkt från Karesuandoområdet säljer hudar, en annan man klädd i dräkt från lulesamiskt område säljer kött. Textskylt: ”Fjällbönderna ha kommit ned med ripor. Det har varit ett gott fångstår.” En säck med ripor hälls ut på marken. Textskylt: ”Bland marknadsstånden är det ett rörligt liv. Alla de främsta lapparna ha kommit till marknaden.” Människor i marknadsvimlet. Textskylt: ”Här ha Samefolkets spetsar stämt möte. Man ser ordnin[g]smannen Nils Anders Gruvvisare…” Nils-Anders är klädd i muoddá (lulesamiska) [renskinnspäls], vuodjemsliehppá (lulesamiska) [körbarmkläde] och avve från lulesamiskt område. Textskylt: ”Petter Länta räknas som Jokkmokks rikaste lapp.” Petter bär vit muoddá från lulesamiskt området. Textskylt: ”Anta Pirak och hans manhaftiga hustru kan man rakt förväxla.” Anta och Inga Mina är klädda i vinterkläder från lulesamiskt område, hennes mössa är vänt med insidan utåt. Textskylt: ”Inka Länta vet nog vem hon helst vill träffa, men Guttorm är så förtvivlat blyg…” Inka och Guttorm. En kvinna som skymtar bakom Inka är klädd i dräkt från Karesuandoområdet. Textskylt: ”Och här är Henrik Omma och hans hustru av karesuandolapparna.” Henrik Omma och hans fru klädda i samisk vinterklädsel från Karesuandoområdet. Textskylt: ”Köpman Diamant från Haparanda gör goda affärer.” Tre kvinnor och en man klädda i lulesamiska dräkter ser på vádas (lulesamiska) [vadmal] och ruvdda (lulesamiska) [kläde]. Textskylt: ”Då är köpman Diamant från Haparanda mera kärvänlig.” Köpmannen omfamnar en man i lulesamisk dräkt. Mannen går iväg med ett paket i famnen. Textskylt: ”Åtskilliga ’herrar’ ha också kommit upp. Här är skolinspektören i samspråk med intresserade föräldrar.” Personer av olika bakgrund hälsar på varandra. Textskylt: ”Laestadianpredikanten August Lundberg från Lannavaara är Karesuando-lapparnas andlige ledare.” Tre män klädda i nordsamiska dräkter pratar med Lundberg. Textskylt: ”Det är inte bra för Guttorm att vara allena, menar hans far, och eftersom inte pojken själv har mål i mun…” Guttorm och hans far samtalar med Inka. Textskylt: ” En halv mil från kyrkbyn ligger Nomadskolan. Det är en given sak att man skall se, hur barnen ha det.” En flicka i lulesamisk dräkt ringer in sina skolkamrater med en klocka. Flickan snurrar runt medan hon ringer, många barn kommer springande. Barnen går på led, två och två. Alla är klädda i lulesamiska dräkter eller dräkter från Karesuandoområdet. Dräkterna är koltar eller renkalvspälsar, alla bär mössor av olika modeller. Längst bak går läraren, klädd i lulesamisk dräkt. Barnen lastar ved i sina famnar. Barnen springer mot de olika kåtorna av trä. Det ryker ur alla kåtorna. Textskylt: ”När marknaden lider mot sitt slut, har man hunnit förse sig med mjöl, kaffe, socker och annat, som man behöver, och längtar hem.” Män och kvinnor förbereder sig för hemfärd. Textskylt: ”Man måste packa och hämta renarna igen.” Två kvinnor packar ackjor, en kvinna knyter ihop packningen. En man i lulesamisk dräkt kommer med två hierge. Flera män selar härkarna med speciella renselar. Människorna leder härkarna med ackjor. Textskylt: ”Och så bär det åter bort från världen och dess buller, hem till de ensamma kåtorna i skogen.” Flera personer ger sig av på skidor eller med härk och ackjor. Textskylt: ”Slut på andra akten.” (Katalogisatörens kommentar: Sirges hette tidigare Sirkas och Sirkas lappby. På 1950-talet delades Sirges tjiellde till två samebyar Sirges- och Jåhkågasska tjiellde. Området som filmen spelades in i tillhör idag Jåhkågasska tjiellde. Alla samebyar benämndes tidigare ”lappbyar” fram till 1971 då namnbytet till samebyar skedde. Medverkar i filmen gör bland andra Inga Stridsman f. Länta, Petter Rassa och hans söner, Guttorm Blind, Maja Rassa (skollärarinna och syster till Petter), Anta och Inga Mina Pirak, Nils-Anders Gruvvisare, Petter och Anu Länta, Henrik och fru Omma.) (Ájtte 2023)

Villkor för anv
Fritt tillgängligt i KB:s lokaler

Speltid
17 min., 24 sek.

Ämne

SAB
Ncci

Im

Mcs

Qdff

Qis

Ubag

Originalformat

Originalets nummer
SF3037A-B, granskningsnr: 37975

Originalsystem
Digital Betacam, optisk film: 35 mm

Ljud
mono

Färg
svartvitt

Arkiv

Leverantör
SVT

Exemplar



Kungl. biblioteket