På flytt - en naturfilm om renskötsel i Badjelánnda ; Sarek - urgammal hundraåring / 2 filmer av Tor Lundberg

Viltok, Lena (manusförfattare)

Svensson, Bosse (medverkande)

Blind, Ante (medverkande)

Svensson, Aslak (medverkande)

Blind, Henrik (medverkande)

Blind-Svensson, Marianne (berättare: nordsamiska)

Parffa, Nils-Tomas (sångare: jojk)

Sjaggo, Brita Stina (sångare)

Märak, Johan (sångare)

Utsi, John E. (översättare)

Filmen sträcker sig över ett renskötselår och följer en familjs flytt med sin renhjord från vinterbetet i Luleå skärgård till kalvningslandet i Badjelánnda (Padjelanta). Man får se livet i sommarvistet med kalvmärkningar, sarvslakt i Norge, decemberflytt vid Sulidälbma (Sulitelma). Nils-Tomas Parffa jojkar Jiegnáffo

Sápmi på film och TV: (I filmen får man följa en siida (nordsamiska) [renskötselgrupp] i Tuorpon sameby. Speakern i filmen är kvinna vars familj vi får följa i filmen. Många scener med naturbilder, djur-, fågel- och växtliv presenteras ackompanjerat av luohti (nordsamiska) [jojk] och samisk musik. Språket i filmen är nordsamiska och textas på svenska.) Inledning, olika scener med närbilder på boazovázzit (nordsamiska) [renskötare, pl.] och bohccut (nordsamiska) [renar] varvas, samisk musik i bakgrunden. Text: ”Mannön, Lule skärgård.” Bohccut betar vintertid, de gräver i snön. Tillfällig gárdi (nordsamiska) [rengärde] byggs upp. Boazovázzit flyttar med eallu (nordsamiska) [renhjord] längs isen. Speakern berättar att eallu ska flyttas från dálveguohtoneanan (nordsamiska) [vinterbeteslandet] till geasseguohtoneanan (nordsamiska) [sommarbeteslandet]. Eallu i gárdi, bohccut lastas i lastbilar då vissa sträckor av johtin (nordsamiska) [flyttning] avklaras med hjälp av lastbil. Speakern förklarar att urgamla johtolagat (nordsamiska) [flyttleder] har påverkats av bland annat vattenkraftsdämningar, skogsskövling och utbyggt vägnät och att boazovázzit då lejer lastbilar till att flytta renarna. Karta visar flyttvägen och när bohccut släpps ut i gárdi. Vy över fjället Jieg?áffo på våren. Text: ”Nils-Tomas Parffa jojkar Jieg?áffo.” Njuvccat (nordsamiska) [svanar] på iskanten. Boazovázzit kör snöskoter i skogen och föser eallu framåt för att fortsätta giddajohtin (nordsamiska) [vårflyttning]. Text: ”Gárásj.” Eallu föses framåt på sjön Gárásj (lulesamiska), boazovázzit kör snöskoter bakom och nu väntar en natts vila. Njuvccat. Cukcá (nordsamiska) [tjäder], oarri (nordsamiska) [ekorre], cáihni (nordsamiska) [hackspett] och guovssat (nordsamiska) [lavskrika] i träden. Speakern berättar att láhppu (nordsamiska) [hänglav] är viktigaste mat för bohccut under den här perioden då snödjupet gör det svårt för bohccut att nå laven på marken. Boazovázzit skördar láhppu och matar eallu med det. Text: ”Lievekjávrre.” Samisk musik i bakgrunden. Renskötarbostad med gárdi i anslutning, yngre man sover och äldre man dricker kaffe. Eallu släpps ut från gárdi och giddajohtin fortsätter längs sjö och genom vissa skogspartier där renskötarna kämpar med skoterkörning i dåligt före. Bostadshus och förrådsbyggnader. Text: ”Lievek.” Eallu drivs ut på vattendrag av boazovázzit. Bostadshus och andra byggnader. Text: ”Skájdde.” Eallu drivs genom skogsparti, renskötarna håller eallu samlad och till sin hjälp har de snöskoterar, beatnagat (nordsamiska) [hundar] och sabehat (nordsamiska) [skidor]. Sällskapet når högfjällsområdet, eallu drivs på fjället och beana (nordsamiska) [hund] kämpar med att hålla eallu samlad. Eallu betar på barfläckar i fjällområdet under nattens vila. Text: ”Renvaktarstugan vid Vuogá.” Samisk musik i bakgrunden. Inne i stugan gör någon eld i kaminen och sedan spelar boazovázzit kortspel. Scener visar djurlivet nattetid, närbild på ren, solen och fjällräv. Speakern påpekar att dagarna blir ljusare längre och längre. Rievssahat (nordsamiska) [ripor] och bohccut på fjället. Boazovázzit kommer ut från stugan, de startar dagens etapp av giddajohtin då eallu ska föras längre västerut. Beatnagat åker på skotrarna under vissa sträckor för att vila. Text: ”Goahtnjunjes.” Eallu föses framåt under högt fjäll, samisk musik i bakgrunden. Text: ”Goallomgurra.” Drivningen av eallu fortsätter, bohccut vilar och betar. Text: ”Viejevágge.” Bild över karta som visar johtolat (nordsamiska) [flyttväg] från mearragáddi (nordsamiska) [kust] till duoddarat (nordsamiska) [högfjällen], cirka 40 mil. Áldut (nordsamiska) [vajor] och miesit (nordsamiska) [renkalvar]. Speakern förklarar att miesit snabbt måste kunna springa och följa áldut för att undkomma faror. Speakern konstaterar att överallt i naturen föds liv under den här perioden. Miesit springer på barfläckarna, samisk musik i bakgrunden. Eallu vandrar och vyer över fjäll. Text: ”Råvebuollda.” Vinden viner i landskapet och bohccut vandrar mot vinden. Text: ”Gasskájvvo.” Vy över fjället Gasskájvvo. Rieban (nordsamiska) [rödräv] dräper miessi (nordsamiska) [renkalv] och bohccut flyr åt alla håll. Goaskimat (nordsamiska) [örnar] och andra fåglar kretsar över fjäll, samisk musik i bakgrunden. Scener med geatki (nordsamiska) [järv], albbas (nordsamiska) [lodjur] och bierdna (nordsamiska) [björn]. Islossning i vattendrag, midnattssol. Djur-, fågel- och växtliv på försommaren och vyer över duoddarat ackompanjeras av samisk musik. Darfegoadit (nordsamiska) [torvkåtor], stugor och förråd vid sjö, bohccut vilar på snöfläck, fåglar och fjäll döljs i dunklet av dimma. Speakern förklarar att sommaren i duoddarat är kort och intensiv, men ljus dygnet runt. Speakern berättar även att det är en tid för miessemearkun (nordsamiska) [kalvmärkning] med allt vad det innebär: arbete, förväntningar och glädje. Boazovázzi (nordsamiska) [renskötare] ger sig av från Stáloluokta (lulesamiska) [Staloluokta] på motorcrosscykel, en man skjutsar boazovázzi och dennes motorcrosscykel i båt längs sjö och när de kommer i land ger sig boazovázzi av upp över fjället. Eallu drivs av helikopter till gárdi, människor sitter samlade kring dolat (nordsamiska) [eldar] och väntar på att miessemearkun ska börja. Eallu drivs ut på en udde där gárdi är placerad. Text: ”Raddujávrre.” Alla som ska delta i miessemearkun har ordnat sina lägerplatser och slagit upp tält och lávut (nordsamiska) [tältkåtor], de äter och gör sig redo för en natt med miessemearkun. Människorna arbetar hela natten med att kasta fast miesit för att märka dessa. Miessi (nordsamiska) [renkalv] kastas fast och märks, speakern berättar att den är hennes. Speakern konstatear att i soluppgången är arbetet färdigt. Människorna öppnar en bit av gárdi och släpper ut eallu. Luohti Jiek?áffo, eallu sprider sig över fjället. Karta i närbild, vistet i Stáloluokta är markerat. Vy över Stáloluokta. Speakern berättar att det är deras älskade sommarboplats. Vy över kyrkkåtan i Stáloluokta, psalmsång i bakgrunden. Speakern nämner att nu är det en tid när de har möjlighet att göra andra saker än att arbeta med bohccut då dessa betar fritt. Yngre man utövar flugfiske och äldre man meckar och kör sedan båt för att vittja nät. Kvinna sysselsätter sig med matlagning i renvaktarstuga och bakning av gáhkku (nordsamiska) [samiskt tunnbröd] i lavdnjegoahti (nordsamiska) [torvkåta]. Blommor, fåglar, stenformationer och annat i närbild. Frostnupen växtlighet. Vy över duoddarat täckta av nysnö i höstfärger. Speakern konstaterar att hösten har kommit igen. Sarvar och renar i fjällskog, skierri (nordsamiska) [dvärgbjörk] har fastnat i hornen på en ren. Speakern berättar att de stora sárvvat (nordsamiska) [rentjurarna] går mot en säker död. Människor föser in eallu i gárdi. Text: ”Buollamáivve.” Människor och bohccut inne i en mindre gárdi, sárvvat kastas fast och avlivas. Sárvvat slaktas till försäljning och till den egna familjens behov. Naturvyer under hösten och scener med djur- och fågelliv ackompanjeras av samisk musik i bakgrunden. Naturen blir vinterklätt och isen lägger sig i landskapet. Karta över johtolat som familjen använder för sina flyttningar av eallu. Boazovázzit inne i stugan berättar att de påbörjar johtin av eallu ner till dálveguohtoneanan (nordsamiska) [vinterbeteslandet] i skogslandet. Renskötarna kör snöskoter över snötäckta fjäll och driver eallu österut, beatnagat hjälper till i arbetet. Renskiljning. Jojk i bakgrunden. Bilder av deltagare i filmen. (Ájtte 2023)

45 min.

Eriksson, Rupert (medverkande)

Yngvesson, Erik (medverkande)

Huosi, Per-Ingvar (medverkande)

Spiik, Lars Åke (medverkande)

Lundberg, Tor (speaker) (ljudtekniker) (klippning)

Filmen ger inblick i Sareks historia från istid till nutid. Man får bland annat höra om Axel Hamberg, en av nationalparken Sareks grundare, och nåjdläraren Pirkit-Amma och möta människor som idag lever och verkar vid Sarek

Sápmi på film och TV: Vyer över Sárek (lulesamiska) [Sarek] från olika vinklar, bland annat Axel Hambergs väderobservatorium i Bårddetjåhkkå (lulesamiska) [Pårtetjåkkå] och par i Aktse (lulesamiska) med fjället Skierffe (lulesamiska) i bakgrunden, allt ackompanjerat av samisk musik. Genom hela filmen agerar filmaren speaker. En man skidar och en fjällvandrare dricker vatten ur bäck sommartid. Scener med renar, vilda djur, personer i arbete och på vandring. Speakern berättar att det är hundra år sedan Sveriges riksdag inrättade nationalparken Sarek, som idag är arbetsplats för renskötare och rekreationsplats för många andra. Scener med järv, björn, lodjur och rödräv. En man bestiger Bårddetjåhkkå, speakern berättar att historien om nationalparken Sarek börjar där. Forskaren Axel Hambergs byggnader på toppen av Bårddetjåhkkå, och enligt speakern stod den första plåtbeklädda stugan färdig 1811. En man slår upp tält bredvid en av stugorna. Svartvitt fotografi visar byggnad och renskötare som står bredvid hierge (lulesamiska) [tama renar], vilka är lastade med packning. Foton visar människor som fraktar packning. Speakern berättar att Hambergs första bostad byggdes 1903 på västra slätten i området kring Bårdde (lulesamiska) [Pårte]. Han berättar vidare att Hamberg anlitade befolkningen i området Huhttán (lulesamiska) [Kvikkjokk], Snavva (lulesamiska) och Aktse. Fotografi med tre män, de sitter kring ett bord och studerar dokument. Text: ”Okänd, Lars Nilsson Tuorda och Manne Hofling.” Speakern återger sin morbrors berättelse om hur det gick till när Hamberg kom till området och när sakerna transporterades. Närbild på man på fotografi. Text: ”Rupert Eriksson, Kvikkjokk.” Yngre man sitter på fjälltopp och ser ut över området, en örn sitter på marken och mannen rör sig i området på Bårddetjåhkkå. Vy över Sárek. Speakern berättar att frågan om inrättande av riksparker väcktes redan 1890 av polarfararen Adolf Erik Nordenskiöld med Yellowstone som förebild. Sárek gjordes känt av Hamberg, enligt speakern, och hans arbete var en av orsakerna till att Sveriges riksdag 1909 beslutade att göra Sárek till nationalpark. Speakern menar att Hambergs möte med samiska befolkningen i området kan betraktas som en kulturkrock. Vidare nämner speakern att Hamberg lärde känna noajdde (lulesamiska) [nåjd] Amma Pirkit, även kallad Pirkit-Amma. Enligt speakern var Pirkit i förbund med gierkke (lulesamiska) [järv]. Fotografi med Hamberg och Pirkit utanför dennes goahte (lulesamiska) [kåta] med fritt betande gájtsa (lulesamiska) [getter]. Arkeologiska lämningar och gierkke. Speakern informerar om att många lämningar efter Amma Pirkit fortfarande finns kvar och att många platser i området där han verkade bär hans namn. En man utanför ett tält bredvid Hambergs stugor. Speakern berätta om en annan släkting som hjälpte Hamberg i hans arbete. Vy över slätten i området kring Bårdde och vattendrag. Speakern nämner att många människor, inklusive hans morfar, fiskade i området innan det ingick i nationalparken. Yngre man sitter på en sten bredvid tält. Speakern berättar att när nationalparken utvidgades på 1960-talet medförde det att boende i området kring Huhttán inte längre fick fiska i området. Intervju med Erik Yngvesson, Kvikkjokk, som anser att det säkert påverkade boende i Huhttán negativt att inte längre ha möjlighet att fiska i området kring Bårdde. Scener med fågelliv. Speakern återberättar händelse från 1917 då observatorn Manne Hovling och assistenten Finn Manngren drabbades av matbrist. Hovling begav sig mot en annan station för att få mat, men återvände aldrig och hans kvarlevor har aldrig hittats. Fotografi med byggnader i björkskog. Text: ”Påreks forskningsstation.” Naturscener, speakern nämner talesättet ”Fjället ger och fjället tar”. Vyer över fjäll och olika landskapsfenomen. Speakern berättar om lämningar från istiden och att fjällämmeln överlevde istiden vid norska kusten. Lämmel, fjällräv och renspår. speakern förklarar att efter istiden var lämmel, fjällräv och ren de första djuren att utnyttja området igen. Människorna följde djuren och vandrade efter till området. En man vandrar med hund i band, springande rentjur och olika lämningar i terrängen. Speakern berättar att det finns många arkeologiska lämningar efter det jägarfolk som vandrade in efter istiden och efter den tidiga renskötseln i nationalparken, exempelvis bengömmor, offerplatser och härdar. Björn. Speakern informerar om att olika folk i Nordkalotten tillskrev björnen och renen en särställning bland djuren. Vyer med fjäll, lämningar, tältplats och renar. Speakern nämner att tamrenskötseln har bedrivits i området sedan 1600-talet och han konstaterar vidare att vid samma tidpunkt började staten och kyrkan intressera sig för Sábme (lulesamiska) [Sameland]. Lämningar i gruvområdet i Álggávárre (lulesamiska) [Alkavare]och Huhttán. Speakern nämner att silvermalm bröts i Álggávárre och fraktades fem mil till Huhttán och att frakten utfördes av samer och deras renar. Speakern informerar att silvergruvorna i fjällvärlden på den tiden inrättades för att ingjuta respekt hos Sveriges fiender. Vyer över vattendrag och fjäll. Arbetarna i silvergruvorna var, enligt speakern, tvångskommenderade knektar. 1788 restes kapellet i Álggávárre och speakern berättar att träet från gruvorna inte har murknat ännu. Besök i kapellet i Álggávárre i nutid, tända ljus och psalmsång. Speakern konstaterar att kapellet idag står i stark kontrast till tiden då silverbruket var i bruk. Scen med vandrare. Speakern berättar att Svenska Turistföreningen bildades 1885 och att Sárek är ett självklart besöksmål för många då det har en karaktär av vildmark. I området finns inga övernattningsstugor, men däremot några få anlagda broar. Intervjuer med vandrare varvas med scener på växt- och djurliv. Text: ”Nisse Engström, turist.” Text: ”Johanna Gustavsson, turist.” Text: ”Godela Unseld och Silvia Hertz-Unseld, turister.” Helikopter vid resterna av observatoriet på toppen av Bårtetjåhkkå lyfter. Speakern påpekar att en hel del störningar i nationalparken i form av helikopterfärder orsakas när statliga tjänstemän begagnar sig av helikopter under tjänsteresor. Renhjord betar under hösten. Speakern nämner att renskötare har särskilda rättigheter i nationalparken. Text: ”Leif Länta, renskötare och sonen Micko.” Intervju med Länta, vilken har sonen med sig. De sitter vid en eld och Länta uttrycker sig positiv till nationalparkens varande. Renhjord och människor i renhage med fjällmassiv i bakgrunden på hösten. Jåhkågasska tjiellde (lulesamiska) [Jåhkågasska sameby] skiljer ut sarvar från renhjorden, sarvarna ska slaktas till husbehov och försäljning. Intervju med flera renskötare, vilka berättar om markernas och nationalparkens betydelse. Text: ”Helena Länta, entreprenör.” Text: ”Annica Länta, renskötare.” Vy över betande renhjord med fjällen i bakgrunden. Ripor vintertid, renskötare Per-Anders Vannar berättar om Sárek, vilket är mycket äldre än själva nationalparken, enligt Vannar. Vidare berättar Vannar att hela nationalparksområdet ofta benämns Sárek även om det egentligen bara är ett fjällmassiv som heter Sárek. Text: ”Per-Anders Vannar, renskötare.” Speakern berättar att hemmanet Aktse, placerat bredvid Sárek, har gått i arv flera generationer i släkten Länta. Paret Läntha sitter utomhus och berättar att de känner sig hotade när staten vill ta deras mark. Vy över fjällen Skierffe och Nammásj (lulesamiska) i Rapadalen och närbild på småfåglar. Text: ”Ann-Sophie Sethsson-Läntha.” Sethsson-Läntha menar att staten kan göra ingrepp på mark i nationalparken. Text: ”Lennart Läntha.” Läntha berättar att staten hade planer på att dämma och därmed torrlägga hela Lájtávrre (lulesamiska) [Laidaure] och deltat i Lájtávrre. Han berättar också att det fanns planer på dammbyggnad en mil från Aktse. Vy över sjön Tjaktjajávrre (lulesamiska) [Tjaktjajaure]. Speakern informerar att trots att sjön delvis ligger inom nationalparken är den reglerad genom vattenkraftsutbyggnad. Speakern berättar att utbyggnaden skedde på 1960-talet och att mycket av stora områden av urskog röjdes och brändes för att ge plats åt vattenmagasinet. Speakern förklarar att den berömda älgstammen i Ráhpavuobme (lulesamiska) [Rapadalen] är skyddad mot jakt. Bilder på enorma älgar vintertid och fjäll och samisk musik i bakgrunden. Extra bra bete i Ráhpavuobme medför att älgstammen växer på ett bra sätt, enligt speakern. Text: ”Johannes Päiviö, renskötare.” Päiviö berättar att renskötarna inte har någon jakträtt i Ráhpavuobme och att det är skoterförbud i nationalparken, vilket han tycker är bra, speciellt i kalvningstider. Jojk i bakgrunden, järv springer längs vattendrag. Speakern berättar att i mitten av maj är det stora kontraster i klimatet i nationalparken, medan vintern håller högfjällen i sitt grepp börjar våren inta låglandet och vattendrag och myrar tinar. Växt-, djur- och fågellivet i området frodas, enligt speakern. Vyer med vattendrag, fjäll, växter, fåglar och djur och samisk musik i bakgrunden. Speakern förklarar att sommaren i området är kort, varefter naturen växlar till höst. Enligt speakern är det en bra tid för vandring, och färre vandrare rör sig i området. Örn, älv och torvkåta, samisk musik i bakgrunden. Speakern berättar att på våren är det dags för renskötarna att flytta med renhjorden mot högfjällen i väster. Medlemmarna i Jåhkågasska tjiellde har ett viktigt visste i Boarek (lulesamiska), scener med förfallna torvkåtor och betande renhjordar på barfläckarna. Text: ”Per-Ingvar Huosi.” Huosi berättar om pimpelfisket i området kring Boarek. Familj utför olika vinteraktiviteter, till exempel pimpelfiske, bobåkning, skidåkning och vedhämtning i området kring Boarek. Speakern summerar filmens innehåll med en genomgång av Sáreks historia och glimtar av olika årstider i området. Speakern berättar att Lars-Åke Spik, ordförande för Jåhkågasska tjiellde, får avsluta filmen med sina ord om området. Spik berättar att få personer med annan bakgrund än samer rörde sig i området när han växte upp. Avslutningsscener med renar och naturen om hösten, fjäll i höst- och vinterskrud. (Ájtte 2023)

25 min.