Ovanlandet / en film av Ylva Floreman och Peter Östlund

Tal på svenska, samiska. Textad på svenska

Produktionsbolag: Filmfilm, Svenska filminstitutet, SVT

Samtal med kvinnor från Könkämävuoma sameby. Om samer och samernas kultur och livsstil

Sápmi på film och TV: Filmens tema är omställningen från nomadiserande liv till bofast liv. I filmen följer vi några samiska kvinnor och deras funderingar kring omställningen från livet som nomadiserande renskötarfamiljer till bofasta renskötarfamiljer. Kvinnorna tänker, minns och jämför hur detta påverkar människorna och det samiska samhället. Vi följer kvinnorna och deras familjer i vardagslivet. Språken är nordsamiska och svenska. Filmen inleds med att en kvinna ordnar kaffe i köket. En man och en pojke sitter vid bordet. Förtext: ”Ovanlandet”. Luohti (nordsamiska) [jojk]. Vy över Gárasavvon (nordsamiska) [Karesuando] med omnejd. Speakern: “Vi samer är ett folk med egna värderingar, ett eget sätt att tänka som inte i alla punkter stämmer med de svenska traditionerna. Det är inte mer än 25 år sedan vi slutade att flytta. Utvecklingen har gått så fort att vi inte känner att vi har hunnit med i vår egen takt och det innebär också att många känner att dom har förlorat fästet i sitt eget folk. Vi är ett folk som genom tradition är starka i oss själva, vi klagar inte över små bagateller. När vi säger till är det inte längre bagateller.” Intervjuer med samiska kvinnor, vilka berättar om olika ämnen. Män i renvaktarkoja dricker kaffe. Ämnen som behandlas är kvinnors roll i renskötarfamiljer och förändringen från livet med ständigt flyttande till fast bosättning. En av kvinnorna beskriver att fasta bostäder har medfört en förändring vad gäller gemenskap och sociala möten. Traumat med tvångsreducering av familjers eallu (nordsamiska) [renhjord] uppmärksammas av en annan kvinna. Hon tror att respekten för myndighetspersoner kan ha sin grund i detta. Kvinna som väver band till nordsamisk dräkt. En äldre kvinna berättar om det dagliga livet i goahti (nordsamiska) [kåta]. Kvinnna klädd i samisk dräkt från Karesuandoområdet. Tillverkning av sisti (nordsamiska) [garvat renskinn]. Kvinna hjälper ungdomar, vilka tillverkar duodji (nordsamiska) [samiskt hantverk] av olika slag. Två kvinnor berättar om den svåra övergången från att bo i goahti till att bo på elevhem. Vid sju års ålder kom de in i den”svenska världen”, kvinnorna minns hur de tydde sig till varandra och hur det förändrade dem som personer. Filmklipp från buss och från nomadskolan, elever i undervisningssalar och utomhus. Flera av barnen bär samiska dräkter från Karesuandoområdet. Kvinna packar sin ryggsäck inför miessemearkun (nordsamiska) [kalvmärkning]. Personer packar saker i kartonger. Familjen ger sig av med bil för att sedan flyga helikopter till miessemearkkun, luohti syns i bakgrunden. Lávut (nordsamiska) [tältkåtor] på fjället. Barn leker med valpar, som matas av en man. Aktiviteter på sommarboplatsen, lávvu (nordsamiska) [tältkåta] och motorcrosscykel. Kvinna berättar att det viktigaste inom renskötseln är att känna igen märken och menar att renen kommer alltid att vara viktig för samer. Äldre kvinna bär något tungt, gör eld i lávvu och kokar kaffe. Under väntan på miessemearkun går dagarna i lägret. Morgontvätt i bäck, personer som spanar efter bohccut (nordsamiska) [renar)] och diskning. Samling av eallu (nordsamiska) [renhjord] med hjälp av kommunikationsradio. Familj i lávvu, mamman kokar fisk. Kvinna berättar om renskötsellivet och hur viktig miessemearkun är för alla familjer. Miesit (nordsamiska) [renkalvar] märks och umgänget mellan medlemmarna i Könkämävuoma sameby stärks genom otvungen samvaro. Vy över fjäll och sommarboplats. En kvinna pratar om alla intrång på renbetesmarker och vilka konsekvenser det får. Enligt henne skapar det otrygghet när renbetesmarkerna blir mindre och mindre. Kvinnan tror att det kan vara speciellt svårt för yngre att hantera konsekvenserna av intrången. Ungdomar och barn som umgås utanför och i lávvu. Ungdomar diskuterar likheter, olikheter och samhörighet mellan samer. Detaljbilder på uvssot (nordsamiska) [dörr till lávvu], suohpanat (nordsamiska) [kastöglor] och vybild över fjäll. En kvinna berättar att hon ibland skulle vilja “hoppa av” sitt vanliga liv och leva mer oberoende av det. Men samtidigt konstaterar kvinnan att det kanske inte går och att samer inte skulle vilja leva så idag. Men hon påpekar även att övergången från det traditonella livet med ständiga flyttningar i renskötseln till att leva på en plats kanske har gått för fort. Luohti i bakgrunden. Kvinnan funderar över prioriteringar som kanske inte blir rätt i verkligheten. Alla arbetar för att tjäna pengar och för att få ett bättre liv, men det livet gör att vi blir mer isolerade och ensamma när vi inte längre bor i storfamiljer och arbetar tillsammans. Människor sitter och rör sig i närheten av gárdi (nordsamiska) [hage] i dimman, de lyssnar på samlarna vilka föser ihop eallu till miessemearkun. Eallu drivs in i gárdi. Människor går i gárdi och letar efter miesit att märka. De kastar fast miesit och märker dessa. Mari Boines låt “Na Darvanii Jahkku” spelas. Låten beskriver hur Boine som barn fick förståelse att samer inte var något positivt. När Boine började skolan kunde hon inte norska och hennes modersmål var inget värt. När hon blev ungdom berättade hon inte att hon var same utan skrattade med de som kränkte och bespottade samer. Boine sjunger att den hon sårade mest var sig själv genom detta. I slutet på låten ger hon råd till samiska ungdomar att ta tillvara på samiska språket och kulturen. Tro inte längre att det samiska är dåligt! Språket är makt! Miesse (nordsamiska) [renkalv] har skadats i benet och en kvinna ber om hjälp att avliva djuret. Ungdomar i lávvu resonerar huruvida självidentifikationen som same är platsbundet eller ej. En kvinna berättar om sin brevväxling med sin dotter, om självidentifikation. Eallu släpps ur gárdi. Låt av Mari Boines spelas, låten betonar vikten av att följa sin mammas råd, att värdera gåvor från mamma högt och att bevara sin mammas kärlek. (Katalogisatörens kommentar: Könkämä sameby är Sveriges nordligaste sameby. Låten “Na Darvanii Jahkku” har samisk text av Mari Boine och musiken är John Lennons “Working Class Hero” från 1970.) (Ájtte 2023)

Produktion: Sverige

svenska, samiskt språk

40 min.