Svenska världsarv / manus, regi, klipp Bo Kindberg

Sápmi på film och TV: Fjällvy och springande renar. Speakern berättar att Sverige har tolv världsarv när filmen gjordes. Naturvyer. Speakern berättar att Laponia finns på UNESCO:s världsarvslista som kultur- och naturarv. Scen från renskiljning vintertid. Renhjord springer runt i rengärde och människor arbetar med att dra renar till olika mindre fållor, så kallade kontor. Speakern berättar att den samiska kulturen har vuxit fram i ett samspel med en storslagen natur. Renar betar fritt på fjället vintertid. Karta visar området Laponia, som ligger inom Jåhkåmåhkke (lulesamiska) [Jokkmokk] och Váhtjer (lulesamiska) [Gällivare] kommun. Laponia täcker ett område på över 20 mil från Muttos (lulesamiska) [Muddus] nationalpark till Badjelánnda (lulesamiska) [Padjelanta] nationalpark. Myrlandskap med urskogsområden i Muttos. Speakern berättar att det finns träd som är över 700 år gamla i området, fjällen Sárek (lulesamiska) [Sarek] skymtar i bakgrunden, men ligger elva mil bort. Scenerna ackompanjeras av svanars sång. Svampar, lavar och insekter skyddas i områdets urskog. Vy över landskapet i Sárek. Vyer över fjällmassiv, däribland Áhkká (lulesamiska) [Akka]. Speakern förklarar de processer som har format landskapet till det vi ser idag. Vy över Ráhpavuobme (lulesamiska) [Rapadalen] och det karakteristiska fjället Nammásj (lulesamiska) [Nammasj]. Speakern nämner att orten Aktse (lulesamiska) ligger i Ráhpavuobme och benämns ofta som “Porten till Sarek”. Många fjällvandrare startar sin vandring från Aktse. Närbild på fjället Skierffe (lulesamiska), speakern nämner att en samisk offerplats ligger under klippan och att det anses vara en kultplats. Scen med betande älg i Ráhpavuobme. Älgarna är ovanligt stora i området, vilket beror på att ingen jakt får bedrivas i området. Vy över Sarvesvágge (lulesamiska), där det enligt speakern går en mytomspunnen flyttväg för renar. Noajdejågåsj (lulesamiska) rinner ner i Ráhpavuobme. Speakern återberättar en muntlig berättelse, och enligt den har bäcken fått sitt namn efter en noajdde (lulesamiska) [nåjd] som bodde på Noajdevallda (lulesamiska) under fjället Noajdde (lulesamiska) [Nåite]. Vy över Álggávárre (lulesamiska) [Alkavare] där Álggáváre kapell ligger. Speakern berättar att kapellet uppfördes 1788 och det var här samer i Laponia fick kontinuerlig kontakt med kristendomen. Speakern påpekar att silverbrytning hade genomförts på platsen under 1600-talet. Silvermalmen transporterades med hjälp av hierge (lulesamiska) [tama renar] och gierrisa (lulesamiska) [ackjor] till Huhttán (lulesamiska) [Kvikkjokk] för förädling. Vy över kyrkkåta vid sjön Virihávrre (lulesamiska) [Virihaure], nära Stáloluokta (lulesamiska) [Staloluokta]. Nationalparken Badjelánnda är belägen längst västerut i Laponia, och Stáloluokta och Virihávrre är en del av det. Vy över vistet i Sáluhávrre (lulesamiska) [Sallohaure] med fjället Áhkká i bakgrunden. Speakern berättar att ingen bor i Sáluhávrre på senhösten då renarna åter är på vinterbete kring Jåhkåmåhkke (lulesamiska) [Jokkmokk]. Renhjord och renskötare inne i gärde vintertid, renskiljning pågår i en av samebyarna som har sina marker inom Laponia. Speakern förklarar att samer levt i området Laponia sedan inlandsisen smält undan, de har låtit årstiderna och naturens förutsättningar styra deras näring. Speakern påpekar att kulturarvet som samerna för vidare är en viktig del av kulturarvet Laponia. Fjällvy vintertid, renskötare med hund på skotern kör på fjället. Speakern berättar att rensköteln idag är rationaliserad. Renskötare på snöskotrar samlar ihop renhjord. Samlingarna förr för flyttning av renhjordar till nya betesmarker krävde många personers arbete och tog lång tid. Idag kan arbetet genomföras av få personer på relativt kort tid. Fordon av olika slag skyndar på arbetet. Renhjord i rengärde vintertid. Renhjord i rengärde på hösten, renskötare kastar fast renar. Speakern förklarar att rentjurar slaktas på hösten innan brunsten infaller. Sju samebyar bedriver renskötsel på marker i Laponia och cirka 350 renskötande medlemmar arbetar aktivt med ca 50 000 renar. Vy över slaktplats, människor går bland upphängda renkroppar. Del av renhjord släpps in i rengärde vintertid. Speakern: ”Renskötseln har utvecklats till en allt viktigare näring.” Vy över Jiellevárri (nordsmiska) [Gällivare]. Speakern berättar att man kan ta sig till Laponia genom att flyga till Jiellevárri. Vidare berättar han att man från fjället Váhtjerduottar (lulesamiska) [Dundret] kan se in i Laponia. Vy från Jåhkåmåhkke (lulesamiska) [Jokkmokk], som enligt speakern är den andra naturliga utgångspunkten när man ska till Laponia. Vy över Ájtte, Duottar- ja Sámemusea (lulesamiska) [Ájtte, Fjäll- och Samemuseum]. Speakern påpekar att museet visar det samiska kulturarvet som är en självklar del av kulturarvet Laponia. Vy från sjön Vájgájávrre (lulesamiska) [Vaikijaur] mot fjällen Sárek. Vy över Huhttán. Enligt speakern stod fjällturismens vagga i Huhttán. Speakern berättar att man kan börja sin vandring till Laponia från Huhttán. Vy över Gámajåhkå (lulesamiska) [Kamajokk], skog och fjäll. (Ájtte 2023)

Världsarvet i Falun

Hällristningsområdet i Tanum

Hansestaden Visby