Lapplands järnberg / upphov Olle Hellbom, Kerstin Ekman

Tal på svenska

Produktionsbolag: Olle Nordemar Artfilm

Troligen inspelad på 1960-talet

Malmbrytning i Lappland från 1500-tal till modern tid

Sápmi på film och TV: Förtext: ”LKAB visar Lapplands järnberg.” Textskylt: ”Till grund för denna filmberättelse ligger autentiska bildmaterial från 1500-talet fram till vår tid.” Fjällvyer. Tecknade bilder på renar, renhjordar och samer som kastar fast renar. Speakern berättar att samer har bebott området länge och att området var koloniserat innan man upptäckte järnmalmsfyndigheten. Äldre tecknade bilder visas. Speakern berättar att kung Gustav II Adolf for norrut för att rekrytera folk till armén. Där mötte han samer, vilka enligt kungen var farliga då de kunde utföra trollkonster. Tecknade bilder från offerriter. Speaker återger resandes vittneskildringar av samernas förkristna religion. En bild är märkt med texten ”Via Lapponium versus.” En man kör med härk och ackja. Speakern berättar att på drottning Kristinas tid letade sig de första skatteindrivarna till fjällvärlden då det var stor fattigdom i Sverige på grund av krig och annat. Tecknad bild då personer reser med härk och ackja. Speakern berättar att silverfyndigheterna i Nasafjäll lockade äventyrare att bege sig till området. Malmbrytning och järnindustrins framväxt beskrivs med hjälp av tecknade bilder. En historisk översikt över Sveriges behov av det återges. Speakern berättar att samer transporterade malm från Váhtjer (lulesamiska), Gällivare och Veaikkevárri (nordsamiska) [Svappavaara] med härkar och ackjor. 10 000 lass motsvarade ett tåglass, enligt speakern. Olika transporter beskrivs med tecknade bilder och filmklipp. År 1878 exporterar Sverige för första gången järnmalm till utlandet, fortsätter speakern. Han berättar vidare om hur malmfälten i norr blev de mest attraktiva. Svartvita fotografier visar samer i arbetet. På första fotografiet står en kvinna och en annan person tillsammans med ráidu (nordsamiska) [rajd]. De är klädda i beasskat (nordsamiska) [kalvskinnspälsar] och gahpirat (nordsamiska) [mössor] från nordsamiskt område. Motivet på fotot är en man framför rájddo (smj) [rajd]. Mannen är klädd i gábdde (lulesamiska) [kolt] och lulesamiska (smj) [bälte] från lulesamiskt område. På båda fotografierna drar härkarna mat- och lastackjor. Fyra män står bredvid och sitter utanför fotoateljé, deras hearggit (nordsamiska) [härkar] och gerresat (nordsamiska) [åkackjor] är i närheten. Männen är klädda i vinterkläder från nordsamiskt område. Bilder från kungligt besök i Málmmavárre (nordsamiska) [Malmberget]. Järnvägen byggs från Málmmavárre. ”I Malmberget tog järnvägen slut. Längre kom inte kungen den gången. Men 10 mil norrut, i den lappländska ödemarken låg det berg som bokhållaren i Kengis, Samuel Mört, på 1690-talet beskrev så här: På västra sidan av Jukkasjärvi äro tvenne järnberg belägna när vid älven. Av lapparna nämnda Lassavaara.” Fotografi på järnvägsarbetare. En man sitter på backen längst fram på fotografiet, han är klädd i gákti (nordsamiska) [kolt], avvi (nordsamiska) [bälte], gahpir (nordsamiska) [mössa] från nordsamiskt område. Bilder visar bygget av järnvägen mot Narvik. Speakern berättar att de svenska och norska järnvägscheferna möttes och skruvade ihop rälsen i november 1902. Speakern berättar att kung Oscar den II gjorde ett nytt besök i norr 1903 för att inviga Riksgränsbanan. Flera män står i en folkhop, de är klädda, gávttit (nordsamiska) [koltar], avit (nordsamiska) [bälten] och gahpirat från Jukkasjärviområdet. En hund syns. Delar ur en tågresa till Áhkkánjárka (nordsamiska) [Narvik]. Arbetet i Giron (nordsamiska) [Kiruna] 1903 visas och befolkningen i Giron syns på flera fotografier. Speakern berättar vidare att Girons första ”infödda medborgare” föddes 1900, en flicka med namnet Kiruna Söderberg. Ett torvat hus med ett fönster. Den drastiska befolkningsökningen nämns. Tecknad bild visar samtal mellan gruvdisponenten Hjalmar Lundbom och en man klädd beaska (nordsamiska) [kalvskinnspäls], avvi (nordsamiska) [bälte], gahpir (nordsamiska) [mössa] från nordsamiskt område. Hearggit, gerresat och människor klädda i beaskkat utanför byggnad. Bilder på personer i olika sammanhang visas: bad, tävlinga, skytteföreningens bildande med meera. Ofta var det Borg Mesch som dokumenterade de olika arrangemangen. Arbetet i dagbrottet. Enligt speakern startade Sveriges första yrkesskolor år 1910 i Giron. Pojkar som arbetar i en smedja och flickor och kvinnor som arbetar i ett kök. En parad visas. Behovet av järn ute i världen på 1920- och 1930-talet beskrivs: ”De lappländska järnbergen har hjälpt till att bygga vår moderna civilisation,” berättar speakerrösten. Staden Girons utbredning visas med hjälp av fotografier från olika årtal. Girons stad. Filmen avslutas med att ett tåg lastat med järnmalm passerar Cuonjávággi (nordsamiska) [Lapporten]. (Ájtte 2023)

svenska

26 min., 57 sek.