Dokumentation och presentation av konstnärlig forskning / [redaktör: Torbjörn Lind]

Hagdahl, Peter (upphov)

Experiment 6 -- Experiment 19 -- Experiment 35 -- Experiment 49a -- Experiment 49b -- Experiment 58 -- Experiment 105 -- Experiment 115

icke-språkligt verk

Instrumentalisters musikaliska kunskapsutveckling i ett kulturellt mångfasetterat samhälle

Hultberg, Cecilia (upphov)

Schubert, Franz , 1797-1828 (kompositör)

Bergström, Mats (musiker: gitarr)

Jonhäll, Anders (musiker: flöjt)

Larson, Chrichan (musiker: violoncell)

Sparf, Nils-Erik , 1952- (musiker: violin, viola)

icke-språkligt verk

Klassisk musik (saogf)

Akner, Koler, Cheryl (upphov)

Tal på svenska och engelska

Assemblage video : staging studio -- Navigating video : mediated toutch

svenska, engelska

Jonsson Wallin, Ingrid (regissör) (manusförfattare)

Sverrison, Arni (manusförfattare)

Wallin, Jan (speaker)

Boman, Lisette (speaker)

Kråik, Ann Britt (speaker)

Röneståhl Ek, Ann-Louise (speaker)

Nilsson, Pocke (medverkande: röst)

Ek, Stefan (fotograf)

Mattsson, Hållbus Totte (kompositör)

Rosenblad, Johanna (ljudtekniker)

Tal på svenska

Produktionsbolag: Filmpool Jämtland

Sápmi på film och TV: (Filmen handlar om familjerna Thomasson, Kråik och Jonsson. Familjerna presenteras av ättlingar till dem. Varje familjs historia presenteras detaljerat genom foto, släktträd och personliga berättelser från 1800-talet fram till modern tid. Filmen inleds med äldre och nyare scener filmade på samma platser. Speakern: ”Tre platser, tre hus, tre familjer gör sina val i början av 1900-talet.”) Ealoe (sydsamiska) [renhjord] i giedtie (sydsamiska) [rengärde] sommartid, stig på fjället och kameralins i närbild. Foto vintertid av ealoe, vilken föses framåt av båatsoe-vaarrijeh (sydsamiska) [renskötare, pl.], vuelie (sydsamiska) [jojk] hörs i bakgrunden. Äldre filminslag visar samiskt viste, derhvie-gåetieh (sydsamiska) [torvkåtor] och människor i rörelse. En man leder häst med ryttare. Foto, liten pojke tittar ut genom fönstret i timrad byggnad. Filmsekvens, tåg vintertid. Foto, en man sitter och pratar i telefon, han är klädd i gappta, (sydsamiska) [kolt], boengeskuvhmie (sydsamiska) [barmkläde], juvvie (sydsamiska) [bälte] och tjohpe (sydsamiska) [mössa] från sydsamiskt området. Sekvens från äldre film, bil kör fram till byggnader. Speakern berättar att det är en tid när platser binds ihop och blir tillgängliga. Text: ”Familjen Thomasson.” Foto, Nils Thomasson fotograferar, han är klädd i gappta, boengeskuvhmie, juvvie och tjohpe från sydsamiskt området. Text: ”Elisabet Hultquist barnbarn.” Mängd av äldre foton uppsatta på väggen, Hultqvist står framför dessa. Hon berättar om Thomasson att han verkade och gjorde karriär under perioden då samer i allmänhet betraktades som fattiga och annorlunda. Hultqvist menar att Thomasson skapade en bra tillvaro för familjen i en tid då folk hade svårt att föreställa sig att samer kunde göra bra ifrån sig. Text: ”Familjen Kråik.” Jonas Kråik berättar om sin farfar, vilken var en utomordentligt duktig båatsoe-vaarrije (sydsamiska) [renskötare, sg.], enligt Kråik, och en idol för barnbarnet. Text: ”Jonas Kråik barnbarn.” Äldre foto, familj uppställda framför ealoe sommartid, kvinna, man och flera barn i olika åldrar klädda i sydsamiska dräkter. Text: ”Familjen Jonsson.” Foto, man i kostym och hatt. Text: ”Lars Allan Olofsson barnbarn.” Olofsson berättar att hans förfäder lämnade rensköteln bakom sig och övergick till nybyggarliv. Text: ”Västerbotten 1800-talet.” Landskap täckt av drevande snö. Karta över Sápmi (nordsamiska) [Sameland], orten Suarssá (umesamiska) [Sorsele] markerad. Vuelie i bakgrunden. Äldre fotografier, närbilder på personer klädda i samiska vinterkläder. Två personer håller varandra i hand samt barn i gietkka (nordsamiska) [samisk vagga] från nordsamiskt område. Vinterlandskap. Scener och foton, ealoeh föses framåt både sommar och vinter. Båatsoe-vaarrijeh står uppställda framför ealoe. Man och kvinna med raajroe (sydsamiska) [renrajd] och vätnoe (sydsamiska) [samiskt hantverk], kvinnan är klädd i sydsamisk dräkt. Bïenje (sydsamiska) (hund) vilar bredvid. Speakern berättar att båatsoe-vaarrijeh från Gran sameby i generationer har vandrat längs Vyöddaleiädnuo (umesamiska) [Vindelälven] på våren från kusten till högfjället och på hösten från högfjället till kusten. Boendefrågan löste familjerna på olika sätt, bland annat genom att bo i låavth-gåetieh (sydsamiska) [tältkåtor] eller hyra in sig i hos bofasta. Karta, orterna Suarssá (umesamiska) [Sorsele] och Ubmeje (umesamiska) [Umeå] markerade. Foto, låavth-gåetie (sydsamiska) [tältkåta] uppställd och en pojke kikar ut ur den, en man leder raajroe och en annan man sitter i gierehtse (sydsamiska) [ackja]. Alla på fotot bär sydsamiska dräkter. Text: ”J. Turi. Lapparnas liv. (1910).” En man läser Turis ord om kvinnornas arbete under flyttning med ráidu (nordsamiska) [renrajd]. Närbild på fotografi av kvinna och barn, alla klädda i samiska dräkter från sydsamiskt område. Foto, aske (sydsamiska) [måne] och låavth-gåetie. Text: ”Familjen Jonsson.” Speakern berättar historien om Jonas Larsson och hans ättlingar. Larsson levde och verkade i Gran sameby på 1800-talet. Larsson köper ett färdigbyggt hemman i Häggås, södra sidan av Vyöddaleiädnuo. Foto, timrade byggnader. Vidare berättar speakern att Larsson blir fastboende på gården och lämnar över ansvaret för ealoe till en av sina söner, Lars Jonsson. Foto, flera personer står vid raajroe på gårdsplan, alla är klädda i sydsamiska dräkter. Speakern nämner att familjen Jonsson får flera barn, men flera avlider. Foto, ealoe vilar på sjö och en man bevakar ealoe. Släktträd kompletterar speakerns tal. Familjen Jonsson väljer efter femton år med flyttande att bli fastboende på släktens gård i Häggås. Närbild av man, klädd i gappta, boengeskuvhmie, juvvie och tjohpe från sydsamiskt området. Foto, raajroe och daemiesh (sydsamiska) [härkar] som drar tjïelhkeh (sydsamiska) [kälkar]. Foto, barn vid gården i Häggås. Foto, män i närbild. Speakern berättar att två av Lars Jonssons söner, Robert och Lars Luther, blir första generationen, vilka lämnar renskötseln för arbete i jordbruket och andra yrken. Foto, närbild på Lars Luther, vilken går som lärling till skräddare och flyttar till Suarssá. Närbild på Robert, han funderar på att emigrera till Kanada. Foton, teckningar och text med anknytning till Kanada illustrerar detta. Foto, hus intill fjällvägg. Speakern berättar att många samer i Västerbotten slog sig ner som jordbrukare på 1800-talet. Några av dessa hade haft lyckosamma år som båatsoe-vaarrijeh och fick ett resursstarkt liv. De kunde då leja arbetskraft och ha kvar några bovtseh (sydsamiska) [renar] hos släktingar. Foton, par klädda i sydsamiska dräkter, olika byggnader och familjer. Speakern påpekar att samer, vilka bosatte sig, redan hade kunskap om naturens förutsättningar, men det nya för dem blev att stanna på samma ställe året runt och sköta andra sorters djur. Speakern berättar vidare att många svenskar kom upp till Västerbotten vid den tiden för att prova lyckan och de arbetade tillfälligt hos hemmansägarna, ofta välbeställda samer. Foton, nybyggen. Speakern förklarar att nybyggare arrenderar marken av staten och efter 50 år får familjerna företrädesrätt av staten till marken. Närbilder, män på tak, Kristina och Lars utomhus. Jonssons son Robert gifter sig med grannflickan Kristina, och Lars styckar av mark åt de båda. Foto, Kristina med barnen. Drömmarna om emigrering till Kanada är fortfarande levande för Robert, men när Kristina inte vill flytta utbildar han sig till fotograf och går i lära hos fotografen Olivia Ågren i Bjurholm. Närbild på Robert, han tar efternamnet Lundgren, men i kyrkböckerna står fortfarande namnen Larsson, då han inte köpt namnet. Robert bor borta under utbildningen, men skriver brev till Kristina. Foto, Kristina, Robert och barnen Estrid och Ture. Robert flyttar hem och blir kringresande fotograf. Speakern förklarar att Robert måste söka upp kunderna i motsats till i städerna där kunderna kommer till ateljéer. Foto, Robert och två andra män sitter vid ett bord. Roberts arbete illustreras av foton från olika sammankomster, till exempel bröllop, familjefoton, huset, odlingarna med mera. Speakern berättar Roberts foton fångar familjer och samhällen, och fotona leder till att ett ”vi” skapas. En mängd olika fotografier från olika tillfällen ackompanjerade av fiolmusik. Robert bokför beställningar och betalningar. När familjen utökas med fler barn bygger de ett större timrat hus, en mindre vrå i huset blir Roberts framkallningsrum. Foton, familj i arbete och byggnadsarbetare uppe i bygget. Speakern berättar att Robert ställer ut framkallningsplåtarna i solljus för att exponeras på fotopapper. Lars Allan befinner sig i Lundgrens hus i nutid och pekar ut var Roberts orgel stod. Foto, Robert och Lars Luther. Foto, text: ”Lars Luther.” Lars Luther utbildar sig till skräddare i Ábmuosuvvane (umesamiska) [Åmsele] och Ubmeje (umesamiska) [Umeå]. Då kunderna finns i Suarssá bestämmer sig familjen för att bosätta sig där. Foton från Suarssá. Speakern berättar vidare att Lars Luther lejer byggmästare för att bygga ett stort hus. Barn framför huset med två våningar. Huset kallas Fridhem, på övre vångingen ligger skrädderiet och på nedre våningen, som hyrdes ut, ligger småskolan, enligt speakern. Foto, Fridhem. Speakern nämner att telefon installeras och Robert startar sin skräddarrörelse. Foton, olika platser i Suarssá, ackompanjerat av dragspelsmusik. Speakern berättar att det bodde ca 4000 personer i området kring Suarssá och det var en mötesplats för fjäll- och skogssamer, bönder och skogsbrukare. Foto, fyra yngre kvinnor och närbild på Betty. Speakern berättar att Betty kom från nybyggarfamilj i Heden och gick som lärling till finskräddare. Foto, Lars Luther och Betty. Lars Luther träffar sin fru Betty i yrket, men relationen är inte enkel då han är same och hon svensk nybyggare. Speakern berättar vidare att Bettys far Per-Erik inte gillar sin blivande måg. Foto, närbild på Per-Erik. Enligt Per-Erik är Lars Luther högfärdig och dessutom är han skräddare och spelar dragspel på danser. Speakern påpekar att Per-Erik är en kristen, enkel och arbetsam man och duktig snickare. Foton, hus och Betty vid olika åldrar tillsammans med olika familjemedlemmar, ackompanjerat av orgelmusik. Speakern berättar att Betty tvingas välja mellan fadern och Lars Luther. Familjen bryter inte med Betty, men relationen blir ansträngd när hon väljer att bilda familj med Lars Luther. Foto, Betty och Lars Luther. Foton på Betty och Lars Luthers far Lars Jonsson, klädd i gappta, boengeskuvhmie och juvvie. Enligt speakern vet Lars att äktenskapet mellan sonen och Betty inte kommer att vara enkelt och han oroar sig för hur Betty ska ta omgivningens reaktioner. Speakern berättar vidare att Lars Luther nu köper namnet Helleberg, vilket skrivs in i kyrkböckerna, och hoppas att han ska få en etablerad plats i det svenska samhället. Foto av släkt och Betty med ett av barnen, ackompanjerat av orgelmusik. Betty får faderns orgel när hon flyttar hemifrån och den använder hon flitigt. Familjen Helleberg får flera barn, men sonen Alfons går bort i spanska sjukan. Foto på familjen. Speakern berättar att Lars Luther är uppskattad skräddare och har en fast kundkrets, men drabbas av ohälsa av det stillasittande yrket. Läkarens ord om att Lars Luther bör byta yrke och Lars Luthers hemlängtan resulterar i att han byter yrke och familjen köper ett hemman i Storsjö, västerut längs Vyöddaleiädnuo. Foto, män i båt och timrat hus. Speakern berättar att paret kombinerar sömnadsarbetet med andra näringar och försörjer sig gott på det. Foto, män drar not. Både Betty och Lars Luther fortsätter att sy, foto på hus. Speakern nämner att familjen utökas med tre barn. Foto, kvinna, man och barn vid åker, i bakgrunden vattendrag och fjäll. Häggås utvecklas över tid till en knutpunkt för post. Foto, Robert står vid häst och kälke med post. Robert fotograferar mindre och lägger sin tid på postkontoret, inhyst i familjens sovkammare. Foto, fjällby och barn lekande utomhus. Lars Luther skickar sina tyger till Roberts postterminal. Speakern berättar att det är långt till skolan för familjen Hellebergs barn, de får gå skola i byn Hemfjäll och inackorderas i Häggås hos deras farbror Robert och Kristina. Foto på familjen Helleberg. Speakern förklarar att det går bra för barnen teoretiskt, men att de utsätts för mobbing då de har samisk härkomst. Barnröst: ”Lappdjävel är de värsta man kan säga, lappdjävel får min syster höra. En gång stod jag på stranden och såg samerna åka förbi på älven. Då tänkte jag dom har nog det enklare när de vet var dom hör hemma.” Foto, raajroe-almetjh (sydsamiska) [personer vilka flyttar med rajden] rastar under flyttning med raajroe vintertid, alla är klädd i samiska dräkter från sydsamiskt område. Vy över nutida vinterlandskap ackompanjerat av ljud, musik och jojkliknade ljud, kartan med text där ”Sorsele”, ”Umeå”, ”Åre” och ”Tjallingen” är markerade. Ealoe föses framåt av helikoptern på senhösten. Båatsoe-vaarrijeh på motorcrosscyklar driver in ealoe i (sydsamiska) [rengärde], andra båatsoe-vaarrijeh skyndar sig att stänga giedtie. Text: ”Familjen Kråik”. Text: ”Jonas Kråik”. Vy genom fönster på översnöad derhvie-gåetie (sma) [torvkåta]. Inne i ett hus står Jonas och berättar att han, precis som sin farfar, är båatsoe-vaarrije. Äldre filmsekvens, liten pojke går runt i giedtie och försöker kasta fast bovtseh, ealoe springer runt, ljudet av grymtande bovtseh ackompanjerar filmen. Släktträd med text visar att Jonas pappa heter Lars Kråik. Äldre foto på Anna Britta Kråik och Lars Larsson Kråik i sydsamiska dräkter, släktträdet visar att de är Jonas farföräldrar. Vy över Bealjege (sydsamiska) [Sylarna] i nutid. Speakern berättar att Anna Britta gifter sig med sin fars dräng. Anna Britta flyttar till området kring Bealjege (sydsamiska) [Sylarna] och speakern nämner att Mïjlehke (sydsamiska) [Snasahögarna] är bra betesmarker. Svartvitt foto, lugnt betande ealoe. Speakern förklarar att det i området finns några högfjäll, dit bovtseh kan fly under insektsperioden. Derhvie-gåetie, filmsekvens där flicka mjölkar aaltoe (sydsamiska) [vaja], grymtande ealoe hörs i bakgrunden. Speakern berättar att flera derhvie-gåetieh (sydsamiska) [torvkåtor] byggdes och vistet Tjaallinge (sydsamiska) [Tjallingen] uppstod. Även en kvinna mjölkar aaltoe (sydsamiska) [vaja] fastknytt i giedtie (sydsamiska) [renhage], ealoe rör sig i bakgrunden. Både flickan och kvinnan är klädda i sydsamiska dräkter. Fotografi på man och kvinna i giedtie, kvinnan håller buhtjeme-lihtie (sydsamiska) [mjölkstäva] i handen. Speakern förklarar att när vintern närmar sig saltar familjen in köttet av slaktade bovtseh och ställer det och syrad mjölk i källare inför vinters behov. Det är viktigt att det finns mycket mat i vistet när familjen återvänder på våren. Speakern berättar vidare att ealoe samlas ihop och flyttningen till vinterboplatsen påbörjas. Foto, ealoe vinterid och timrad bod i bakgrunden. Flyttningen går mot Hede och Sveg. Foto på del av familj, kvinna står i öppningen till låavth-gåetie (sydsamiska) [tältkåta], framför den står fyra barn och alla är klädda i sydsamiska dräkter. Speakern berättar att under flyttningen bodde familjen i låavth-gåetieh eller hyrde in sig hos bönder. Jonas står i huset han håller på att renovera i nutid. Han berättar att hans farfar valde att umgås med de mer förmögna bönderna. Jonas tror att han gjorde det för de hade mer makt. Han berättar att även andra samer hade samma filosofi att hålla sig väl med de som hade makten. Svartvitt foto, bovtseh ligger ner vintertid. Anna Britta sitter framför derhvie-gåetie med ett barn i gïerhkeme (sydsamiska) [samisk vagga] och ett äldre barn bredvid. Speakern berättar att Anna Britta föder barn under de återkommande flyttningarna, de äldsta barnen hjälper till med skötseln av ealoe och äldsta flickan Maja hjälper Anna Britta. Foto, fyra barn inne i giedtie, den äldsta flickan mjölkar aaltoe, alla är klädda i sydsamiska dräkter. Närbild på Anna Britta. Speakern berättar att Anna Britta är sträng och anser att de äldsta sönerna och drängarna ska arbeta med bovtseh, inte vila på boplatsen. Man och pojke i giedtie, pojken håller fast bovtse (sydsamiska) [ren] med kastlina. Speakern nämner att sönerna och drängarna tillåts komma ner från fjället ibland och hämta mat, men sedan ska de iväg och göra nytta igen. Filmsekvens, liten pojke har kastat fast stor sarv. Speakern berättar att barnen har egna renmärken och får renar av föräldrarna. I övrigt lär sig barnen att inte höja rösten åt renarna, bovtseh inte ska störas utan endast bevakas. Rörliga sekvenser och fotografier mixas och ackompanjeras av ljudet av grymtande bovtseh. En man vaktar över bovtseh i rengärde. Män har lagt ner sarva (sydsamiska) [fullvuxen hane], vilken troligen ska kastreras. Yngre pojke övervakar situationen leende, övriga bovtseh går fritt i gärdet. Närbilder på pojken och en man. Speakern nämner att familjens ealoe ökar och bovtseh bevakas natt som dag. Sarvah (sydsamiska) [fullvuxna hanar] kastreras för att fungerar som dragdjur. Foto, en man kastrerar sarva, en annan man hjälper till att hålla fast sarva. Flicka går runt i giedtie, hon är klädd i sydsamisk dräkt. Speakern: ”Världen betraktade samerna och samerna betraktade världen.” Kvinna, barn och hund intill sjö. Speakern berättar att Maja vill bli fotograf, men det blir det inget av då hon behövs i arbetet med ealoe, vilken vuxit sig så stor att alla i familjen måste arbeta med den. De hundra bovtseh som Anna Britta hade med sig från sin familj har nu förökat sig till tusentals bovtseh, enligt speakern. Foto, barhve (sydsamiska) [kadaver] i snön. Foto på Lars och Anna Britta på skidor. Ett tredje foto där Lars, Anna Britta och flera andra ses. Speakern berättar att två seejpeh (sydsamiska) [vargar] har dykt upp i närheten av familjens ealoe, bovtseh är oroliga och Lars styr drängarna och ealoe. De kämpar för att hålla ealoe samlad, så att ingen bovtse ska tas av seejpeh och på natten eldar de kring ealoe för att hålla seejpeh på avstånd. Närbilder på människorna på skidor med gevär på ryggen. Speakern berättar att Anna Britta ger sig av i jakt på seejpe (sydsamiska) [varg]. Hon åker skidor och har geväret på ryggen, skidföret är bra. Fotografier, Anna Britta och män vintertid. Anna Britta följer efter seejpeh till Norge, medan männen stannar kvar med ealoe och till slut skjuter Anna Britta båda seejpeh (sydsamiska) [vargar]. Foto, Maja, Anna Brittas och Lars dotter och ung man, mannen är klädd i sydsamisk dräkt. Speakern berättar att Maja är förlovad med en man från norska sidan. Mannens familj vill att Maja ska ta sina renar och flytta till dem. Maja bryter förlovningen och stannar hemma i Tjaallinge. Fotografier på Maja och Lars. Foto, ealoe vintertid, kvinna i sydsamisk dräkt står i förgrunden och två män går i mitten. Efter några år kommer Majas ex-fästmans familj tillbaka efter flytten till Nord-Trøndelag, nu utan bovtseh, rovdjuren har tagit hela ealoe. Sekvens med landskapsvyer. Sekvens med tecknade blommor och karta med texten ”Sylstugan”, ackompanjerat av pianomusik. Svartvita foton med turister utomhus i fjällmiljö. Speakern berättar att järnvägen mellan Norge och Sverige är dragen nära området och på vissa ställen är det lätt att ta sig in i fjällvärlden. Föreningen STF har bildats i Uppsala för att stärka turismen. Filmsekvens visar byggnader och människor i området, karta med platser markerad exempelvis ”Åre”, ”Dufved”, ”Kallsjön” och ”Östersund”. Speakern berättar att parollen ”Lär känna ditt land” ska få fler att ge sig ut i naturen. Arbetet med att bygga övernattningsstugor i fjällvärlden påbörjas för att möjliggöra vandring i naturen och lämna civilisationen. Filmsekvenser, människor i naturen. Speakern berättar att människorna upplever naturens storslagenhet och turistanläggningen i Bealjege uppförs tidigt och har några fast anställda och kor. Turister utanför anläggningen i Bealjege, män klädd i sydsamiska dräkter finns med i sällskapet, årtalet är 1903. Karta visar området kring Tjaallinge. Sekvens med Lars, några av barnen och bïenje (sydsamiska) (hundar), familjen är klädd i sydsamiska dräkter. Gårdsplan med hus, kåtor och andra byggnader. Speakern berättar om STF:s planerar att binda ihop lederna och uppföra en byggnad i Tjaallinge. Lars Larson Kråik inser att han måste befästa sitt sommarställe i Tjaallinge på ett beständigt sätt och gör det genom att bygga ett hus på platsen. På så vis kan turister bo i Tjaallinge ibland, men speakern berättar att det då sker på familjen Kråiks villkor. Landskapsvy med vinande ljud, karta med texten ”Åre” och ”Tjallinge” ackompanjeras av fiolmusik. Filmsekvenser och foton visar turister i området kring Ååre (sydsamiska) [Åre], ute och inne, sommar och vinter, allt ackompanjeras av klassisk musik. Landskapsvy vintertid, texten ”familjen Thomasson”. Foto, närbild på Nils Thomasson med kamera. Thomassons barnbarn Elisabeth berättar i nutid att Nils, hennes aajja (sydsamiska) [mor- eller farfar], var målare, men bytte yrke till fotograf efter råd av en fotograf han träffade, eventuellt Borg Mesch, vilken siade att det skulle bli ett lönsamt yrkesval. Fotografier tagna av Thomasson, där han själv är med på flera foton. Speakern berättar att Nils var född 1880 och var yngst av tre syskon. Foto på Nils föräldrar och syster framför ett hus och två daemiesh med gierehtseh (sydsamiska) [ackjor], familjen är klädda i sydsamiska vinterkläder. Speakern berättar att det inte gick bra för familjen i renskogen efter flera år med dåliga förutsättningar i renskötseln. Nils pappa Thomas köpte ett torp, Svedje, i Missjö. Speakern berättar att Thomas var innovativ och sålde samiska produkter. Foto, Thomas i sydsamisk dräkt med olika samiska attribut inomhus. Närbild, affisch och foto på familjen när de reser runt och visar samisk kultur, ända ner till Tyskland, enligt speakern. Flera vuxna och barn klädda i sydsamiska dräkter, står utanför låavth-gåetie (sydsamiska) [tältkåta] med daemiesh och gierehtseh (sydsamiska) [ackjor]. Närbild på en ung Nils, speakern förklarar att Nils var med på resorna och lärde sig göra affärer. Foto, Nils säljer kött i marknadsbod. Speakern berättar att Nils köpte in bovtseh och sålde kött. Foto, Nils och fyra män står bredvid en mängd avlivade bovtseh, Nils är klädd i sydsamisk dräkt. Efterhand utökar Nils verksamheten och har försäljning på flera platser. Foton föreställande Nils, speakern berättar att Nils ville utbilda sig och när han var 18 år gick han i lära hos fotografen Olof Östlin, Gävle. Foto, Thomas och Nils syster Lisa Cecilia med instrument inomhus, båda är klädda i sydsamiska dräkter. Lisa blir musiker och kallas ”Näcktergalen från Oviken”. Foto, Lisa utomhus med instrument. Speakern berättar att Nils far Thomas också var intresserad av fotografering och bygger en studio i anslutning till hemmet. Nils köper en kamera och flyttar hem. Foton från olika platser och olika familjer. Speakern förklarar att många ville bli fotograferade och Nils cyklade runt och åtog sig fotouppdrag. Foto, Nils syns stående med sin kamera. Nils reste på långa resor och framkallade fotona när han kom hem. Enligt speakern såg STF tidigt möjligheten med fotografier, att det gick att frambringa känslor. Foto, boken ”Känn dit land” av Svenska Turistföreningen. STF ser möjligheten med marknadsföring och spridning genom foton och böcker, de anordnar tävlingar med mera. Foton, artiklar och annat. Speakern berättar att STF:s mål är att exponera Sverige och bygga upp en samling av fotografier. Landskapsvyer och foto där Nils står med kamera och samtalar med en man, en pojke står på sidan om. Nils presenterar sitt material för STF och får 1904 ett bidrag för att dokumentera Hällingsåfallet, fotot på fallet. Publiceringen av dessa foton i STF:s årsbok 1905 blir Nils Thomassons genombrott. Flera foton med landskapsvyer och människor sittande på hästar i vatten ackompanjeras av klassisk pianomusik. Foto, marknadsplats. Speakern nämner att Nils fortsatte med kötthandeln. Klassfoto på unga kvinnor, en av kvinnorna är klädd i gappta, boengeskuvhmie, juvvie och tjohpe från sydsamiskt område. Speakern berättar att Nils träffar Lucia från Mihte (sydsamiska) [Mittådalen] på marknad i Staare (sydsamiska) [Östersund] och de blir ett par. Foton, Lucia och hennes mor, modern bär tjohpe på fotona. Speakern berättar att Lucias familj är renskötare. Lucias mor tog ensam hand om uppfostran av barnen då Lucias far gick bort tidig, samtidigt har hon haft ansvar för familjens ealoe med hjälp av drängar. Foto, Nils, Lucia och en ung kvinna dricker kaffe utomhus. Speakern berättar att paret gifter sig 1908 och bosätter sig i Svedje. Foto, Lucia mjölkar aaltoe, vilken Nils håller fast, bakom syns ealoe i giedtie. Speaker förklarar att Lucia ägde renar och att familjen Thomasson nu var renägare, men valde att anställa en dräng till den dagliga skötseln. Lucia är klädd i sydsamisk dräkt, Nils bär tjohpe. Foto, två kvinnor och två män i trädgård, alla är klädda i sydsamiska dräkter. Speakern berättar att Nils fortsätter sina fotograferingsresor på cykel och han vidgar sina vyer och hamnar i Ååre. Foton från Ååre. Nils vistas långa perioder i Ååre. Han dokumenterar Grands gäster och fester. Speakern berättar att hotellchefen och Nils blir goda vänner och inleder ett samarbete. Foto, Nils klädd i sydsamisk dräkt med kameran i hand framför turister utomhus. Flera foton på turister i olika situationer och på olika platser i området kring Ååre ackompanjeras av klassik musik. Vy över hotell Grand och järnväg. Speakern berättar att 1916 köper Nils ett hus i centrala Ååre och flyttar all verksamhet dit. Lucia har fött de tre äldsta barnen vid den tiden. Foto, familjens hus. Foto, tre barn i sydsamiska dräkter och två kvinnor utomhus vintertid. Verksamheten går bra och Nils anställer en barnflicka och en assistent för att hjälpa honom att kopiera foton. Fotografi, sällskap utomhus vintertid, de flesta är turister, men även Lucia och ett av barnen deltar klädda i sydsamiska dräkter. Speakern fortsätter berätta att Nils nu kan ägna sig åt fotografieringen. Men samtidigt tillägger speakern att familjen är samer och att de inte släpper kontaken med det samiska nätverket och familjen. Karta, orterna ”Åre” och ”Mittådalen” är utmärkta. Foton, Lucias släktingar utanför hus, Nils och Lucia, vy över Ååre, gäster till familjen Thomasson framför huset i Ååre, alla klädda i samiska dräkter. Foto, äldre par klädda i samiska dräkter. Foto, hus och telefonledning. Speakern berättar Thomassons hem blev en knutpunkt för samer, många spännande samtal och strategier diskuterades i Thomassons hem, samerna ville informera om sin situation och nå förståelse. Nils förstår tidigt vikten av telefonens betydelse när man har verksamhet på många platser. När telefonen installeras får de telefonnumret 2. Foton, olika sällskap i bil. Nils köper bil och blir en av få som äger bil i Jämtland. Bilen fungerar som transportmedel till kalvmärkning och sarvslakt, rekvisita vid fotograferingar och taxi, fortsätter speakern. En anställd chaufför utför en del av arbetet. Ljud av bilkörning ackompanjerar fotona. Vy över Ååre. Nils bygger en ateljé med ett café och en affär på bottenplanen i anslutning till bergbanan, vilken går till Åreskutan. Foto, Nils står i ealoe med soehpenje (sydsamiska) [lasso] i händerna. Foto, bilar uppställda och bensinpump. Speakern berättar att Nils trognaste kunder var de vid Distinget i Uppsala. Speakern berättar att Nils saknar bensin för taxiverksamheten och investerar därför i en bensinpump och börjar sälja bensin. Foto, tre kvinnor med kaffe och fikabröd, speakern påpekar att Nils hyr ut caféet. Foto, barnfamilj och flicka med cykel. Text: ”Märta grannbarn.” Märta berättar att hon blev bästa kompis med Britta, äldst av barnen Thomasson. Foton, Märta och Britta. Filmsekvens där tre män avlivar ren utomhus vintertid, en man med häst och släde skymtar i bakgrunden. Speakern berättar att när affärerna i Ååre går bra investerar Nils i hus och skog i Härjedalen och en hyresfastighet i Staare (sydsamiska) [Östersund]. Filmsekvenser, en man med häst och släde, lastad med avlivade bovtseh, och sällskap vandrar och rider i naturen. Några av personerna är klädda i samiska dräkter eller dräktdetaljer, sekvenserna ackompanjeras av klassisk musik. Sällskap framför derhvie-gåetie (sydsamiska) [torvkåta]. Speakern förklarar att förmögna turister har ett intresse av att se bovtseh och träffa samer. Nils arrangerar turer till olika samiska familjer åt turisterna. Sekvens där turister har samlats på en trappa utanför en byggnad. Speakern nämner att en rad personer besökte Ååre regelbundet och Adolf Aspengren var en av dessa. Aspengren tog även med den unge Dag Hammarskjöld, som var i Ååre med sin mor. Foto, två kvinnor och barn sittandes på bänk, bakom dessa står Aspengren och Hammarskjöld. Speakern berättar att besöket hos Kråik skedde i samband med kalvmärkningen. Foto, personer i båt, en av männen bär tjohpe. Besök i Storulvå-området, andra dagen kommer de fram till vistet och ser Kråiks ealoe. Sekvens där ealoe rör sig över fjället, ealoe drivs mot Handölsälven av båatsoe-vaarrijeh och bïenje mot vattnet. Speakern berättar att Kråik tar fast sin gaavalahke (sydsamiska) [ledarren] och leder ealoe över till andra sidan. Hammarskjöld står så nära sarvah i ealoe att han kan röra hornen på dessa. Pojke inne i giedtie, grymtande bovtseh ackompanjerar sekvensen. Foton, folkmassa vid järnvägsspår, tåg och perrong, musik och ljud av tåg ackompanjerar bilderna. Text: ”Lennart grannbarn.” Lennart berättar att Thomasson talade lätt och obehindrat med alla. Fotografier, olika motiv. Speakern berättar att Nils ska fotografera vid invigningen av vägen vid Fleete (sma) [Flatruet]. Foto, man och pojke vandrar längs väg, båda är klädd i samiska dräkter. Vägen går från Ljungdalen, via Mihte till Bienjedaelie (sydsamiska) [Funäsdalen]. Foto, en man står i talarstol utomhus, åhörare sitter framför honom. Speakern nämner att en rad potentater ska tala enligt talarlistan, men ingen från samebyn är tillfrågad. Speakern berättar vidare att vägen går genom renskötselområde och är en tillgång i samband med sarvslakten. Foto, Nils och Jon Fjällgren när de samtalar utomhus klädda i samiska dräkter från sydsamiskt område. Enligt speakern planerar Nils och Fjällgren en kupp i samband med invigningen. Planen är att Fjällgren ska säga några ord och Nils ska fotografera honom i talarstolen. Nils menar att det gäller att gripa chansen på några sekunder annars är det för sent. Nils påminner även vännen om att tala i mikrofonen. Foton, Jon i talarstolen och åhörare. Speakern berättar att planen fungerade och Jon håller ett bra tal och åhörarna applåderar. Landskapsvy från idag, ealoe vandrar på fjället. Nils äldsta son övertog renskötseln och den lever vidare i Mihte idag. Äldre foto och sekvens från idag på huset familjen Thomasson byggde. Barnbarnet Elisabeth har övertagit huset och utvecklat det till konferens- och boendeanläggning. Elisabeth berättar att de har utvecklats konceptet i en anda hon tror aahka (sydsamiska) [far- eller mormor] och aajja skulle ha förstått. Mängd av Nils foton inramade på väggen. Vidare menar Elisabeth att det är viktigt att föremedla det samiska, även om de inte bedriver ett museum. Närbild på bland annat voedtegeh (sydsamiska) [skoband], gaamegeh (sydsamiska) [bellingskor] och prïhtjh-voesse (sydsamiska) [kaffepåse] hängandes på väggen. Äldre foto och sekvens från idag på huset familjen Kråik byggde i Tjaallinge. Speakern berättar att barnbarnet Jonas bor i staden, men har övertagit huset och bygger om det till en renskötarbostad. Jonas visar en äldre klocka, vilken hans aahka och aajja har ägt, den ska pryda huset efter renoveringen. Äldre foto visar gården Häggås, filmsekvens visar förfallna hus och fjäll. Speakern berättar att vägen vid Vidduoljiännuo drogs på norra sidan av älven och Häggås ligger på södra sidan. Vy över rött, timrat hus. Roberts och Kristinas hus har varit obebott sedan 1950 och ägs numera av Lars-Allan, syskonen äger tillsammans Robert och Kristinas Lundgrens hus. Lars-Allan renoverar i huset och berättar att på 80-talet bytte de några varv timmer, men sedan dess har renoveringen stannat av. Lars-Allan berättar att renoveringen är återupptagen, då huset har många värden satsar de på att återskapa många saker. Närbild på svarvade ben till bord. De ser renoveringen delvis som ett bevarande av lokal historia. Svartvita filmsekvenser, järn- och bilväg, människor går bland byggnader, flera klädda i sydsamiska dräkter. Speakern: ”Det nya samhälle som växer fram i industrialismens spår var som ett stormande hav. Klassgränser suddades ut och förflyttades. Många sökte sig till städerna eller emigrerade. De uråldriga banden till hemtrakten ersattes av rörlighet, resande och nya kommunikationer.” Sekvenser och foton, motiv av barn skidande och lekande utomhus vintertid varvas med motiv av modern stad. Några av barnen är klädda i sydsamiska dräkter. Speakern berättar att även samernas situation förändrades, några sökte sig till andra yrken, medan andra stannade kvar i renskötseln. Speakern summerar filmen och säger att personerna som har porträtterats har valt nya stigar mitt i tidens strömfåra med många förändringar i sina liv. Enligt speakern har personerna i filmen tagit sig förbi många förändringar och sökt nya försörjningsmöjligheter. Avslutningsscen med landskapsvyer vinter som sommar ackompanjeras med vissång om Oviken. (Ájtte 2023)

svenska

1 tim.

Dokumentärfilmer (saogf)