Vårvinterrajden / fotograf och berättare Stig Wesslén

Sápmi på film och TV: Filmen är från början av 1940-talet och beskriver några familjers flyttning med rájddo (lulesamiska) [renrajd] på vårvintern och våren. Familjerna tillhör Sirges sameby och de bär lulesamiska dräkter. Vinterbetesområdet ligger skogslandet i närheten av Jåhkåmåhkke (lulesamiska) [Jokkmokk] och på våren påbörjas flyttningen till sommarbeteslandet i Badjelánnda (lulesamiska) [Padjelanta]. Filmen skildrar förberedelserna inför flyttningen, barnens lekar och flyttning med rájddo genom fjällvärlden under vårvintern. En man går i snön från gábmá (nordsamiska) [torvkåta] till förrådsställningar. Utanför gábmá står duolje (nordsamiska) [renskinn] på tork, duolje är uppträdda på pinnar. Speakern berättar att familjen snart ska lämna boplatsen för att flytta upp till sommarbetslandet. Speakern berättar även att det är mycket arbete innan familjerna kan ge sig av. Mannen kommer fram till biernnanáhkke (lulesamiska) [björnskinn] på tork. Flicka leker hiergge (lulesamiska) [tam ren], kring halsen har hon låvkå (lulesamiska) [lokor] och drar ráhko (lulesamiska) [kälke för transport av kåtastänger]. Vy över olika ställningar, gábmá (lulesamiska) [torvkåta] skymtar i bakgrunden, gierrisa (lulesamiska) [ackjor] lutar mot luovve (lulesamiska) [lave] och mängder av tjoarve (lulesamiska) [horn] upphängda. Flicka skidar till ställningarna. En man klättrar upp på luovve. Speakern berättar att gierrisa ska tjäras och torkas. Han berättar även att granris ska läggas i botten på gierrisa. Män granskar seldonen till heargi (nordsamiska) [härkarna]. Barnen från familjerna leker utomhus i närheten av luovve, de leker ”máná ståhki ällo” (lulesamiska) [barnen leker renhjord]. Leken går ut på att ett av barnen är ällomanne (lulesamiska) [renskötare], de andra barnen håller tjoarvve (lulesamiska) [renhorn] ovanför huvudet och föreställer boatsoj (lulesamiska) [ren]. Ällomanne ska försöka kasta fast boatsoj med sjuohpan (lulesamiska) [lasso]. Speakern förundras över hur tidigt barnen blir duktiga på att använda sjuohpan. Bena (lulesamiska) [hund] gör barnen sällskap. Ällo (lulesamiska) [renhjord] betar, boatsoj gräver i snön för att komma åt betet. Ällo vandrar lugnt. Speakern berättar att flyttningarna västerut görs för att ällo ska få gå på sommarbete. Vidare berättar speakern att ällo föses framför rájddo om det är mycket snö, då bildas ájddo (lulesamiska) [upptrampad väg i snö], vilket underlättar för rájddo att ta sig fram. Hiergge (lulesamiska) [härk] betar slahppo (lulesamiska) [hänglav]. Speakern nämner att hiergge fungerar både som drag- och packhjälp. I vinterföre drar hiergge gieris (lulesamiska) [ackja] och på sommarföre bär hiergge packningen med hjälp av svagá (lulesamiska) [klövjesadlar]. Kvinnor och män hjälps åt att fälla muorra (lulesamiska) [träd] med slahppo. Speakern berättar att hierge skiljs ut från ällo före flyttningen och matas med slahppo. Flickor leker i smältande snö, de hoppar över vattenpölar. Kvinna arbetar under förrådsställning. Kvinna kommer ur gábmá och en man sågar ved på sjalljo (lulesamiska) [kåtaplatsen]. Speakern berättar att alla väntar på avfärd, men regn och dimma hindrar avfärd. Speakern säger att när vädret slår om så sker intensiv packning och alla som kan hjälper till. Hierge, gierrisa, bednaga (nordsamiska) [hundar], kälkar, packning och människor i stort myller. Alla skyndar för att bli klara. Speakern berättar att alla familjer ger sig av enskilt när de är färdiga, därför vill alla försöka bli färdig för avfärd snabbt. Inga ligger i gieris omstoppad i rátnu (lulesamiska) [rana] och packningen är karkad. Flyttningen pågår, män och kvinnor leder rájddo till fots eller på skidor. På vissa ställen har det bildats vattensamlingar, men rájddo måste passera genom dessa, påföljden kan bli att något i packningen blir blött. Få stopp under flyttningen görs, säger speakern, men när man slutligen når ovan barrskogsgränsen stannar man för att vila. Kvinnor och män leder rájddo längs under fjälltopparna. Flera låvdagoade (lulesamiska) [tältkåtor] är uppslagna när fler rájdo anländer. Män skottar snö och slår upp låvdagoahte (smj) [tältkåta]. På sjalljo kring låvdagoahte ligger hierge, gierrisa och familjernas tillhörigheter som varit packade på rájddo. Bednaga kommer ut från låvdagoahte och skäller på varandra. En man och två pojkar sitter på färdigpackade gierrisa. Hierge hämtas av kvinnor, män och barn. Hierge ska selas, färdigpackade gierrisa står redo så att de kan påbörja flyttningen igen. Speakern redogör för renskötselns förutsättningar och de ständiga flyttningar det innebär. Avslutningsscenen visar män och kvinnor, vilka leder rájdo vintertid. (Ájtte 2023)

Restaurerad digitalt av Svenska filminstitutet 2015

Produktion: Sverige

svenska

9 min., 47 sek.